Annons:
Etikettkänslor
Läst 1671 ggr
Sofy
6/25/15, 12:57 PM

Jobbig situation.

Hejsan! Forst och framst vill jag be om ursakt for att jag inte har de svenska bokstaverna (aao) men det ar ingenting jag kan hjalpa da jag inte riktigt befinner mig nagonstans i narheten av en svensk dator och sen for langden av det har inlagget…

Hur som helst. Jag sitter i en brutalt jobbig situation och kande att jag behovde skriva av mig lite da jag ar sa otroligt dalig pa att faktiskt prata med manniskor men kanslorna valler ut nu.

For ungefar ett ar sedan dog min pojkvan, vi hade ett 7-arigt forhallande och var sambo i ungefar 6 ar. Han var lite av min varld, jag flyttade utomlands for honom och jag njot av varje upp och nedgang vi haft i varat forhallande men han dog helt ovantat 23 ar gammal. Det var hjartmuskeln som la av "det kan handa vem som helst nar som helst" enligt rattslakaren som kom med anledningen till hans plotsliga dod, han madde namligen finfint sen la han sig och sav pa soffan och vaknade aldrig igen. Dagen jag fick beskedet loggade jag in pa hans Facebook av nagon anledning for att fa kanna nagon sorts narhet av honom, da fick jag reda pa att han vart otrogen mot mig och tagit ut tjejen pa fina resturanger med mitt sparkonto.

Hur som helst, jag genomgick en enorm sorg och knaprade antidepressiva, somntabletter och allt mojligt lugnande i ett par manader och gick runt sjalvmordsbenagen. Idag saknar jag honom varje sekund av min vardag men jag har blivit starkare, min "raddning" var en bekant som utvecklade ett online spel och behovde lite hjalp varav jag behovde nagonting att sysselsatta mig med for att inte bara ligga och deppa med dodsangest och sjalvmordstankar (ingen bra kombination).

Jag borjade halpa till med det som behovdes for att utveckla spelet och allt men under tiden kom jag och utvecklaren otroligt nara varandra och kanslor byggdes upp. Vi blev foralskade i varandra och det pagick i ett par veckor/manader och han gjorde allt han kunde for att jag skulle bli hans flickvan varav jag inte ville det eftersom mitt ex relativt nyligen gatt bort, det kandes fel och for tidigt men till slut bara blev det sa. Vi spenderade drygt 10 manader ihop och han fick mig att sluta med medicinerna och mitt liv kandes helt igen. For en gang skull var jag lycklig, visst hade jag mina stunder nar det gjorde extra ont i hjartat men rent allmant kande jag mig fantastisk och jag far angest av att vara arlig och saga detta men mina kanslor for mitt ex var inte nagonstans i narheten av vad de ar och var for denna fantastiska man, WOW sager jag bara oavsett hur hemskt det kanns att saga sa, jag har skuldkanslor gent emot mitt ex och jag kanner mig smutsig som erkanner att jag aldrig nagonsin kant nagonting sa starkt i hela mitt liv, att verkligen alska nagon sa innerligt att det gor ont fast pa ett bra vis. Herregud, jag skulle kunna amputera mitt hogra ben utan bedovning med en rostig kniv med ett leende pa lapparna om det skulle gora denna karl glad.

Han har alltid vart sa underbar, jag trodde att det var en sorts himmelsk beloning for allt ont som jag gatt igenom och kampat med (inte bara mitt doda ex) men…pa allahjartansdag hade vi planerat en hel del men "ett hinder uppstod" och han akte till carnival i Tyskland, jag ar en sandar tontig manniska som forlater det mesta med ett oppet hjarta, han maste ju sta ut med mycket konstigheter fran min sida ocksa. Sen nu i Maj sket jag i min fodelsedag och akte till en intensivkurs for att fa mitt korkort, da fick jag reda pa av en kompis av misstag att han vart otrogen mot mig pa alla hjartansdag.

Sjalvklart tog jag reda pa diverse men kompisen skickade allt for mycket bildbevis till att nagonsin kunna saga nagonting emot det. Jag skickade bilderna till pojkvannen och undrade vad det ar for nagonting och han svarade med nagot drygt svar som "haha" och en smiley. Sen stangde han av telefonen i 2 veckor och ringde mig piss full och forklarade att han faktiskt alskar mig och allt mojligt, jag sa till honom att jag inte vill tala med honom savidare han inte ar nykter sen fortsatte han skicka sms och pa morgonen laste han smsen (det star om manniskan skrollat igenom dom flertal ganger) och sen stangde han av telefonen i 2 veckor till och har fortfarande forsvunnit fran varldskartan. Jag kanner mig sa brutalt besviken och ledsen och jag vet verkligen inte vad jag ska gora, det har liksom blivit en slags dubbelsorg som flatat ihop sig med ex pojkvannens dod och otrohet med den har killens svek. Det kanns lite som att hela min varld faller itu och desto starkare jag forsoker vara, desto svagare kanner jag mig.

Jag har en kompis som vet lite smatt, han sover med mig sa jag inte far for mig nagonting knasigt och trostar mig om natterna for jag ligger tydligen och grater hela natterna i somnen. Det har borjat bli helt tomt inombords, som att all sorg och besvikelse har atit upp allt och bara lamnat ett stort svart hal. Som att kroppen ar deprimerad och bygger upp tarar och far andnod nar jag inte haller mig upptagen med nagot men hjarnan har liksom slagit av pa nagot vis.

Och om han kommer tillbaka (inte den doda alltsa) hur ska jag gora for att inte forlata honom? Eller ska jag forlata honom? Jag hatar att vara dumsnall… Det var val lite toppen av isberget jag gar runt med i ryggsacken. Suck.

Följ min och mammas matblogg på Instagram Frosserian

Annons:
Sofy
6/25/15, 1:11 PM
#1

Tankte tillagga att dagen innan jag fick reda pa levande exets otrohet bad han mig flytta in med honom, han har tydligen skaffat en ny lagenhet enbart for mig da han vet att jag ar ratt pedantisk och gillar symetriska lagenheter med ett extra rum som han redan planerat att inreda till lekrum at min iller och dagen illern gar bort kanske ett bebisrum (han har typ redan gett vara framtida barn namn trots att jag ar helt ointresserad av barn men enligt hans ord sa "han har 10 ar pa sig att overtala mig" for han vill inte ha nagra forst om 10 ar…)

Det kanns sa jakla sjukt jobbigt, manniskor gor misstag men vilka misstag kan man forlata och inte? Har hans kanslor nagonsin vart sanna? Fan…Sa manga fragor utan svar.

Följ min och mammas matblogg på Instagram Frosserian

[[Boris Sager]]
6/25/15, 1:25 PM
#2

Snalla, sa val beskrivet! ( jag bor inte heller I Sverige och saknar prickar till bokstaverna). Du har rakat ut for tva svikare, som inte ar/ var varda dig! Ibland sa slumpar det sig sa, ibland faller man omedvetet for den " charmiga" typen. Eller ocksa nar man ar deppad, kanske man onsketanker och ser inte varningstecknen. Jag tror aldrig det ar ssk nyttigt att leva for nagon annan, det ger inget bra sjalvfortroende. Jag vet inte vilken bakgrund du har. Om jag vore i din situation, skulle jag tanka pa att satsa pa mitt eget liv an att satsa pa andra. Da riskerar man att bli utnyttjad.

lilliums
6/25/15, 1:29 PM
#3

jätte tråkig tatt läsa din historia och kan nog inte förstå hur hårt det tär på en när så många hjärtkrossande situationer uppstått för dig… men kan bara tänka mig..

 i grund och botten verkar ju den här killen inte själv veta vad han vill… hans känslor har säkert varit sanna.. men kanske bara för stunden… får jag fråga om hans stjärntecken är tvilling eller våg? (dem har en tendens att skifta personligheter ibland) 

du borde börja fokusera på hur du själv ska må bra och känna dig stabil innan du släpper in en människa som fyller dem känslorna åt dig, och så fort hen drar eller sviker försvinner känslorna av stabilitet inom dig igen… hoppas jag kunde vara till någon hjälp och jag hoppas att det löser sig för dig ✨

Silver83
6/25/15, 1:31 PM
#4

Först av allt måste jag säga att det var väldigt tråkigt det som hände med din pojkvän. Beklagar sorgen.

Den "nya" tycker jag inte att du ska satsa på. Det beror på var du står i otrohetsfrågan, men jag skulle inte satsa på honom.  Att han inte hör av sig/stänger av telefonen är väl ett tecken på att han inte riktigt är beredd att prata om det/ha kontakt? Så hade jag tolkat det i alla fall. Och har han varit otrogen en gång, vem säger att han inte är det igen?

Att han sa att han älskar dig när han är full… då är det alkoholen som pratar. Har han sagt det när han varit nykter också, eller "bara" när han varit full? Det är ju upp till var och en vad man vill förlåta och inte, men jag skulle inte förlåta otroheten, just på grund av det jag sa. Även om jag förlåter honom nu och vi går vidare, så kanske han är otrogen igen framöver. Då är han medveten om att du förlåter varje gång och då kan han fortsätta precis som han vill.

Sofy
6/25/15, 1:47 PM
#5

#2 Det ar precis det jag gor nu, bland annat for att bearbeta det hela och inte deppa ner mig. Satsa pa mitt eget liv helt och hallet men det kanns tufft.

#3 Han ar en oxe men jag ar en tvilling ;)

#4 Det ar sa jag tolkar det ocksa, han har smarre problem att bli konfronterad da han har enorma problem att gora fel eller sta for sina misstag. Det ar precis det jag anser med, om han vart det en gang vem sager att han inte ar det igen. Han har sagt och visat det, overost mig med det aven i nyktert tillstand.

Mitt problem med otroheten rent allmant ar att han ljugit for mig om det, hade han kommit och sagt det rakryggat i princip direkt och vart arlig om det hade jag sett det som ett misstag som han angrar och eventuellt forlatit men nu kanner jag bara att han ljugit mot mig. Jag ser allvarligt pa arlighet, speciellt i ett forhallande och hade han kommit till mig och sagt det hade han fatt nagra plus poang for sin arlighet men nu fick jag reda pa det av en kompis, och att han suttit och skickat sex bilder till kompisen av honom och nagot engangsligg och vagrar fortfarande att vara arlig mot mig.

Mina beslut och kanslor sitter fast i en torktumlare sa de andras och vrids en hel del under dagarna men det borjar kannas mer och mer oforlatligt oavsett hur starka mina kanslor ar for honom.

Följ min och mammas matblogg på Instagram Frosserian

[Udoon]
6/28/15, 8:00 PM
#6

Otrohet på det viset är inget att förlåta, det låter ju dessutom lite halvplanerat att han drar iväg och gör det, tycker jag. Försök gå vidare med ditt liv, man har absolut inga skyldigheter att förlåta någonting, särskilt inte när någon betett sig som ett svin som han har gjort. Vem gör ens så, och sen bara droppar av kartan i flera veckor, inte bara en utan flera gånger?! Så beteer sig inte en normalt funtad person, fy fan rent ut sagt.

För att inte nämna hur sjukt äckligt och respektlöst det där med barn är, "övertala dig" haha, jättekul. En sådan sak som att skafa barn är absolut inget man ska bli övertalad till, utan man ska bara skaffa dom om man faktiskt vill ha dom mer än något annat. Bestämmer du dig för att släppa grisen tillbaka i ditt liv, så håll hökögon på p-medlen, om du tar några.

Annons:
[fia85]
6/29/15, 9:21 PM
#7

Låter som att han får göra lite som han vill.  Det är så "lätt" att fortsätta i samma spår som man hamnat i, därför förlåter man. Bryt det. Du kommer förmodligen åka rutschkana ner i deppen, jag gjorde det, men du kan ligga därnere och kika på världen ett tag. Att deppa är inte farligt. Det kan vara början på något nytt.

Sofy
7/10/15, 1:51 PM
#8

Ligger kvar i deppavgrunden och kikar p[ varlden som #7 sagt. Det gor sa fruktansvart ont men det kommer gora ondare om jag sjunker sa lagt att forlata det han gjort och sedan hander det igen, for det kommer det sakert gora.

Nej, den anda mannen jag forlater for att han rymmer ivag pa det viset ar min Siberian husky! Inte ens han springer efter hoglopande tikar utan min tillatelse, da borde fanemig en manniskokarl kunna halla sina konsorgan for sig sjalv… 😕

Pa mandag flyger en av mina narmsta vanner fran tiden jag bodde i Nederlanderna till mig och ska vara lite som ett stod. Jag ar i alla fall inte ensam och det kanns mycket skonare!

Följ min och mammas matblogg på Instagram Frosserian

OlgaMaria
7/11/15, 7:07 PM
#9

Har inte mycket att säga. Vill bara önska dig lycka till i fortsättningen! Så tragiskt det du råkat ut för, men vi kan väl bestämma att det värsta är bakom och att fortsättningen kommer bli så mycket bättre. Kram på dig! Släpp inte in några opålitliga typer mer.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Upp till toppen
Annons: