# Fel sorts killar.. (långt)
Author: Hannah0211

_Ni får ursäkta om jag kommer med många trådar just nu, men jag försöker ställa till rätta i mitt liv och jag tycker man får väldigt bra svar på den här sidan. Jag kan även berätta att jag är 17 år så det kanske blir lite enklare och svara._

**Sen jag börja träffat killar så har jag alltid träffat värstingarna, och alla är bara ute efter en sak.. Och när jag väl träffar en bra kille , en som skickar sms och frågar om allt är bra med mig eller säger hur mycket han saknar mig.(sånt som jag uppskattar ) Som vill träffa mig och vill något seriöst då backar jag ur, jag vet inte om det är det att jag blir rädd för att skapa ett förhållande och är rädd för att bli sårad om det tar slut. **

**Men nu mitt första riktiga och seriösa förhållande va med en kille som alla varnade mig för, och när vi träffades sa han att han testat droger men lagt av med den skiten. Sista gången jag träffa honom så rökte han på. Och sist jag prata med han så sa han att det kan vara  rätt skönt ibland att röka på. Vi träffades bara när det passa honom ..**

** Innan jag träffade honom så hade jag snackat med en kille i några månader, vi hade träffats några gånger men snackade nästan varje dag på msn, han sa att han sakna mig å sådär, men jag trodde honom inte, (jag har svårt å lite på folk ibland). Och han sa att han gilla mig efter jag träffat den dåliga killen.Men jag hade svårt att tro honom eftersom när jag ville träffas så hade han aldrig tid (han sa till min lillasyster att han va blyg). Och idag vill han inte prata med mig.**

**Men nu behöver jag lite råd för er, hur ska jag bryta  mitt mönster?         Pappa och jag diskuterade detta för ett tag sen, och ofta träffar jag även äldre killar. Pappa trodde det hade med mammas mänval och killarna jag växt upp med å göra. Mamma har alltid haft "dåliga killar" , alkolister och sådär, äldre killar pappa är 3 år äldre än mamma . Min pappa var alkolist när hon väntade mig men han fick välja mellan att träffa mig och mamma eller alkoholen sen dess har han inte rört en droppe alkohol. Killarna som jag är uppvuxen med som jag "umgicks" med är idag kriminella eller liknadet. Jag har alltid dragits till det "dåliga". 6 år gammal gillade jag en 16 åring som rymt från ungdomsanstalt. Har ni några bra råd?**

**Jag måste även säga att jag är jätte tacksam att ni kommer med så ärliga , bra och kloka svar.  Och att ni orkar ta er tid  å svara och ens orkar läsa allt.**

## Comment 1
Author: Niklas

Du skriver väldigt redigt om problemet. Det faktum att du är medveten om det och vill göra något åt det övertygarmig om att du kan komma till rätta med det.

Det är kanske så att du gör det du är van vid. Om din mamma har varit tillsammans med såna killar som du hittar är det något du känner igen. Det kan göra att det känns enklare att välja dem.

Försök att ge nästa schyssta kille och dig själv en chans. Det håller kanske inte hela livet men det kan hjälpa dig en bit på vägen mot att hitta HONOM.

Vänliga hälsningar

Niklas

## Comment 2
Author: bubbelbubbel

precis som niklas säger så är du ju medveten om problemet och vill göra nånting åt det. till skillnad från mig när jag träffade en kille som platsar in så pass att jag nästan undrar om det är honom du menar i början av inlägget.  
han sa samma sak till mig "ååh, nej men jag tycker om dig så himla mycket så jag ska sluta med allt ! jag lovar !"  
två år senare berättar han för mig att han inte alls slutade röka på och att han tog amfetamin och sanningar kom fram om både det ena och det tredje. då sprack allt och det tog mig 4 år att våga börja lita på människor igen.  
  
Så vad du än gör, inled inte ett sånt förhållande.

jag tror du helt enkelt bör försöka intala dig att dåliga killar är inget för dig. du behöver, precis som alla andra, en snäll kille som bryr sig om dig och tar hand om dig och erat förhållande. och du kommer hitta honom, det lovar jag :)

## Comment 3
Author: [Borttaget]

Som ovanstående skriver, så är det naturligtvis toppenbra att du kan se klart på ditt beteendemönster, det är alltid första steget till att befria sig och gå vidare.

Att däremot kunna ändra dina känslor inför dessa typer av killar, är lite svårare. Att du dras till det mörka, lite farliga och spännande kan du ju inse, men att veta _varför_ är riktigt knepigt. Du väljer naturligtvis mönster du känner igen, situationer du har upplevt på ett eller annat sätt, för det är sådana du klarar att handskas med, även om de gör ont och är sårande för dig. Det handlar om din mammas val av män, men kanske också dina relationer till vuxna människor redan från barnsben. Du väljer människor att förälska dig i, som undermedvetet visar samma tendenser till att svika och överge dig, som de människor som svek dig som barn. Man känner igen detta, utan att förstå det, och så väljer man det igen och igen.

Därför är det jättesvårt att råda dig att välja snälla killar. Inga sådana killar triggar dina punkter, tänder inga eldar och får inte ditt hjärta att sjunga...

Jag tror på terapi som behandlingsform. Först måste du bli fri och stark i dig själv för att kunna välja bort det du inte vill ha, det som inte gagnar dig och din egen lycka.

Men kanske, kanske är det så att du faktiskt kan välja en snäll kille även om du inte har de rätta känslorna? Det kanske kommer med tiden? Kanske behöver du finna dig tillrätta i en relation som faktiskt fungerar även om den inte är buller och bång... Jag vet inte....

Jag önskar dig i alla fall varmt lycka till i ditt liv, du förtjänar att vara lycklig och glad.

\*kram\*