# Är du donator?
Author: Elinmatsdotter

Sitter och kollar på ett program om organdonation och undrar om ni är registrerade donatorer? Det första jag gjorde när jag fylde 18 var att registrera organdonation, benmärgsdonation samt blodgivare. Enda sedan jag var liten har jag berättat för mina föräldrar att jag ville bli donator då det är familjen som bestämer för minderåriga. Om ni inte e donatorer skulle ni kunna tänka er att bli det?

## Comment 1
Author: redstaryena

👍 för dig! Även jag är donator

## Comment 2
Author: Melonclementin

Jag också!

## Comment 3
Author: [Borttaget]

Absolut! Är dessutom blodgivare. Självklart för mig.

## Comment 4
Author: Hoseok

Jag ska fixa det så fort jag har möjlighet!

## Comment 5
Author: MsSofieG

Jag är självklart donator! 👍 Skulle mer än gärna ge blod också men tuppar av när jag ser blod och är nålrädd till tusen. Men förhoppningsvis växer mina fobier bort så jag kan få ge i framtiden.

## Comment 6
Author: Hanna

Jag har börjat fundera på det senaste tiden faktiskt. Är dock plasmagivare sedan tidigare.

## Comment 7
Author: JenniferSoderberg

Har mitt donationskort i plånkan, så de är med mig vars jag än går. :D

## Comment 8
Author: [Borttaget]

Är donator men får inte lämna blod på grund av allergier.

## Comment 9
Author: Scorpio97

Blir förmodligen donator när jag fyllt arton, och hade väldigt gärna gett blod men det går tyvärr inte.

## Comment 10
Author: JenniferSoderberg

Kan tillägga att jag haft mitt donatorkort sen jag var 15.. ^^'

## Comment 11
Author: IceTee

Jag är både donator och blodgivare!

## Comment 12
Author: Bjallstal

Är donator, men får pga medicinering inte lov att lämna blod

## Comment 13
Author: [Borttaget]

Vill gärna bli donator ska kolla upp det. Men inte blodgivare då jag nästan svimmar och blir likblek när jag ser blod

## Comment 14
Author: ChristineL

Jag är registrerad donator. Har varit blodgivare och ska ta upp det igen men jag är gravid nu så det får vänta lite.

## Comment 15
Author: Katti

Kan någon annan ha nytta av min kropp när jag inte längre behöver den så tycker jag att det är jättebra! För en tid sedan sa min 13-åriga dotter, helt apropå "mamma, om jag skulle dö, se till att andra får så mycket reservdelar från mig som de behöver då!"

## Comment 16
Author: [Borttaget]

självklart :)

## Comment 17
Author: VampireGirlElvira

Jag var en organdonator innan jag fick veta att jag har ett genetiskt fel med hjärtat, blodomloppet, kroppspulsådern mm att göra. Det kallas för Loyes Dietz Syndrom. Det är ganska så ovanligt att ha det här i Sverige, jag är en av dom som har det. :( Det finns ca fem familjer som har det här. Min familj är en av dom. :( Så det kändes inte så bra att höra det från en specialist på Umeå Universitets Sjukhus när man var där förra året. Så jag kan varken donera blod eller organ för detta. :( Och jag har alltid velat att hjälpa människor på ett sätt, men nope. ;(

## Comment 18
Author: [Borttaget]

Är det inte så att man är automatiskt en donator om man inte har något som säger annat i plånboken typ?

## Comment 19
Author: VampireGirlElvira

På papper måste man ha det också.

## Comment 20
Author: [Borttaget]

[#19](#19) Hur är det så att ingen ger ut korrekt information isåfall? Då jag var på blodgivning så sa de att man är automatiskt en donator om man inte har något som säger annat.

## Comment 21
Author: VampireGirlElvira

Jag vet faktiskt inte. O\_o Jag fick i alla fall korrekt information när jag skulle donera mina organ. Men men... Mysko är det i alla fall. XD

## Comment 22
Author: Elinmatsdotter

Vad roligt att så många Har tagit ett så viktigt beslut och att ni som har bbarn, att även dom engagerar sig i tidig ålder. Det värmer verkligen. Bara att överväga att bli givare är ju stort även om det inte går pga medicin eller sjukdom en eloge till er alla och man blir glad att ha så engagerade medmänniskor :D

## Comment 23
Author: Maria

Det är så bra att så många är donatorer och att lämna blod är något som de flesta kan göra man kan även gå med i Tobiasregistret och bli benmärgsdonator.

Att donera sina organ är också fantastiskt fint.

Själv har jag tyvärr aldrig ens kunnat lämna blod och jag har försökt många gånger men mina värden har varit för dåliga. Vill/kan man använda något av mina organ så är det självklart.

## Comment 24
Author: nottheonly

Japp, är dessutom blodgivare. Men mina hb-värden är för låga så har bara kunnat lämnat en gång, tog prover förra veckan så vi får se om värdena höjts igen.

## Comment 25
Author: IceTee

#21 Tror det kommer med i ett register på nätet också im man vill donera sina organ och där borde det stå! Om inte annat kollar de ju upp din journal för att se att du inte har genetiska sjukdomar!

## Comment 26
Author: VampireGirlElvira

Det tror jag också #25. :D

## Comment 27
Author: JustMySelf

Nej, men bra påminnelse att jag ska registrera det. Har dock pratat med mamma innan jag fyllde 18 att jag ville det. Skulle vilja ge blod men har stor sprutfobi så klarar det inte...

## Comment 28
Author: Lia

Nej jag har alltid superdålig värden med blodbrist och inflammationer och allt vad det kan vara, så tror inte det vore optimal att bli blodgivare. Men jag skulle säkert kunna donera mina organ efter döden, men det är inget jag funderat på ännu.

## Comment 29
Author: LinaLj

Ja jag är donator, har kortet i plånboken och har berättat det för mina närstående. Jag var blodgivare när jag var yngre, men för sex år sedan så fick jag så dåliga blodvärden att jag inte har kunnat fortsätta.

## Comment 30
Author: Carrosh

Har tänkt passa på nu att bli blodgivare, nu när jag inte behöver käka en massa mediciner längre. :) Har inte skrivit på för organdonation ännu, men det tänker jag också göra. :)

## Comment 31
Author: Gaara

#18 om du inte är registrerad donator eller har ett donationskort i din plånbok som visar om du är för eller emot så är det dina närmsta anhöriga som måste göra valet om dina organ ska doneras eller ej om det går. Kanske inte så kul beslut för ens föräldrar eller liknande att ta.

Själv så är jag organdonator sedan jag läste en broschyr på jobbet om det. Blev väldigt berörd av det samt att jag anser att är man villig att ta emot organ om man skulle behöva så ska man också vara villig att ge. Man behöver dem ju faktiskt inte när man är död. Och då känns det fint om en del av en kan få leva vidare i någon annan. Man blir ju på sätt och vis en hjälte om allt går vägen. :')

Jag skulle gärna ge blod också men jag väger för lite för att få göra det. Man får inte väga under 50 kg för att bli bloddonator.

## Comment 32
Author: [Borttaget]

I Finland tycks det ju vara hur lätt som helst att donera sina organ efter sin död. http://www.stm.fi/sv/social\_och\_halsotjanster/halsotjanster/donationsvilja 

"Tidigare måste man få tillstånd för organdonation från en anhörig om den avlidne inte hade ett donationskort. Nu antas det att en avliden som är en lämplig givare har gett sitt samtycke till organdonation om man inte känner till att den avlidne under sin livstid hade motsatt sig ingreppet. Innan donationen genomförs ska läkaren i mån av möjlighet reda ut den avlidnes donationsvilja. Om den avlidne till exempel inte har ett donationskort frågar man de anhöriga om den avlidnes inställning till organdonation. Om donationsviljan inte kan bekräftas inom disponibel tid kan donationen ändå genomföras."

Däremot vill jag inte donera något medans jag lever. 

Sen vill jag heller inte ta emot något organ eller ens en blodtransfusion om jag skulle behöva det. Sen har jag inget emot att ge blod men jag skulle som sagt inte vilja ta emot. Många tycker att jag är helknasig som har en sådan attityd men pga personliga skäl så är det så här jag vill ha det.

## Comment 33
Author: Stephanie

Jag känner inte att jag har någon nytta av mig själv när jag är död, så jag har fyllt i att jag donerar allt. Även till forskning och liknande. Om nån del av mig kan användas vid utbildning av läkarstudenter skulle jag bli glad 😃

Lämnar inte blod pga sjukdom, men hoppas på att få börja göra det sen.

## Comment 34
Author: tötenöten

Anmälde mig just utan e-legitimation, verkar som de accepterar de som är under 18 vilket gör mig glad :D

## Comment 35
Author: Gaara

#34 Ja, när jag registrerade mig så läste jag att man kan registrera sig oavsett ålder. :)

## Comment 36
Author: Sweelin

Ja det är jag 🙂 Har varit i många år!

## Comment 37
Author: Intehärutandär

Organdonator har jag varit sedan 1996.

## Comment 38
Author: [Borttaget]

Har skrivit in mig i donatorregistret samt tobiasregistret, det gjorde jag för snart tio år sedan tror jag. Tanken är att jag även ska donera blod men sedan jag fyllt 18 har det alltid vart något som stoppat mig tillfälligt, först en hel del tatueringar och nu två graviditeter. Efter denna graviditeten och de där sex (?) månaderna efter ska jag börja donera dock har jag tänkt mig.

## Comment 39
Author: JoJo!

Är inte donator och vill inte bli

## Comment 40
Author: Stephanie

#39 Varför vill du inte det? 🙂

## Comment 41
Author: klampan

Är inte donator än, ska läsa på lite mer först.

En jag känner säger att han absolut inte vill bli donator för att han tror att om han nån gång hamnar i ett läge nära döden så kanske läkarna inte gör sitt yttersta för att rädda honom ifall att nån annan sjuk patient samtidigt väntar på ett organ. Att läkarna lättare skulle låta honom ligga och dö för att dom behöver ett organ till en annan patient.  

Tor ni det finns risk att det kan vara så?

## Comment 42
Author: Maria

#41 Nej sådana risker finns inte.

## Comment 43
Author: tzol

Jag är med i Tobiasregistret, donatorregistret och är blodgivare. Jag ligger dock och pendlar runt de nedre gränserna både när det gäller vikt, blodtryck och järnvärde så det är inte alltid jag får ge blod...

## Comment 44
Author: tzol

Jag tror dock inte jag skulle donera organ medan jag lever om det inte handlar om närmaste familjen, riktigt så osjälvisk är jag tyvärr inte även om en kunde önskat.

## Comment 45
Author: Maria

#44 Det enda organ man kan donera medan man lever är ju en njure då man klarar sig med en.

## Comment 46
Author: [Borttaget]

#45 man kan donera en bit av levern också så vitt jag vet.

## Comment 47
Author: Maria

#46 Jo det är riktigt och men är oftast till sitt barn de donationerna utförs.

## Comment 48
Author: tzol

#45 Levern också men då doneras bara en bit eftersom levern är så bra på att 'reparera' sig själv Det görs försök med livmoderdonationer också så om ett par år lär det vara aktuellt också. 

Jag har dock (utöver min egen själviskhet) andra faktorer som gör att jag med allra största sannolikhet  aldrig skulle bli godkänd som donator.

## Comment 49
Author: Maria

#48 Det är inte särskilt vanligt och då är det inom "familjen" så att säga.

## Comment 50
Author: WinterPrince

Jag har registrerat mig som donator för längesen, men minns inte att man fick något kort. Hur får man ett sånt? Registrerade mig f ö både för donation till andra människor, samt till forskningen.

## Comment 51
Author: [Borttaget]

Jag är en av alla som inte har bestämt mig för organdonation ännu. Jag är däremot blodgivare. Det känns lite konstigt att jag inte tycker att det är självklart att donera fastän att jag varje vecka träffar barn och vuxna som lever på grund av donation.  
  
Jag har ingen direkt anledning att neka men jag tycker att själva tanken är motbjudande.  Om allting går bra så har man ju minskat lidande för någon. Men om en transplantation går fel och patienten dör så har man ju orsakat enorma mängder smärta. Sedan kan det gå åt enorma mängder blodprodukter, speciellt vid levertransplantation.  
Sedan finns ju avstötningsreaktioner och allt hemskt. Jag funderar på om man bara förlänger lidande för en del för att man vill undgå att inse att döden är en del av livet. En njure kan ha en kort hållbarhet på kanske 5-6 år, är det värt risken att mottagaren ska gå runt och drömma om andras organ IGEN?

  
Men om jag skulle ha egna barn eller om det var mina syskon så skulle jag nog tänka annorlunda, kanske.  
För mig är denna frågan långt i från enkel eller självklar. Den är liksom djupt förankrad i min livsåskådning och färgad av mina värderingar om liv och levande.

## Comment 52
Author: IceTee

#51 tänk såhär istället: Du förlänger inte lidandet, du ger någon en ärlig chans att förlänga livet! Även om chansen skulle vara 50% att det blir hemska komplikationer så hade chansen antagligen varit 100% att hen dog Nu klankar jag inte ner på din syn förresten, jag respekterar den till fullo! Men du kändes som om du inte riktigt visste vad det var du ville helt enkelt

## Comment 53
Author: [Borttaget]

#51 Men det är inte din sak att avgöra det. Den enda som kan avgöra om det är värt mödan är den som får organet. 

Jag förstår dock hur du resonerar men det är inte upp till dig att säga att det är fel eller inte fel. Det är den som tar emot organet, det är den personen som bestämmer sist och slutligen, eller hur?

## Comment 54
Author: [Borttaget]

#52  
Jag förstår din poäng men jag är absolut inte övertygad.  
  
Rent logiskt så vill jag donera, men när jag tänker på att det kan gå åt över 200 enheter blod för att transplantera organen och att blodbankens lager kan ta slut så känns det lite onödigt. För jag vill ju hellre att "friska" kvinnor får blodet efter en svår förlossning än att någon med nästan allt hopp ute får blodet och så får ett nykommet barn bli utan mamma.  
  
Så borde man kanske inte riktigt resonera men man vet ju aldrig vad som sker och det finns ju inga garantier på någonting alls i livet.  
  
Så i dagsläget så säger jag nej till att donera mina organ till obesläktade eftersom jag anser att det bidrar till lidande i det långa loppet. Men jag önskar att jag kan ändra mig.

## Comment 55
Author: IceTee

#54 du skulle ju kunna välja att endast donera till forskning? (Tror det ska gå), då riskerar du inte att "du tar bod från någon annan", men de kommer ändå till nytta och hjälper folk Jag hade aldrig varit okej med att jag medvetet valde att inte hjälpa någon leva om jag inte behöver göra något alls, men förstår hur du resonerar

## Comment 56
Author: Maria

#54 Svårigheten är ju att det kanske är någons mamma som väntar på ett organ.

Frågan är inte alltid enkel.

## Comment 57
Author: Scorpio97

Nu hör inte det riktigt till ämnet, men jag satt och funderade och insåg att jag inte lika säker på att jag skulle klara av att ta emot ett organ. Blod kan jag tänka mig, för det förnyas på ett annat sätt tycker jag. Men en annan persons hjärta i min kropp..? Jag vet ärligt talat inte om jag skulle klara av det. Dels det rent fysiska att ha någon annans kroppsdel i min kropp, sen skulle jag fundera väldigt mycket om vem som skulle ha fått den kroppsdelen om inte jag fick den, och hur det gick för den personen.   
Hur tänker ni gällande det? Hade det varit självklart för er att ta emot en kroppsdel?

Men som jag sa tidigare skulle jag inte ha några problem att donera mina egna organ efter döden. För då är jag död, och jag behöver dom inte. Skulle kanske kunna donera en njure/bit av levern om det var någon nära som behövde den också. När min pappa dog i våras pratade mamma och jag lite om det, så hon vet att jag vill donera om jag skulle dö. Både till sjukvård och till forskning, det har ingen betydelse.

## Comment 58
Author: Maria

Jag tyckte det var svårt när sonen var liten och om något skulle hända honom så var ju problemet mitt och min mans att besluta om donation. Det skulle kännas väldigt konstigt att hans hjärta slog i en annans kropp men samtidigt så skulle jag ju mer än gärna tagit emot ett hjärta till honom.

Dubbelmoral så det skriker...

Nu är han vuxen och donator av egen fri vilja.😃

## Comment 59
Author: IceTee

#57 jag är jätte fascinerad av sånt där, så jag hade nog bara tyckt att det var skit coolt, hahaha

## Comment 60
Author: Elinmatsdotter

Har ni hört myten/teorin om cellminne? Att den som tar emot organ kan få tex kravings på något donatorn älskade tex lakrits. Riktigt häftigt och läskigt tycker jag :D

## Comment 61
Author: [Borttaget]

#57 Innan vår son kom hade jag nog tvekat till att ta emot ett organ, men nu? Skulle inte ens fundera, jag vill finnas där för mitt barn. Ska man se lite större på det hela så finns det ju många operationer som kräver väldigt mycket resurser men ändå kanske inte ger patienten ett fullgott och långt liv ändå. Men dessa utför man ju också :) Sen respekterar jag absolut att man inte vill donera, känns det fel ska man inte göra det bara för att man "ska".

## Comment 62
Author: OlgaMaria

Tack till er som är plasmagivare! Har en vän som tar emot ny plasma varje månad så känner mig extra tacksam till er! :-)

## Comment 63
Author: IceTee

#62 läste nyss på om det! (Visste inte att det fanns) och det verkar som att man inte kan göra det på alla blodgivarcentraler

## Comment 64
Author: [Borttaget]

Vill gärna donera både organ och blod, men pga sjukdom och medicin så är det uteslutet, så jag lämnar min kropp åt forskningen i stället. Kan min skrangliga skräpiga kropp bidra med minsta lilla så är det imponerande 😛

## Comment 65
Author: Minka040

Ja, jag är blodgivare, registrerad organdonator samt med i Tobiasregistret om någon skulle behöva just min typ av stamceller. Rena outleten, haha!

Besluten baseras på att jag själv hoppas att det ska finnas blod, organ eller stamceller om jag själv eller någon av mina nära och kära desperat skulle behöva det.

## Comment 66
Author: [Borttaget]

Nej det är jag inte, jag är allt annat än frisk.

## Comment 67
Author: [Borttaget]

Jag har fyllt i ett kort med mitt medgivande till donation på sjukhuset, men är inte registrerad online..man kanske borde kolla upp det.

Jag har tänkt på det länge och bekämpat hjärnspöken för att våga ta ett slutgiltigt beslut.
