Jag tycker att det låter som att ni håller på och fryser ut henne. Om hon inte är elak eller dryg så ser jag verkligen inte problemet med att hon vill umgås med er. 
Så ni vill inte umgås med henne för att ni inte har samma intressen? 
Jag tycker synd om tjejen, hon är värd mer än vänner som beter så här bakom hennes rygg.

#1 Ja hon är liksom jobbig. Det går liksom inte att förklara, men hon går inte riktigt att lita på, och hon är väldigt på. Hon vet inte när man behöver luft att andas.

#2 Det känns som att problemet ligger hos dig. Tänk om dina andra vänner kommer på en dag att det är du som är jobbig och så börjar de frysa ut dig. Känns det kul? 

Att frysa ut henne i skolan känns extra elakt, för då kanske hon halkar efter eller inte tycker att det är roligt att vara i skolan längre. Du umgås ju inte med henne privat ändå så kanske du kan stå ut i skolan?

Tyvärr är det så i livet att vart man än kommer så måste man umgås med andra människor som man kanske inte tycker om och trivs med. På jobbet kan du ju inte bara byta arbetskamrater om det är någon du inte klickar med. Man måste samarbeta och göra saker med människor man inte gillar. Men sen går man hem och träffar personer man vill umgås privat med och släpper den där människan man tvingades jobba med på dagen. I skolan blir det inte lika tydligt eftersom man kan välja sitt umgänge lite, men senare i livet blir det tydligare när man inte kan välja alls utan paras ihop med vem som helst. Man får se det som en del av arbetet. Och sen  när man kommer hem kan man välja sina kompisar och ha kul med.

Jag tycker att du ska försöka tänka på det som att det är en del av skolan. Dessutom vet du ju själv hur det är att vara utfryst så du kan försöka tänka på hur det skulle vara om det plötsligt var du som inte fick vara med för att dina vänner tycker du är jobbig. Ni kan väl alla ställa upp och hjälpas åt att göra skoldagen trevlig för alla, inte bara bästa kompisarna utan hela klassen. Och sen på fritiden så umgås du inte med henne utan väljer vem du vill vara med.

Jag skulle tycka att det vore hemskt om jag fick reda på att folk bara umgicks med mig för att vara snäll eller för att dom kände sig tvungna, även om det bara var i skolan. Då skulle jag mycket hellre vara själv eller leta nya kompisar, utan tvekan. Så om jag var hon skulle jag vilja att ni berättade det. 

Och jag har varit halvt utfryst, och även gått i skolan två-tre år utan att umgås med någon i skolan (att vara tvungen att samarbeta med en uppgift på lektionerna räknar jag inte som att umgås), och jag skulle ändå välja det framför att någon umgås med mig trots att dom tycker att jag är jobbig eller ogillar mig. 

Så det är vad jag skulle göra om jag var i din/er situation, jag skulle prata med henne. Sen vet jag inte riktigt vad man ska säga.

Det är helt naturligt att man glider ifrån vissa vänner när man blir äldre, det kommer hända många gånger! Antingen pratar ni med henne och säger som det är, eller så låter ni det vara, ni kommer inte gå i skolan föralltid. Men som innan sa så skulle jag inte vilja vara en "tycka synd om vän" som man umgås med för att vara snäll…

#0

En av de svåraste sakerna för oss människor är att acceptera olikheter.
Det märker man genom hela livet.

Vi har en undermedveten vana att gruppera oss med människor som tänker och beter sig ungefär likadant som oss själva.

Och den individ som står utanför ramarna för vad vi anser vara "normalt," blir heller aldrig fullt accepterad av vår grupp.

En av de starkaste handlingar vi människor kan göra, är dock just det.
Att acceptera den individen som Inte uppför sig exakt likadant som oss själva.

Men för att kunna göra det krävs kommunikation, förståelse, och ödmjukhet.

Ett tips kan vara att prata med tjejen i fråga på tu man hand. För att lära känna henne. Försöka ta reda på varför hon är som hon är.

För det kan ju vara så enkelt som att hon är osäker på sig själv?
Hennes självförtroende och självkänsla kanske inte är på topp?
Och allt som behövs är att hon får känna sig accepterad.