Det finns ingen ålder som är rätt. Känns det bra så är det rätt enligt mig. Men gärna efter att förälskelsen hunnit lägga sig så man ser att det finns djupare känslor.

Det är upp till var och en :) 
Jag förlovade mig samma år jag fyllde 18 år :)

Jag tycker inte det finns någon speciell ålder för det. Älskar man varandra och vill förlova sig så räcker väl det.  Det beror ju på hur man ser på det. Vissa tycker inte det är så stor grej att förlova sig, och att det inte är världens undergång om man bryter förlovningen sen om det inte fungerade. För andra är det ett väldigt viktigt och stort steg, och då kanske man vill vara lite mer säker på att det håller i längden också. Vissa flyttar ihop och/eller förlovar sig väldigt snabbt medan andra tar det lugnare.
Gällande ålder är det så olika hur folk mognar så jag tycker inte det går att säga något generellt. 

Jag tycker inte det finns något rätt och fel i den frågan. Så länge båda tycker det känns bra, är det väl bara att göra som man själv vill.

Om man vet vad det innebär och att det är något man gärna vill tycker jag att man kan göra det så snart man är myndig - eller senare. Jag har vänner som blev tillsammans i gymnasiet och som fortfarande är gifta nu vid 36 års ålder, och en annan vän som precis har förlovat sig - vid 36 års ålder.   ;)

#4 Varför inte före man är myndig?

#4 Eftersom man dels inte får gifta sig innan och dels vanligen har en massa annat att göra i den åldern var det bara en praktisk åsikt, inget annat.

#6 Nu betyder inte förlovning att man måste gifta sig direkt :) En del är förlovade flera år innan dom gifter sig. Andra gifter sig aldrig utan nöjer sig med förlovning. 

Och det tar några sekunder att förlova sig, så man hinner nog även om man har mycket annat att göra :)

Jag förlovade mig vid 16 års ålder. Var helt säker.

Jag kommer förlova mig ett år innan giftermål. Så enligt mig året innan det. Men alla gör som de vill. Många förlovar sig innan 18 eftersom det inte är juridiskt bindande och något man får göra utan att vara myndig. I mångas ögon betyder ju inte förlovning att man ska gifta sig heller. Det finns ju de som gör det för att visa att de hör ihop, och då är det ju lika stark förlovning som mellan två tonåringar. Helt enkelt, en förlovning är inte mer än ett byte av ringar mellan två personer för att visa att just de hör ihop, ingen annan har med det att göra, alltså kan man göra det i vilken ålder som helst. Planerar man däremot giftermål ihop med förlovningen kanske man vill planera det lite mer, jag vet inte. Det är bara min åsikt.

#6 Man måste ju inte gifta sig? Jag och sambon ska tex inte gifta oss men är förlovade :)

Har mer med hur länge man varit tillsammans än med ens ålder att göra enligt mig. För mig är förlovning något stort - ett löfte om att gifta sig, inte något man gör bara för att, och då krävs det att man känner varandra.

Jag tycker inte det ska vara ett måste att man ska vara myndig för att kunna förlova sig men att det ska kännas rätt och att man inte alldeles nyss träffats utan känner varandra väl.

Jag tycker att folk ska förlova sig när de vill göra det, när de känner att de älskar varandra och ja, vill spendera livet ihop. Jag tycker inte att det spelar någon roll om en är 5 eller 50 år när en hittar rätt.

Jag menade inte heller att man måste vara myndig, men bara att det kan vara en fördel om man tänker gifta sig senare. Det beror ju helt på hur man ser på en förlovning.

Jag tycker personligen att en förlovning är någonting man gör när man har en stabil relation, känner varandra väl och delar någon form av vardag ihop. Man behöver inte bo ihop, vissa lever i långa relationer som särbo, men man bör ha upplevt det där vardagliga "vad ska vi äta idag då". Av den anledningen är jag kanske lite emot att man förlovar sig som 15-åring. För mig är förlovning på riktigt. Det är ett löfte om att gifta sig en dag, om en lång relation, och för att jag ska känna att det gäller vill jag verkligen känna den jag förlovar mig med, även i tristaste grå februari-rusk, i slitna mysbyxor, urtvättad tröja och med stripigt hår och alla andra tillfällen som kanske inte är till ens fördel men som är just vardag. Jag vill ha slitit lite på varandra, testat varandra och känt att det ändå funkar. Men det är ju min personliga åsikt :) jag förlovade mig vid 24 med min man. Då bodde vi ihop sedan 3 år och hade varit ett par i 5.

Jag förlovade mig med min man då jag känt honom i 3mån och vi gifte oss ca 7mån senare och det funkade finfint men vi var över 40 och har inga barn så det var inget som komplicerade allt + vi båda hade jobb och liknande och bodde nära varann + det är inte så mycket drastiska förändringar som sker i livet då man kommit upp i våran ålder. För mig är förlovning ett löfte om att man gifter sig rätt snart tycker det borde kallas något annat ifall man ska vara förlovad länge. annars så spelar inte ålder så stor roll mer än att man bör vara myndig + ha flyttat hemifrån anser jag. Man bör även ha en hyfsat stabil grund som man kan erbjuda en blivande livspartner.

#15 Vad innebär en stabil grund för dig?

För mig räcker det att man älskar varandra.

Ser inte hur ålder eller boende kan vara viktigt i sammanhanget. Det finns 16 åringar som hittar kärleken som varar resten av livet och det finns 40 åringar som förlovar sig och sedan gör slut ett år senare.

För mig är det att man kan stå på egna ben och klara sig utan sina föräldrar (eller vara sån som förväntar sig att ens partner blir någon ny slags förälder som ska ta hand om allt och fixa allt).

Jag förlovade mig på min 17-årsdag efter att ha varit tillsammans med killen i 6 månader, många tyckte såklart att det var alldeles för tidigt och att vi var för unga. Vi firar 11 år tillsammans nu i december och vad spelar det egentligen för roll hur gamla vi var när vi förlovade oss. 🙂

Förlovade mig vid, 15 års ålder, tog slut när jag var 18.
Igen när jag var 19 gifte oss när jag var 21 skildes när jag var 33.
Igen när jag var 35 gifte oss 6 månader senare fortfarande gifta 6 år senare.

Förälska dig ofta
Förlova dig ibland
Men gift dig för sjutton
så sällan du kan.

Rätt ålder att förlova sig är 22 år och tre månader. Absolut inte före 22 och inte efter 22,5!

Fast själv förlovade jag mig när jag var 28 och 45 😃.

Om man älskar varandra så varför inte förlova sig? Det betyder ju nuförtiden inte att man måste gifta sig. Alla gör som just dom vill 🙂 Jag är gift men vi förlovade oss däremot inte. Det är också en variant 😃

Känns allting rätt och man verkligen älskar varandra så spelar nog inte åldern någon roll. När jag förlovar mig så kommer det vara med den personen jag vill spendera mitt liv med, ända till slutet. 🙂

För mig har betydelsen av en förlovning en helt anna betydelse i det moderna samhället idag än det hade förr traditionsenligt.

Förr var det nästan lika allvarligt som att gifta sig. Förlovningen var liksom kontraktet på att avtalet skulle slutas och fullföljas.

Idag är förlovning för mig mer ett tecken på kärlek mellan två individer att de känner sig som familj och sammanhörande även om det inte finns lagliga äktenskapspapper på det.

Alltså vackrare idag än förr då det var mer ett praktiskt beslut. På den tiden äktenskap slöts i politiska och familjebevarande syften utan att kärlek behövde vara en del i det hela ens.

M a o. har i min värld förlovning ingen ålder någon betydelse. Annat än att det känns mer trovärdigt och långsiktigt hållbart med en relation där äldre förlovar sig än yngre. Men det handlar ju mer om att livserfarna vet mer vad de gör och ger sig in på än att det skulle vara något "rätt" eller "fel" med att förlova sig ung.

Som flera har sagt, det beror ju på hur man ser på förlovning. Ser man det som en kul och romantisk grej och inte så stor skillnad mot att bara vara ihop kan man väl göra det när det känns rätt för båda.

För mig betyder förlovning att man planerar att gifta sig inom en inte alltför avlägsen framtid, och då blir det ju lite mera kinkigt. Åldern kanske inte är det viktigaste, även om man blir bättre på att skilja förälskelse från varaktig kärlek ju äldre och (förhoppningsvis) klokare man blir. 

Själv har jag bara varit förlovad en gång, då var jag över 30, vi hade varit tillsammans i flera år, och två år senare gifte vi oss. :)

Finns väl ingen direkt ålder så länge man är gammal nog att ha ett seriöst förhållande, men jag anser att man ska ha varit tillsammans så pass länge så man inte är nykär längre, samt att man gärna ska ha bott ihop ett tag så man vet att det fungerar bra. (I alla fall de flesta vill ju någon gång flytta ihop) Dock så förlovade jag mig för första gången med en kille jag inte bodde med. Men det tog ju slut efter ett par år också. ;) Dock inte därför utan pga våra olikheter och vad vi ville ha ut av livet.  Annars så är det bara just att man ska känna att det känns rätt. Men som sagt, förlova sig EFTER att förälskelsen lagt sig är mitt bästa tips. :)

Har aldrig varit förlovad, och gifte mig när jag var 39, min man 40. Det är 16 år sen.

Tycker inte heller att det finns någon direkt ålder som är "lagom" att förlova sig vid. Så länge man älskar varandra och båda vill samma sak är det ju bra, haha.

Själv har jag inte bråttom. Jag vill spendera resten av mitt liv med min sambo och då har vi god tid på oss att tänka på förlovning, jag skulle säga ja vare sig han frågar imorgon eller om 5 år. Vi är trots allt bara 21 och 22 och har hela livet framför oss att tänka på saken😃

Jag tänker inte att det har någonting med ålder att göra - utan snarare att man planerar att gifta sig. Min man friade till mig år 2014 och vi gifte oss på årsdagen 2015. Så under det året mellan frieriet till själva vigseln så planerade vi ju vårt bröllop.

Det gör man när man känner för det!

Ålder är oväsentligt. För mig innebär förlovning att man planerar att gifta sig, men jag kan tycka det är fint när par som inte direkt vill gifta sig ändå vill förlova sig för att visa varandra och alla att deras relation är seriös. I båda fallen tänker jag att förlovning är en markering om att man vill leva tillsammans för alltid.

Första förlovningen vid 15 års ålder. Inget frivilligt. Eller trodde väl att allt skulle bli bättre. Tog mig tillslut därifrån. Träffade min blivande man 21 år gammal. Förlovade oss 9 mån senare. Hade redan då flyttat ihop. Blev strax därpå gravid. Gifte oss på vår 10 åriga förlovningsdag. Varit tillsammans i 12 år nu.

Förlovade oss när jag var 36 och kommer (troligtvis) aldrig att gifta oss, så för vår del är förlovningen likställd med ett giftemål bara mindre juridik.

Jag tycker det är mer relevant att titta på hur länge man varit ihop för ålder blir märkligt att titta på eftersom man kan bli tillsammans med en ny person i så totalt olika åldrar i livet. För min egna personliga del tycker jag man ska vänta tills man känner varann ordentligt och har en stabil relation. Sedan är det ju svårt att säga exakt hur lång tid det tar tills dess och det beror ju också mycket på hur mycket tid man spenderar med varann och hur relationen ser ut. Sist jag var i ett förhållande tyckte jag det skulle ha varit perfekt vid vår 1:års dag.

Jag tycker att man inte skall förlova sig om man inte avser att ha en överlåten relation där man är lojala mot varandra. Sedan kvittar det med ålder osv. Det är bara lite mer trovärdigt och seriöst när några vuxna förlovar sig än när barn gör det. Typ.

Ålder är i mångt om mycket bara en siffra, och den siffran kan inte tala om var en person är i mognadsgrad och känsloliv. Räknat här nu…när vi förlovade oss var jag 18år och 5månader och när vi gifte oss var jag 20år och 1,5månad. Ung? Ja, men det kändes och känns fortfarande helt rätt. Vi älskar varandra och känner varandra in och ut så för oss var det noggrant genomtänkt alltihop då ingen av oss gör nåt sånt "bara för att", sen om vi är gifta om 20 år vet jag inte men det vet man inte om man förlovar/gifter sig vid 35års ålder heller. Jag ser det som en stor sak och har man bara tänkt igenom det och verkligen vill så kör på men att göra det för att vara cool känns mest meningslöst och omoget. Om det är relevant överhuvudtaget så är min man 5år äldre än mig så han sågs inte som lika ung som jag, men vi möttes inte av misstro någonstans pga min ålder…tvärtom! Många har avundats mig som "hittat rätt" så tidigt haha!