# Min syster blir arg för allt
Author: [Borttaget]

Jag vet inte vad jag ska göra. Sitter på mitt rum och gråter som jag ofta gör nu för tiden. Anledningen är för att min syster blir arg för allting ALLTING! Så fort jag gör de minsta lilla misstaget blir hon arg. Jag och min syster brukar ha en bra relation med varandra men jag vet inte vad som händer ibland blir hon bara helt plötsligt arg. Som idag när vi hade tänkt att ha det mysigt och titta lite tv tillsammans och ha något gott att äta men eftersom vi inte hade något gott tänkte jag att vi kunde strunta i det. Men då ville hon att jag skulle baka men de ville inte jag eftersom jag själv inte tycker jag är bra på det. Då vart hon bara jätte arg för liksom ingenting. Hon börja skrika att det var för att jag är lat och att då kommer hon börja säga en massa saker som hon tydligen inte är "bra" på att plocka disk. Det slutade med att vi inte tittade på någon film och gick till våra rum istället. Då ropar hon på mig att jag ska hämta en sak åt henne. Jag gjorde som hon sa och då vart det tydligen också fel eftersom hon tyckte att jag klampa för mycket så börja hon skrika på mig igen och då skrek jag tillbaka och då börja hon skrika om att jag skulle sluta skrika eftersom det "alltid bara är jag som gör det" men det är oftast hon som börjar men det är jag som tydligen för fel. Hon lyssnar aldrig på vad jag har att säga men jag måste hela tiden lyssna på henne. Sen på senaste tiden vi bråkar tar hon alltid upp hur konstig jag är och det är anledning varför jag inte har vänner. Vilket är ett jätte känsligt ämne för mig och det är näst intill alltid som jag börjar gråta för de. Då blir hon bara mer arg för att jag börjar gråta och jag är en sånn mes. De är ofta som hon också har börjat hota mig med att om jag inte blir bättre och slutar gråta så kommer hon börja skära sig själv eller till och med ta självmord. Alltid när vi bråkar så ska det vara jag som ska komma ner och säga förlåt för annars är jag bara självisk som bara tänker på mig själv. Det här börjar bli för mycket för mig nu och jag vet seriöst inte längre vad jag ska göra snälla hjälp

## Comment 1
Author: fladdy

Hon uppenbarligen inte bra. Hur gamla är ni?

## Comment 2
Author: [Borttaget]

Hur gammal är din syster? Det låter som om hon har det rätt jobbigt inom sig just nu och att det går ut över dig. 

Jag tycker inte att du ska agera "slav" åt henne... dra dig undan istället.. och sen kommer hon säkert att fråga varför du drar dig undan.. och då kan du på ett allvarligt och lugnt sätt säga typ att:

\-Jag tycker du har förändrats.. jag vet inte om du mår dåligt på nåt sätt. Du kan gärna prata med mig, men jag blir väldigt ledsen över att du blir arg och skriker på mig, så därför drar jag mig undan. osv osv

Jag menar, hon borde få dåligt samvete av att du blir ledsen och drar dig undan och ber om förlåtelse, men om hon blir argare, så kanske du borde prata med dina föräldrar om det och att hon kanske behöver någon att prata med.

## Comment 3
Author: [Borttaget]

Jag hade en liknande period med min syster som du har. Jag var för snäll för att vilja ge igen eller bara säga ifrån, så det höll på några år. Nu när vi vuxna skäms hon oerhört över det hon gjorde och kan inte förklara varför. Jag tror det kan ha att göra med skilsmässan, men kan även vara annat.

Vad säger era föräldrar om allt detta?

## Comment 4
Author: Gur4m1

haha oj..det där är som jag och min syster! Hon var populär och skulle alltid kommentera hur jag såg ut (fel). Grejenn var att jag inte brydde mig ;) Men ja hon kunde få rätt kraftiga "tantrums". Utbrott där hon önskade dit toch annat datt av elaka saker som skulle hända mig. Men det gick i perioder och när i båda flyttade hemifrån och fick våra egna liv, och med avstånd- att man inte STÖR sig så på varandra hela tiden- så har vi idag en riktigt bra kontakt.  

Vi pratar med varandra flera gnge ri veckan. Men den "populära flickan" dyker ibland upp som en elak liten jävel och honb får för sig att hon kan kritisera mig men då sätter jag stopp. För vi är vuxna människor, och jag kan säga ifrån nu ;)  

Så lämna henne ifred när hon blir sådär. krik inte tillbaka om du inte gillar att skrika. Ta inte åt dig av hennes hårda ord, även om de går djupt in i själen och får dig att skämmas eller känna tvivel.  

För det är saker en person säger i ilska, frustration och ofta för att de själva inte har det så lätt. Hon "projiicerar" tror jag det kallas och här sitter du och gråter och hon mår säkert lika dåligt som du över det hon sa till dig, egentligen. Men jag gissar att ni är ganska unga, tonårstejjer? :)

Allt jag kna säga är att om ni har haft en fin relation, så kommer ni med största sannolikhet få en fin relation igen...när ni lärt er att hantera konflikter utan att egga varandra med skrik och hårda kommentarer (eller stampande fötter ;)) . Och du får sluta ta åt dig av hennes hårda ord och gömma dig på rummet. Testa istället att lugna ner dig själv, var vuxen. Förklara för henne att hon faktiskt sårat dig, gör dig illa när hon säger sådär. VISA att hon faktiskt gör dig ledsen så hon förstår det.  

För när man i ilska säger sårande saker för...att såra, så ångrar man det ofta också. Precis som man ofta ångrar vasen man i ilska kastade sönder. En vas går sönder, men du går inte sönder- till dig kan hon be om ursäkt, så småningom kanske?

Kanske även du kan be om ursäkt, om du sagt något elakt. Men gråt inte, snälla, för saker människor säger i ilska till dig, för det är inte bara ditt fel och du ska inte skämmas för den du är.

## Comment 5
Author: Lina Strindlund

Kan det vara PMS? Att hon har en jobbig mens period? Säg ifrån och låt henne inte trycka ner dig! eller prat med era föräldrar. Tror detta kommer gå över om ni pratar ut med en vuxen som är med som du litar på.

## Comment 6
Author: [Borttaget]

Jag tror anledningen är för att hon är väldigt orolig ifall hon inte kommer komma in på högskolan som hon sök till och jag vet att hon blir lätt stressad för ingenting så jag tror de kan vara andledningen till att hon får sina utbrott. Sedan också på gymnastiet så är hon också lite "mesigare" och håller in sin ilska som hon sedan tar ut på mig. Hon själv är medveten om att hon behandlar mig illa. Sen kan jag också kanske vara lite jobbig och slänga ut jobbiga kommentarer som bara gör allt värre när jag är arg ... Men jag får nog helt enkelt bara hoppas på att det blir bättre när hon har fått reda på om hon kommit in på högskolan som hon hade i första hands val ;)

## Comment 7
Author: Halvdansken

Så flyttar hon väl hemmifrån och du får lugn o ro.

## Comment 8
Author: Henrique

jag känner igen en del drag som min bror har. vi är i samma ålder men han har flyttat nu långt bort till en annan stad. den där känslan att man är nära när allting är lugn och ro men sedan så bara snäpper det för dem och så är man plötsligt världens största idiot eller något liknande. för mig så gav väl mitt tålamod något i slutändan eftersom han öppnade upp sig för mig lite och sade hur han tänkte, men jag är besviken på honom. det kan vara bra att tala ut om det med en vän som du litar på, och be om en kram . och det är bara mänskligt att du också blir arg då och då när hon rusar upp som hon gör. men ingen kan ändra på henne utan hon själv.  försök att ha ännu mera tålamod med henne, och vem vet vad som händer. jag lider med dig.
