Bokrecentioner

Starka kvinnors längtan efter starka män

2007-05-07 14:18 #0 av: [SharpMissy]

Maja Storch är en schweizisk psykolog och rådgivare i samlevnadsfrågor och hängiven företrädare för den jungianska psykologin. I boken 'Starka kvinnors längtan efter starka män' ger hon sitt perspektiv på varför starka kvinnor faller för ”fel” sorts män.

Den starka, självständiga och moderna kvinnan som ständigt har samma trassliga kärleksliv beror enligt psykologen på att hon själv saboterar dessa kärleksrelationer. Hon styrs av omedvetna krafter, följer alltid samma givna mönster, och innan hon kan göra sig fri från sina inre konflikter kan hon inte lyckas på kärlekens stig.

Bakom den starka fasaden finns oftast en liten flicka som har stort behov av att bli omhändertagen, och genom att lära känna henne och släppa fram henne och inte ständigt vara tvungen att visa sin kompetens, kan man frigöra sig själv och tydligt se de mönster som inte är bra.

Författaren skriver mycket om Anima och Animus, de två arketyper enligt C.G. Jung som menade att det mänskliga psyket är tvåkönat. Även om kroppen är enkönad så inrymmer psyket en motkönad del. Denna motkönade del benämns som Skuggan. Denna skugga är det innehåll vi skickar till det omedvetna, och djuppsykologin har kommit fram till att det omedvetna alltid är aktivt. Medan man utvecklar sin medvetna del och blir vuxen, så blir skuggan alltmer förvildad, men icke desto mindre lika levande som den medvetna. Och ju mindre man bryr sig om dessa delar, desto sämre mår de, för att slutligen bli destruktiva. En stark kvinna kan således ha utvecklat en stark manlig sida (Animus) och trängt undan sin kvinnliga sida varpå den blir en destruktiv och hjälplös liten flicka som lyckas sabotera alla kärleksrelationer.

Boken handlar om hur starka kvinnor längtar efter en man som är både slav och despot. Ju mer omedveten denna känslomässiga förvirring är, desto större bekymmer ställer den till.

Maja Storch tar också upp en gammal saga "Flickan utan händer" och menar att de flesta gamla sagor har något att lära oss. Inom den jungianska psykologin utgår man från att folksagor tar upp problem, som gäller i allmänhet för hela kollektivet. Händelserna i sagor angår alla, därför har de bevarats i många generationer. Sagor talar till oss genom ett symbolspråk som är tidlöst, och man menar att varje människa intuitivt kan förstå sagor. Varje saga börjar i en brist, en krissituation, och sedan fortsätter den med att presentera en lösning.

"Jag rekommenderar boken, den lämnar utrymme för eftertanke men också många roliga skratt och aha-upplevelser. Boken är ganska lättläst men det krävs ändå en ganska stor fokusering på vad man läser för att förstå grundtanken inom jungiansk psykologi. Detta är en bok jag tror jag måste läsa om ett flertal gånger eftersom jag alltför snabbt tappar all den goda inspiration jag hämtar ur dylika förbättra-dig-själv-böcker."

//SharpMissy

Relaterade länkar

Köp boken här

Av: SharpMissy

Datum för publicering

  • 2007-05-07
Anmäl
2007-05-25 11:30 #1 av: Pomperipossa

Den boken måste jag ju läsa då..Glad Har ju kommit på att det är nåt fel på mig som behöver rättas till. Kanske har lite för mycket i bagaget. Inte en aning...

Anmäl
2007-05-25 12:00 #2 av: zeretki

Jag ska definitivt läsa den... :)

Anmäl
2007-05-25 23:35 #3 av: Pomperipossa

Analyserade mig själv lite och kom på att det stämmer inte riktigt på mig ändå. Jag vill inte bli omhändertagen utan jag vill ha en karl som är "självgående". Som kan fatta egna beslut och göra självklara saker utan att jag måste säga till om det.

Anmäl
2007-06-27 18:02 #4 av: tuddelina

SAmmtidigt vill man väl bli lite ompysslad och gullad med...när man själv vill....

Och däremellan ska mannen var just det MAN.

Det är en svår ekvation att få föhållanden att fungera...försöker och försöker och försöker......

Anmäl
2007-06-27 21:18 #5 av: [SharpMissy]

#4 Det är väl så för oss kvinnor, vi försöker och försöker och försöker. Vi vänder ut och in på oss för att det ska fungera så som vi vill och önskar att det ska vara.

Sen tycker jag nog att männen har ganska stor press på sig vad gäller våra önskemål, för precis som du skriver så ska mannen vara Man när vi vill, mjukare när vi vill det, tuffare när vi vill det. Det är nog inte så lätt att vara man heller, alla gånger.

=)

Anmäl
2007-08-12 23:00 #6 av: supermoccine

Äsch, varför ska mannen vara "man" för? Är väl onödigt att försöka uppfylla en mall på det sättet.

Anmäl
2007-08-13 13:11 #7 av: betha

Får man ha ett sexliv efter 70, trots att man lever ensam och mest får prata med karlar bara i webcam?

Jag läste här om starka kvinnor och problemen växer med rasande fart när gubbarna får problem med potens och självtillit. Att starta en ny relation går väl an, men att våga behålla den tycks vara näst intill ogörligt.

Hur blir en stark kvinna – som jag antagligen är, även när jag är bedårad av en man – tillräckligt svag för att vara till lags? De lyckade relationer på äldre dar som jag har bevittnat är inte många. Om en äldre man och hans utvalda klarar att behålla varann så är kvinnan nästan aldrig jämnstark med mannen.

Jag har lärt mig mycket av www.bettydodson.com men får sällan tillfälle att praktisera mina kunskaper. Att lotsa en pensionär – eller för den delen män över 50 – till att våga lite mer är mer än mödosamt... Dom har i värsta fall mer lust till min ålder än mina förmågor.

Anmäl
2007-08-13 22:32 #8 av: [SharpMissy]

#7 Jag tror att du har rätt, att få en lyckad relation på äldre dagar, torde vara svårare, just på grund av att man tenderar att bli mer självständig och än starkare med tiden. Eller kanske inte, men jag tror det. Jag är ju starkare som 35-åring än vad jag var som 25-åring, till exempel. Jag misstänker att man blir segare, tjurigare, envisare och STARKARE, när man blir äldre. Eller med lite tur, blir man också ÖDMJUK. Klarar både mannen och kvinnan i förhållandet att behålla sin ödmjukhet inför varandras fel och brister, så tror jag förhållandet har stor möjlighet att lyckas.

Men, precis som du skriver, så tenderar de relationer som innehåller nån slags obalans, ändå vara dem som håller i längden. Äsch jag vet inte. Men det finns många äktenskap som håller bra mest på grund av att kvinnan lyckas styra sin man med järnhand, han tycker det är enklast att bara göra som hon säger för att behålla husfriden. Eller tvärtom, där mannen är dominant och kvinnan beter sig som en undergiven dörrmatta.

Men den sunda och starka kärleksrelation som till största delen vi kvinnor drömmer om och längtar efter, den är sällsynt och baseras på självsäkerhet, tillit, ödmjuket och ärlighet. Detta är inte nödvändigtvis åldersrelaterat, utan helt en fråga om personlighet.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.