Känner att jag behöver få ventilera mig lite och kanske få höra några lugnande ord.

Men jag kan väl börja med att jag fick reda på att två av mina fastrar kommer hit över helgen och att vi på lördagen (imorgon) skulle spendera dagen ihop med dem, gå på restaurang och så, jättetrevligt! Dock så innebär det att jag är tvungen att städa alla kaninburarna och ta det på söndagen, så även den dagen skulle gå bort. Jag brukar annars träffa och umgås med min pojkvän på söndagar och nu var jag tvungen att säga till honom att jag inte kunde ses nu i helgen, vi tyckte båda att det var trist, men det kommer ju fler helger liksom.

Så han bestämde sig istället för att bjuda med en vän hem för att lana hela helgen istället, idag fick jag dock veta att den här vännen är en tjej i hans klass och den här tjejen vet jag även att hon brukar vänsterprassla och sådär, med andra ord, jag litar inte på henne och blev direkt väldigt oroad över att de skulle göra något och att min pojkvän skulle gå bakom ryggen på mig.

Jag och han har nämligen inte varit tillsammans så länge, vi har inte haft sex och jag vill fortfarande vänta lite eftersom jag är oskuld och inte riktigt redo, det respekterar han. Även om jag vet att han längtar och vill. Jag har inte heller hunnit bygga upp något jättestarkt företroende för honom och eftersom jag vet att den här tjejen är lite sneaky så blev jag rätt så oroad över att de faktiskt skulle göra något.

Till råga på det så frågade jag min pojkvän om vi kunde ses en snabbis vid busstationen innan jag skulle ta bussen hem, han svarade då "Jag tror inte att vi ska åt det hållet". Det gjorde mig väldigt ledsen, särskilt eftersom vi sågs i onsdag och inte kommer kunna träffas förrän på tisdag.

Så nu var jag både arg, ledsen och orolig.

Han märkte såklart på hur jag smsade att jag inte var på något glatt humör, så jag berättade för honom hur jag kände och jag fick ett väldigt fint sms där han bland annat skrev att han aldrig skulle kunna göra något sådant emot mig, han lovade. Det fick mig på lite bättre tankar, även om oron fortfarande låt och gnagde.

Senare fick jag veta att det inte bara var hon som skulle dit och lana, utan även en av hans killkompisar som också är min vän ska vara där hela helgen, så nu vet jag ju att det inte finns någon chans till att det skulle hända något. För nu är de fler personer.

Men jag känner fortfarande ett sting av oro och obehag i och jag har en väldigt dålig känsla över detta, som att något inte stämmer. Svårt att förklara vad, men det känns så.

Sedan kommer jag hem och får reda på att vi inte skall träffa våra fastrar förrän imorgon kväll, det innebär alltså att jag kommer kunna ta kaninburarna imorgon och hade kunnat vara med min pojkvän på söndag, men nu går inte det och han har redan bestämt att han ska lana med sina vänner hela helgen och jag får väl sitta hemma och uggla isåfall.

Det har varit alldeles för mycket idag egentligen och mina känslor har gått upp och ner som i en bergochdalbana, vet inte vad jag ska mig till och jag vill bara att den här helgen ska ta slut så dt blir en ny vecka och en ny helg istället.