# Det här med otrohet LÅNGT INLÄGG Author: Katstad Hej! Behöver verkligen prata av mig, detta har tyngt mig i några dagar nu och antar väl att jag behöver synpunkter.. Varnar för långt inlägg men är så många detaljer som måste med för att ni ska kunna förstå 🤔 Jag är en sån som inte har förståelse för otrohet, what so ever. Har alltid sagt att ifall min partner är otrogen så är dörren där borta. Har även alltid sagt att jag aldrig skulle kunna leva med mig själv ifall jag vart otrogen. Jag är alldeles för empatisk (det är lite av en förbannelse jag har) för att kunna åstadkomma något sånt. Nu är det såhär, jag är 18 år gammal. Sedan i början av mars har jag snackat med en kille som är 20, som bor i England. Även ifall vi inte träffats på riktigt innan så utvecklades ändå en väldigt nära vänskap och även en förälskelse. Vi har pratat varje dag, via sms och skype. Han har pratat med min mamma och vise versa, alltså en väldigt nära relation. I april bokade jag flygbiljetter för att kunna resa till honom i början på juli, han har även bokat hotell så att vi skulle kunna få ensamtid så vi kan lära känna varandra på egen hand utan hans föräldrar/syskon springande i krokarna.  Ett långdistansförhållande kan man mycket väl kalla det. Han är definitivt en person jag kan se en framtid med, vi funkar så otroligt bra ihop och jag tycker så otroligt mycket om honom. Det är dock inte detta jag vill ha synpunkt på.. På arbetet jag jobbar på så finns det en 6 år gammal kille, har alltid vetat vem han är och även växlat några ord via facebook. Han är även väldigt bra vän med min mamma då även de oftast jobbar på samma avdelning så det har liksom alltid funnits en sorts kontakt med den här killen. Har alltid fått en speciell magkänsla när jag pratar med honom. I fredags pratade jag och en nära vän med den här 24 åriga killen på facebook och han åkte in till stan för att träffa oss (vi har aldrig träffats ensamma förut så att säga) I 2 timmar åkte vi runt i staden i hans bil, hade så sjukt roligt. I samma veva hade han fått mitt mobilnummer eftersom vi skulle bestämma mötesplats osv. Han skulle även fundera på ifall han ville följa med mig och min kompis till ett nöjesfält denna helgen. När jag kom hem hade jag den här pirriga adrenalinkänslan, det pirrade och jag kunde inte riktigt skaka ur mig bilden av honom ur huvudet. Under lördagen gick den här adrenalinkänslan bort och jag kunde liksom andas igen och fokusera på min Engelska kille. Varje dag sedan dess har dock den här svenska killen smsat mig och frågat hur jag mår, vad jag gör etc. En helt vardaglig konversation. Igår var jag inne och arbetade några timmar och träffade såklart på honom. Efter det smsade vi igen och han ringde mig även på hans rast (jag slutade innan honom) där liksom konstaterade han att han skulle följa med till det här nöjesfältet nu till helgen.  Han ringde mig igen när han slutat jobbet för han skulle skjutsa in några vänner och syskon till stan och frågade om jag vill träffas en stund. Innan jag hann tänka efter sa jag ja. I 1 timme åkte vi runt i hans bil igen, skrattade, lärde känna varandra och hade bara sjukt kul. Fick se en känslig sida av honom, vi flummade inte konstant vilket vi gjort innan. Adrenalinkänslan kom igen, det här pirret. Även tankarna "ifall han kysser mig nu, vad gör jag?" För spänningen mellan oss fanns definitivt där, steget åt en kyss hade absolut kunnat bli taget. När jag kom hem så skickade vi lite sms igen, ringde och sa godnatt. Han ringde mig även imorse innan han åkte iväg till jobbet.  Vi är ju bara vänner just nu, men attraktionen finns definitivt där. En sån speciell kontakt som man inte kan beskriva. Jag vet att jag inte borde träffa honom med tanke på den Engelska killen men jag har nästan blivit beroende av hur han får mig att känna.. Jag är nyfiken. Sedan blir jag skrämd av tanken jag ständigt har: Vad skulle jag gjort om han tog steget och blev fysisk med mig? För ärligt talat så vet jag inte. Jag vet vad jag borde göra men är inte säker på om det är det jag vill göra. Jag har haft ett konstant pirr i magen sedan igår.  Samtidigt mår jag sjukt dåligt över det. Tänker jättemycket på min Engelska kille.. Känner i och för sig samma attraktion och känslor för honom men absolut inte lika intensivt. Vi är även nere i en liten svacka just nu... Pratar fortfarande varje dag men inte i samma skala som vi gjort innan. Har väl mest panikkänsla över att flygbiljetter och hotell är bokat, känner mig så låst i situationen liksom. Har även pratat med honom om scenariot "vad gör vi ifall det inte känns rätt när vi väl träffas på riktigt?" Och han sa att då får vi ju vara ärliga med varandra och berätta det, samtidigt som han förnekade det lite och hävdade att han absolut inte kommer känna så pga hans känslor för mig. Kan ju tillägga att den svenska killen inte vet om min Engelska kille.  Så ja.. vad gör man när man bara är 18 år gammal och hamnar i en sådan här situation? 😕 ## Comment 1 Author: Karmatarerskanise För mig hade valet varit enkelt.  Internetförhållanden med personer man aldrig träffat kan aldrig klå verkligheten. ## Comment 2 Author: Katstad Såg nu att jag lyckats skriva att den svenska killen är 6 år gammal... menar såklart att han är 6 år äldre 🥵 ## Comment 3 Author: Katstad #1 Jag förstår det.. har själv tänkt tanken. Hela situationen skrämmer mig, känner mig så låst i att jag ska åka till England när jag samtidigt vill spendera tid med den andra killen.. ## Comment 4 Author: Karmatarerskanise 3 Kan du inte avboka resan? ## Comment 5 Author: Katstad #4 Jo, visst kan jag det. Det är dock här empatin och känslorna gentemot den Engelska killen kickar in. Han kan inte få pengarna tillbaka för hotellet, handlar om en ganska stor summa för bara de dagarna jag ska vara där, 3-6 juli. ## Comment 6 Author: Maria #5 Har du någon möjlighet att betala honom för utlägget? ## Comment 7 Author: Katstad #6 En del skulle jag kunna hjälpa till med. Men vad säger man för anledning om en sån sak? Jag vet inte ens vart det här med den äldre killen leder.. Det kanske bara är en snabb fling liksom? ## Comment 8 Author: Katstad Och vad gör jag ifall jag nu "får chansen" till en kyss eller liknande? Vad borde jag göra? ## Comment 9 Author: Lexie82 Jag skulle säga att du borde satsa på den svenska killen. Av två skäl. Det första är avståndet. Ett långdistansförhållande är aldrig roligt i längden. Det andra är det faktum att du har känslor för den här svenska killen, och om den engelska killen hade varit "den rätta" så hade du förmodligen inte känt sådär för den svenska killen. Sen är det väl en ganska tydlig fingervisning om hur det skulle bli med den engelska killen. Du träffar andra intressanta killar, och den engelska killen finns inte i närheten för att påminna dig om vad du har, kan inte ge dig den fysiska ömheten du kanske behöver. Och visst, det kanske inte blir så kul för honom om du avbokar resan, men det lär ju inte kännas bättre om du åker dit och sen blir det inget mellan er. Eller ännu värre, om du åker dit, men ändå kommer på att det är den svenska killen du vill ha när du kommer hem! Då är det bättre att göra plågan kort, så att säga, för den engelska killen. ## Comment 10 Author: [Borttaget] Om det nu skulle leda till något med den svenska killen, alltså han visar att han vill mer än vän med dig, så kan du väl tala om och säga hur det ligger till? :) Eller i alla fall säga att du inte vill ha nåt just nu... ## Comment 11 Author: Karmatarerskanise Ts har du och engelsmannen  bestämt att vara exklusiva?  Verkar konstigt eftersom ni inte träffats. ## Comment 12 Author: Katstad #11 Ja, det är vi. Och ja, det är konstigt att vi inte träffats först men så blev det bara.. Jag tror på vad Lexie sa, hade Engelsmannen varit den rätta så hade inte känslorna för denna svenska killen kommit upp. Och de är starka, det inser jag nu.. Jag borde väl avboka resan. För allas skull egentligen, men hur tacklar man detta när man är ett empatiskt vrak i princip? Kommer må så otroligt dåligt av iom hotellrummet... ## Comment 13 Author: [Borttaget] #12 Du kommer må betydligt sämre om du åker dit och gör honom besviken på plats...säg so det är och styr om. Gå på din magkänsla! ## Comment 14 Author: Gur4m1 Man kan vara empatisk men man kan inte ta ansvar för andras känslor alla gånger :P Här gör du ju det rätta, även om det kommer att göra ont och "bli fel" vilket som. Relationsmässigt tror jag ju att utsikterna med en svensk kille på din ort...är ett bättre val, om ni nu har turen att bli kära osv. Då skulle jag köraden vägen även om man alltid kommer att undra och kanske även känna att man svikit någon. En liknande sak hände när jag träffade min pojkvän. Jag hade ett distansförhållande med en kille, bar anågon månad, men grejejn var att han var från mi hemstad så vi hade en tidigare historik bakom oss, men det hade aldrig blivit "vi" trots att vi umgåtts och varit attraherade av varandra. Så vi inledde en grej över  nätet och jag planerade att åka de där 100 milen för att träffa honom, ja kanske rent av flytta hem igen för hans skull. Men så mötte jag min pojkvän, som kompis men bara några dagar senare var jag tvungen att säga som det var till min "internetpojkvän" att...mina känslor var annorlunda och något dykt upp och jag ville vara ärlig. Han blev Arg, jättesårad och ville inte ha med mig att göra. Då hade jag varit ärlig och inte heller gjort något med min nya pojkvän, jag bara kände att det här var vad jag behövde och ville ha. Så du får nog stålsätta dig inför att någon komemr bli arg eller sårad, hur du än gör. Man kan inte leva för andra, det är itne att vara empatisk, det är att vara svag och vek och slutligen jävligt olycklig för att man inte kan stå upp för sig själv och det man behöver! Om hotellrummet gånger så mycket så erbjud dig att betala hälften eller det du klarar av. Lycka till. ## Comment 15 Author: Katstad Tack för alla svar! Var ute igår med en kompis och träffade på den svenske killen. Det finns definitivt känslor ifrån bägge håll. Jag ska prata med den engelska killen när som helst nu och säga som det är.. att det inte kommer funka.. Jag blir ledsen av tanken på att såra honom, men som du sa Gur4m1 så kan jag inte leva på andras känslor..  Grejen med hotellrummet är att kan köpte det inte med ett sånt skydd som gör att han får pengarna tillbaka.. vilket iofs inte jag kan hjälpa. Jag gjorde nämligen det med mina flygbiljetter så där kan jag få tillbaka en del. Får se vad han säger om det. Min kompis kommer snart över och sitta här med mig medan vi pratar för min skull, kommer bli så sjukt ledsen. ## Comment 16 Author: [Borttaget] #15 Vilken jobbig situation, tycker du visar ett stor omtanke om alla inblandande och stor mognad som vill ta tag i det här innan det går över styr och vad jobbigt det måste var att du har den ene bor så långt bort så ni inte ahr hunnit träffats än. Min kille bor där också, så jag vet hur det kan vara att ha ett långdistansförhållande. Sen vill jag nämna ett 3:e alternativ, förstår att du känner dig osäker på vad som är rätt och inte vill gå för djupt in i en relation, att du inte känner dig redo. Så jag tänker så här, varför inte vara öppen med det till båda killar? Jag skulle säga att jag behövde utrymme att få träffa båda två innan jag kände vad som var rätt. Lite som om du skulle ha nätdejtat, många som träffar fler samtidigt idag, bara för att hålla det öppet för att se vilken som känns rätt innan de går vidare, inget fel i det. Sen finns det fler sätt, än att vara monogam och fortfarande vara omtänksam, ärlig, och trogen sina partners. Det finns de som har öppnaförhållanden, på det viset att de har fler relationer än en, kallar sig polyamorösa för att de älskar mer än en person, det handlar allstå inte bara om sex, utan att ha fler än en långvarande relation. Jag vet inte om du hört talas om det innan, det verkar som om du är en person som kan bli kär i än en person samtidigt och det kommer nog att fortsätta att hända. När man går igenom livet finns det så många som man klickar med, som man fungerar så bra ihop med, så de är inte så konstigt, man utveckals och förändras hela tiden. Det finns väldigt många som lever så, för att de inte kan kväsa känslan i sitt hjärta, så de jobbar med sin svartsjuka för att kunna låta släppa varandra fria att älska och ha sex med vilka de vill. Har ingen aning om det överhuvudtaget skulle var något för dig att ens tänka på, ville bara dela av mig med mina tankar på saken, lycka till och var rädd om dig, kramen. ## Comment 17 Author: Trollhund Jag vill påpeka att som #16 säger så kan man bli kär i flera utan att det är något märkligt eller fel på ens känslor till den första. Tycker att det är ett märkligt sätt att förhålla sig att det skulle vara onaturligt. Förälskelse handlar ju mycket om det nya, outforskade och att klicka liksom. Det kan man göra med fler än en. Men, Men! Man kan ju fortfarande vara monogam, eller som #16 pratar om. Inget är fel, inget är mer rätt än det andra. Men det är svårt att att inte kunna få bekräftelse och nytänding i sin relation om man har ett distansförhållande. Är man en som som har lätt att bli kär så behöver man nästan ha den där stabiliteten och tryggheten att kunna vara nära och kära. Så är det iaf för mig. Behöver påmminas om den äldre relationen när jag träffar nya spännande. Man behöver ju inte vara otrogen (jag har aldrig varit det, och är mono). Man kan också acceptera kärlekskänslor som att det är att man tycker om en person, inte att man behöver bli ett par. Tänker högt här, själv skulle jag rekommendera dig att sattsa på den svenska killen. Det kommer alltid vara lättare att bygga en framtid ihop om man bor i samma land.  Men sen tycker jag faktiskt inte att man måste berätta för den andra att du träffat någon ny. Säg som det är, det är svårt med distans, dina känslor svalnat, han behöver inte höra hela sanningen. Det är enbart för din skull egentligen.  Jag är inte för att man ska ljuga, men tror sanningen sårar mer än vad vi tror många gånger. På ett sätt som är helt onödigt när det egentligen är för en egen skull som man vill berätta allt. ## Comment 18 Author: Katstad Hej allihopa! Jag pratade med den engelske killen idag, han blev sjukt ledsen och något arg kan man väl säga 😕  Jag är nog inte riktigt mono, handlar väl mer om att ifall jag börjar känna känslor gentemot någon annan än den jag är i ett förhållande med så är jag liksom "klar" med förhållandet jag är i. Känns som en ganska flummig förklaring men är väldigt trött och omtumlad efter dagen.. Nu ska jag ta saker i mitt tempo. Inte låsa mig i saker, inte leva i framtiden (vilket man oftast gör i ett långdistans) utan jag ska bara reda ut mig själv och mina känslor. Sen var det bär av med den svenske killen återstår väl att se. Även om det inte skulle bli något på den fronten så känns det ändå som att jag gjort rätt. Långdistansförhållandet var nog "färdigt" oavsett 😐 ## Comment 19 Author: Karmatarerskanise 18 Bra gjort.  Men självklart är det jobbigt. ## Comment 20 Author: Gur4m1 Alltså jag har inte haft problem att vara monogam, bara för att jag hade känslor för två personer samtidigt, när jag träffade min nuvarande pojkvän (varit monogam med honom i över 6 år) och samtidigt var på gång och mycket kär i min bekanta i min hemstad. Grejen är väl mer att ...du har faktiskt aldrig mött engelsmannen, den svenska killen är här.  Är man inte monogam själv så ska man inte heller kräva monogamitet från sin partner. Så där får man ju känna efter hur man vill ha sin relation. Lycka till TS! :) Du gjorde rätt mot er båda.