Usch vilken dålig stil av din svärmor.

Kan du inte snabbt svara själv nästa gång hon frågar sin son om något.

Frågar hon t.ex vad han ska göra i helgen så kan du snabbt säga vi ska ut och äta eller något liknande. Att du varje gång svarar med vi så borde väl hon inse till slut.

Ok jag ska försöka-- Men tyvärr blir jag tvärtom att jag blir mer tyst och tillbakadragen och vill nästan göra mig osynlig när hon visar att det är hon och han som sitter och pratar och jag känner mig bara som ett bihang som egentligen inte borde vara närvarande.

Din pojkvän borde stötta dig i det här. Det är inte ok av henne att göra dig osynlig.

Jag tycker också att din pojkvän borde ta lite ansvar här. Har du pratat med honom? Jag tänker att när hon frågar honom, så kan han typ vända sig till dig först och säga "jo, VI har…" och sen svara henne. Så att han hjälper dig att känna dig inkluderad, han kanske kan skicka vidare frågan till dig. "Semestern vad underbar, stranden var helt fantastisk, eller hur xx?". Såna smågrejer bara? Vad säger han om det här? :)

#4 Han säger ungefär "Men vad du märker ord, du gör allt för att hitta fel på min mamma, det fattar du väl att hon menar båda oss men hon kanske råkar känna mig mycket bättre än vad hon känner dig. Jag är faktiskt hennes son. Kan vi sluta prata om min mamma nu, det är inte direkt givande"

Han blir irriterad när jag säger något om henne om det inte är positivt.

Men tack för tips jag ska försöka svara i hans ställe

#5 Ajdå, vad synd att han inte förstår att det är jobbigt för dig. Det låter som att han försvarar henne, men jag tycker ändå att det är dig han borde försvara egentligen. Jag hade blivit sårad om min pojkvän inte tog det på allvar om jag berättade att jag mådde dåligt över något. 

Försök att ta lite mer plats i alla fall, hoppas att det blir bättre!

Fy vad jag hade gått i taket om min pojkvän svarade så när jag uttryckte hur något gjorde mig ledsen. Är ju inte speciellt svårt för honom att be henne inkludera dig.

jag hade sagt rakt ut till hans mamma "du menar oss va? Vi är ju två nu"

Jag hade en svärmor som ganska öppet visade sitt ogillande och jag konfronterade henne till slut. Accepterar inte att man är respektlöst.

Jag hade varit mer upprörd över min sambos beteende än hans mammas, om jag ska vara ärlig. Att han tar mammas parti nu kanske inte känns som världens största grej, men ändras det inte nu så kommer det fortsätta i 5, 10, 25 år framåt. Sätt ner foten nu!

Känner igen mig en del faktiskt. Har varit tillsammans med min man i 12 år nu och vi har varit gifta i 9 år i maj. Min svärmor inkluderar inte mig i familjen riktigt.

Några exempel:

För ett tag sen när vi var på kalas hemma hos dom var det en annan gäst som berömde hennes byxor som hon fått i present av mig och min man (det var dessutom jag som hittade och köpte byxorna) vid ett tidigare tillfälle. Svärmor tackar och säger att hon fått dom av Kalle (min man heter inte Kalle)

Kalle har mörkläggningsgardiner hemma. Inte Kalle och Anna. Bara Kalle.

Kalle var på semester i Dalarna i somras. Vi båda var på semester osv osv…

Jag har tagit upp detta med min man några gånger, men han verkar inte ha märkt det, säger han. Konstigt eftersom det är så tydligt och det har hänt så många gånger under våra år ihop. Han försvarar alltid sin mamma. Hon kan inte göra några fel enligt honom. Lite tröttsamt. Men jag har valt att inte bry mig. Försöker i alla fall att inte bry mig. Blir lite arg nu när jag skriver om detta märker jag. Så visst påverkar det mig ändå.

Varför inte ta och prata med svärmor på tu man hand över en kopp kaffe ? Berätta lugnt hur du upplever det hela och fråga hur ni ska lösa det .

Låter som en tvättäkta satkärring! Tyck inte om henne i gengäld, du har väl någon integritet?

Kill them with Love …….😉

#9 Jag känner igen jättemycket av det du skriver. Hon har tex sagt till sin son "vilket fint soffbord du hittat" Men det var ju vi som hittade och köpte det tillsammans. Och då tycker jag att han ska svara att det inte var han själv utan vi som hittade det. Men då tycker han att jag märker ord och att han inte ens tänkte på att hon sa du och inte ni. :/

#13 Precis! Exakt så har min man sagt till mig också.

Eller så är svärmor helt enkelt blyg och har svårt att ta direkt kontakt med en människa hon inte känner väl. Hur öppen, inkluderande och välkomnande är TS mot henne? Hur tydlig är TS med att välkomna svärmor in i sitt liv? Bristfällig kommunikation mellan två parter orsakas inte alltid uteslutande av den ena.

Dålig stil av svärmodern att uttrycka sig så. För även om hon vore extremt blyg av sig så kan det ju knappast vara pga blyghet som hon inte vågar önska Er en trevlig resa utan bara vågar säga att Han ska ha en trevlig resa och att hon är för blyg att säga att Ni köpt ett snyggt bord men hon vågar minsann uttrycka att Han köpt ett fint bord. Nej hon väljer ju att ignorera dig ts och så gör man inte.

Alla kan väl inte älska alla här i världen!

#17 Nej men man kan bete sig som folk ändå.

#16: Du har uppenbarligen aldrig varit blyg eller känt någon som är blyg, eftersom du så tydligt vet att sådana personer inte kan finnas. Märkligt nog finns det, trots din dom, ganska många sådana personer.

# 18

Att bete sig som folk? Det ser vi dagligen, idel skrän och jämmer över "kränkt integritet". Det verkar som man inte har fattat att integritet är just förmågan att strunta i vad andra tycker om ens egen person. Lättkränktheten firar dagligen nya triumfer. Gnällspikar!

Känner igen det både från mina ex föräldrar och min mor, har pratat med min mor när hon betet sig så och även kunnat svara VI har haft det bra eller Vi har gjort det och det