Känns det rätt så anser inte jag att man ska bry sig vad andra tycker det är ändå era liv. Hade du vart min son så hade jag stöttat ditt val

Om någon av mina partners sa så till mig, då hade jag trott att hen skojade ;) De är väl medveten om min syn på giftemål, hehe.

Jag reagerar inte alls mer än med ett lycka till😉

Själv var jag 21 när jag gifte mig med min man som jag träffade när jag var 18.

Vi har varit tillsammans i 34 år nu🙂

Jag var 22 när vi gifte oss, ser inga nackdelar alls med det. Älskar man varandra och ser en framtid tillsammans så tycker jag bara att det är ett fint sätt att liksom "slå fast" det. 

När min man frågade om jag ville gifta mig med honom så blev jag bara väldigt lycklig. Att få veta att någon vill spendera sitt liv med en är ju rätt mäktigt tycker jag :) 

Och om du undrar om giftermål är tidigt efter 2 år tillsammans (vet inte om jag missförstod din text?) så tycker inte jag det i alla fall, även om många inte delar min åsikt. Vi gifte oss efter fyra månader :P

Det är ju upp till var och en hur tidigt det känns rätt att gifta sig. Jag hade nog inte varit tillräckligt redo i den åldern att gifta mig. Men känns det rätt så är det ju förmodligen det.

Min bror gifte sig när han var 20 och hans fru 18 år. Dom hade då varit tillsammans i 2 år. Det gick ett tag men sen skilde dom sig.  Nu i efterhand har han sagt att han var "ung och dum" Det var hon som så gärna ville gifta sig fort och till slut gav han med sig. Men hon var också djupt troende och enligt henne kunde man inte bo ihop före giftemålet. Så dom flyttade ihop och gifte sig i samma veva. Så höll det inte heller särskilt länge.

Det kan bara du veta, hur tidigt du vill gifta dig. 
men känns det bra och så , så ska du inte bry dig alls om vad andra säger. Det är ditt liv.

Vi var 21 när vi gifte oss och det var över 8 år sedan =) Känns det rätt så gör det.

Jag var 20 när vi gifte oss förra året, och min man var 23.  Vi gifte oss tre dagar efter vår 5-årdag.

Gör vad ni tycker är rätt. Ni är båda myndiga och har all rätt i världen att ta egna beslut. Dock kan det vara bra att vara förberedd på en del negativa reaktioner, att ha svar uttänkta på förhand på frågor som kan komma upp. Det önskar jag att vi hade haft.

Mina föräldrar var 23 och 26 vilket jag tycker är ungt.. Tycker att man ska tänka igenom det man gör noga innan man gör det. Att gifta sig är liksom inte bara något man gör. Framförallt varför vill man gifta sig? Upplever att det blivit en trend bland framförallt tjejer i min ålder (och yngre) att man måste förlova sig, gifta sig och skaffa barn tidigt.. Men tänk att ni har hela livet framför er och inte behöver stressa med något vid så ung ålder.

Min mamma  var 18 år min far  24 år när dom gifte sig,lyckligt ett bra liv barnskara på tio  😃

Min spontana reaktion var att hon måste älska dig väldigt mycket. Vem skulle inte bli till sig?🙂

Men om jag ska tycka och tänka lite om att gifta sig när man är riktigt ung:

Jag tycker det är viktigare hur mogen man är och vilka erfarenheter man har än hur gammal man är när man överväger att gifta sig.

Att först bo ihop en längre tid för att prova hur man funkar som par, när var och en inte kan gå hem till sig, tycker jag är klokt.

En god vän till mig, som gifte sig när hon och mannen var mycket unga, sade så här: "Vi var fortfarande formbara och hade inte så mycket vanor och ovanor innan. Eftersom att vi var så unga hade vi inte heller hunnit skaffa oss alltför bestämda åsikter om hur det skulle vara i ett hem. Därför hade vi väldigt lätt att anpassa oss till varandra. Vi har växt ihop genom åren och har haft det lättare på det sättet än jag tror att vi skulle ha haft om vi träffats och blivit ett par senare i livet."

Jag själv var 35 när jag träffade min sambo. Vi har nu bott ihop i över 15 år och har barn. Jag kan ge min vän rätt från det motsatta perspektivet. Det är inte alldeles enkelt att anpassa sina inrotade vanor och vardagsrutiner till den andres.  Det är mer eller mindre oundvikligt att man rubbar varandras cirklar i början. Det tog tid för oss att få det hela att flyta rent praktiskt. Fast det finns fördelar med att vara lite äldre när man slår sina påsar ihop också. Dem kan vi prata om i en annan tråd om det blir aktuellt.

#9 Fast tänka igenom det gör väl de flesta, oavsett ålder? Det är en himla process att gifta sig, även om man bara går till stadshuset så ska hindersprövning skickas in, eventuella ringar ordnas osv. Och så allt som ska bestämmas mellan personerna, vem som ska ta vems namn (om någon), eventuella äktenskapsförord m.m. Man tvingas tänka efter under processen, det är lite meningen. Rent praktiskt så kan man inte "bara gifta sig".

#12 Jag vete sjutton om det var en så svår och jobbig process att gifta sig? Jag gjorde det i lördags. Bara att skriva ut två papper, fylla i och skicka in dem, vänta en vecka på att få svar, skicka in svaren och boka en tid på rådhus el. dylikt, gå dit, säga ja och så är man gifta. Var snarare förvånad över hur enkel den praktiska biten kring själva giftermålet var, med tanke på vilken process det är att ta ut skilsmässa sedan…

TS: Med tanke på att ni har problem i förhållandet redan så bör ni nog vänta tills ni rett ut dem i alla fall. Fundera också på varför ni vill gifta er redan nu: av praktiska skäl - arvsrätt och annat juridiskt osv? Har ni i så fall tillgångar eller barn på G som gör att det är viktigt att göra det nu? I så fall kan det absolut bara smart. Eller gifter ni er av romantiska skäl och i så fall - vilka skäl? För att det är mysigt att kunna kalla er man och hustru? För att kunna bära en ring? För att visa att ni hör ihop? Allt det där kan man skapa sig på andra vägar, utan att behöva hugga någonting i sten, och är det bara av de skälen så kan jag personligen tycka att ni ska vänta lite tills ni är lite mer stabila eftersom det är ganska vaga skäl till att genomgå en så stor juridisk process. Är det för att få ha ett bröllop? Har ni i så fall råd att ha drömbröllopet nu, eller är det bättre att vänta tills ni sparat så att ni verkligen kan få det ni vill ha? Är det rent av för att ni är rädda att förlora någonting (varandra) om ni inte gifter er och binder ihop er så tight att något kanske förändras? Det är det sämsta skälet någonsin, för jag kan numera skriva under på att efter att man gift sig så vaknar man upp till samma förhållande och liv oavsett 🙂 Enda skillnaden vi fått märka av hittills har varit att byta status på Facebook och namn på dörren.

#13 Nej, särskilt svårt är det inte, och det behöver inte vara jobbigt, men det är ändå ett par saker som måste ordnas först. Vill man därtill ha ett specifikt datum, ringar, någon speciell klädsel (behöver ju inte vara brudklänning/-ar och/eller kostym för det) så tillkommer lite mer planering, som man ska vara överens om.  Beroende på säsong så tar det ju olika länge att få hindersprövningen också, för oss tog det fyra veckor.

Jag menar mer att den sociala biten är en process för många par hur som helst, vilket jag ju också skrev (om än kanske otydligt? Hänvisar till namnfrågan, äktenskapsförord osv). Det är mycket som man ska bli överens om, tyckte jag iallafall 🙂 

På det stora hela så tror jag inte att det är så många som gifter sig utan att reflektera över sitt beslut. Det är en naturlig del av processen tänker jag.

Det kan gå fel om man gifter sig efter en vecka ihop. Det kan gå fel om man gifter sig efter tio år ihop. Det finns faktiskt inget facit. Generellt sett så brukar det hjälpa att man känner varandra och har samma värderingar och syn på livet och samma mål. Men det finns aldrig några garantier. En får göra som den vill.

speciellt svårt att gifta sig är det inte :) var på bröllop i helgen som totalt inneburit två papper ifyllda och skickade, infinna sig i stadshuset på utsatt tid med två vittnen (jag och sambon) säga ja, byta ringa och sedan beställa en familjepizza till oss 4. i april planerar jag och sambon att gifta oss. det bli en ännu mindre tillställning, och direkt efter akten med enbart två goda vänner närvarande sätter vi oss på ett plan till London. allt runtomkring, klänning etc. är ju inga stora avgörande beslut i det stora hela. det är ju inte där det svåra bör ligga.

vi kommer att gifta oss av helt ekonomiska skäl. vi skulle lika gärna kunna skriva testamenten, men vi har vid tillfället varit ett par i 9 år och att gifta sig är enklare än att börja testamentera :P vi planerar även barn inom ett par år och det spelar också in. jag tror det finns tusentels orsaker att gifta sig och oavsett om man gör det av känslomässiga eller praktiska skäl finns det för och nackdelar som bör vägas mot varandra.

#16 För oss var det lite likadant, vi hade visserligen en liten bjudning med familjen efter vigseln och hade vigseln på en annan plats än rådhuset, men klänning bestämde jag dagen innan, nya ringar struntade vi i och allt som allt gick "bröllopet" på 1500 kr varav 1000 kr var administrativa avgifter och 500 kr var för ingredienser till kakor och tårta som jag bakade till gästerna samt kaffe och mjölk 😛 Var med andra ord plättlätt att gifta sig - precis som jag ville att det skulle vara.

#17, min ring blir arvegods från farmor, ska sätta ihop hennes förlovningsring och vigselring till en, behålla hennes inskriptioner i vigselringen och skriva våra i förlovningsringen. billigt och bra, stulen idé från de två som gifte sig i helgen. vi vill också ha det så enkelt som möjligt. inga människor mer än vännerna :)

12# Tycker tvärtom att det är väldigt spontant väldigt många gånger bland ungdomar med både barn, förlovningar och giftemål.  Så himla svår process är det väl egentligen inte.. man får ju gifta sig så fort man är myndig även om  det är ett par steg man går igenom på vägen. Jag tycker inte alls att det är fel att man gifter sig när man verkligen älskar någon och vill spendera resten av sitt liv med den personen men är det då verkligen så viktigt att man gifter sig med varandra men som sa innan.

Kör på om du vill, varför bry sig alls om vad andra tycker? Så länge ni är lyckliga!

#16 Låter nästan som vårt bröllop det där, enda skillnaden var att vi åt på restaurang efter vigseln. 

Klänningen jag hade på mig hittade jag i garderoben, makens kläder likaså. Allt som allt kostade vårt bröllop 4200 varav ringarna stod för 3000 av dem. Sen lunchen då på 1200. 

Det enda som tog lite tid för oss och som "försvårade" det hela var att hitta ett datum då både vi och våra vittnen kunde. Pappersarbete och sånt var jättelätt, beställde, skrev under och postade dem. Sen fick vi våra papper efter sex dagar. För vår del blev det heller inget diskuterat kring namn och sådant, vi är båda ganska gammaldags av oss så det var självklart för oss båda att jag skulle ta hans namn. 

Kan tycka att det kanske är lite väl lätt att gifta sig, i vårt fall gick det ju jättefort med alla papper och allt. Blev ju inte särskilt lång betänketid, speciellt inte om man sätter det i perspektiv till att det skulle ta ett halvår att skilja sig om vi nu mot förmodan skulle vilja det.

Måste bara säga de är väldigt trevligt och se vilka åsikter personer kan ha. Och jag sagt de att vi har de bra nu och så får vi se då i framtiden om de känns lika bra då. Inget som varken hon eller jag tänker kasta oss in. Är ju att planera ordentligt och även stort steg. 

Men tackar så mycket för intressanta åsikter 😃

#22 Läser man din andra tråd verkar du inte alls tycka att ni har det bra nu.

Nej, det kan man ju verkligen inte påstå att du verkar göra TS…

Förstår om allt verkar förvirrande och kan säga de att jag har en stressig period nu och som sagt vi har de bra vissa dagar men ibland går de verkligen neråt. Hoppas allt reder ut till 100 % nästa gång för oss två men är ändå roligt att se va folk har för  åsikter om de hela. 

Tackar för alla fina kommentarer