# Kärlek före vänskap? Author: skotty Min bästa kompis är en kille. Vi har känt varandra i många år och har gått igenom väldigt mycket tillsammans. Han har hjälpt mig genom den tuffaste tiden i mitt liv, efter att min mormor dog. Många vänner har kommit och gått, men han har alltid stått vid min sida. Vi bor dock en bit ifrån varandra, tar lite drygt en timme med bil. Men han har körkort och tvekade aldrig att komma hit så fort han fick chansen eller jag behövde honom. Jag älskade att ha honom i mitt liv, jag har aldrig varit så säker på någon förut. Jag trodde att han alltid skulle stå vid min sida. Vi mådde dåligt båda två, men kämpade oss igenom allting tillsammans. Jag var det viktigaste i hans liv, det enda han brydde sig om. Han var så läskigt rädd att förlora mig att han blev osäker så fort jag var med någon annan, för att inte tala om när jag pratade med en annan kille. Mitt ex var inte svartsjuk alls så det var nått helt nytt. Jag ignorerade iallafall alla för att jag inte ville få honom må dåligt, jag gjorde allt för att han skulle må så bra som möjligt. Iallafall.. I vintras så ändrades allt när han skaffade tjej. Jag var så arg på mig själv för att jag dissat killar för hans skull när han inte kunde göra detsamma för mig. Jag var arg på mig själv för att jag inte dög åt honom. Och jag var rädd att jag skulle förlora honom. Jag pratade med honom om detta, vi pratade om detta väldigt många gånger och han lovade gång på gång att ingenting skulle förändras. "Om hon är svartsjuk då?" frågade jag, och han bara "hon får vara svartsjuk bäst fan hon vill, jag ska ha dig som bästa vän hela livet, jag älskar dig och jag ska aldrig släppa din hand". Men han har inte hållt det han lovat.. Han sviker mig gång på gång, han lovar saker som han sen inte håller, han kan inte träffas längre för att han inte vill bråka med henne, han hör aldrig av sig.. Och sen när jag pratar med honom om hur jag känner så säger han att det är mitt fel, för att jag ger honom skit hela tiden och att allt ska vara på mina villkor osv. "Det är inte mitt förhållande som gjort att vi glidit ifrån varandra, det är du".. Nästa dag så frågar jag vad jag har gjort för fel, för att förtjäna det här och då säger han att jag inte har gjort nått och att vi är bästa vänner och ska vara det så länge vi lever. Hmm.. Jag kommentera hans tjejs instagram för nån vecka sen och skrev att dom var söta ihop, och då frågade hon vem jag är. Så jag sa som det var, "jag var hans bästa vän en gång i tiden, han är en bra kille, håll hårt i honom" .. Hon var jättetrevlig och tackade så mycket osv. Tio minuter senare fick jag ett argt sms från honom. "SKA DU FÖRSTÖRA MITT FÖRHÅLLANDE NU OCKSÅ?! Det där var det sista jag trodde om dig! Ahja jag fick iallafall vara lycklig en stund" Så sa han att hans liv var slut och att han skulle hänga sig. Okej? Jag vet nog vad dom flesta av er kommer säga.. Men att släppa honom känns så, fel. Han är liksom.. halva jag. När jag hade pojkvän var jag tydlig med att han var min bästa vän och kunde inte min pojkvän acceptera det så var det bara för honom att dra, vilket uppskattades av bästis och han lovade att han skulle göra samma sak om han skulle skaffa tjej nångång. Men hans tjej visste inte innan jag kommentera hennes instagram att jag fanns.. Nu har vi iallafall inte pratat på en vecka för han är hos henne (distansförhållande) men han ringer alltid mig när han åker därifrån. Jag känner mig som "den andra kvinnan" när jag egentligen bara är hans vän. Har pratat med några kompisar och dom har också haft killkompisar som gjort såhär. VARFÖR?! För bara ett halvår sen var jag det viktigaste i hans liv, nu är jag ingenting.. J\*vla killar. ## Comment 1 Author: Anna4077 Det verkar som att ni haft/har andra känslor än bara vän. Jag har en liknande vän somjag haft genom vått och torrt. Har faktiskt haft två. Den ena accepterade aldrig min nuvarande kille, jag förstår hans sida av saken men det är mitt val. Jag vill leva med min sambo och nu kunde denna första vännen inte acceptera det och vi gled isär. Den andra vännen stannade kvar. Båda killar. Vi fick först anpassa oss till min kille, undvika svartsjuka och missförstånd. Men det gick bra. Vi hade ändå en nära vänskaplig relation. Senare skaffade han tjejer och skaffade flickvänner (med varierande resultat och längd på förhållande och olika seriösa). Då var det min tur att backa av lite och anpassa mig och våran relation. Nu har han en flickvän som han är med mycket och jag bor med min kille. Vi kanske inte pratar varje dag eller ens varje vecka men behöver jag berätta något roligt eller prata om någon kan jag ringa honom. Han gör det samma med mig och vi är där för varandra. Den första kompisen jag berättade om, tror jag blev lite svartsjuk. Mest av allt var min sambo allt han föraktade. Det var det som förstörde våran relation trots atttvi pratade flera timmar varje dag Antingen får ni hitta en balans i eran nya relation. Eller kanske omvärdera den. Vill du verkligen bara ha honom som vän? Ni kanske har levt i en annan relation än vänskaplig? Varför känner du dig lite svartsjuk på hans flickvän? Om du bara vill vara vän med honom borde du fråga dig när och hur ofta det är passande att ringa en annan tjejs pojkvän. Att man har lite distans i sin relation behöver inte betyda att man älskar varandra mindre eller inte är där när personen behöver det. Det kan till och med betyda att man verkligen älskar varandra och ger den andra tillfälle att växa i en kärleksrelation som en vän aldrig kan fylla. Förstår du hur jag menar? ## Comment 2 Author: LinaLj #1: Väldigt bra skrivet, jag håller med till fullo. Oavsett om man är vän med killar eller tjejer så kommer de vänskaperna att påverkas av att man skaffar partner och då måste de anpassas antingen lite eller mycket.  Sedan är det ju som #1 säger viktigt att vara ärlig mot sig själv och erkänna om man egentligen känner mer än bara vänskap. Inte för att man kanske måste tala med honom om det men så att man själv är medveten om det och hur det påverkar ens egna känslor och syn på saker. ## Comment 3 Author: skotty Enligt honom har vi aldrig varit mer än bara vänner. Dock trots att han vid två tillfällen, efter att jag gjort slut med mitt ex, erkände att han inte visste om han hade känslor för mig eller inte. Vi började träffas mer å mer efter det, mycket oftare och mer intensivt än tidigare och det blev så att vi hamna i säng. Jag sa gång på gång att jag inte ville att våran vänskap skulle förstöras men han sa att den inte skulle det, att det skulle bli mer bara vi gav det lite tid att ja, vänja oss. Vi fortsatte träffas, hade sex, kallade varandra älskling, sa att vi älskade varandra mest och att det alltid skulle vara vi. Sen, helt från ingenstans, träffade han henne på internet och hon gillade honom ganska snabbt och sa att hon ville ses. Han funderade på det innan han berätta nått för mig, under den tiden träffades vi som vanligt. Han var lite.. konstig, men han hade det jobbigt då så jag tänkte inte så mycket på det. Sen släppte han bomben, och sättet han gjorde det på är ganska ironiskt. Han: Älskling, den där tjejen du vet vill träffa mig :o Jag: Okej? Han: Hon tycker att jag är fin Jag: Det är du Han: Du är finare Jag: Nepp Han: Men hjärtat, ärligt. Hur ska jag göra? Jag: Vill du träffa henne? Han: Jag vet inte.. Jag: Okej Han: Blir du arg om jag träffar henne? Jag: Du gör ju som du vill.. Han: Du blir arg gumman Jag: Antagligen ja Han: Då skiter jag i det Sen hoppa han framåt tillbaka hela tiden. För mig iallafall. Tillslut fick jag säga till honom att han skulle träffa henne, stod inte ut med att han hoppade framåt tillbaka och skyllde det på mig. Jag vill ju att han ska vara lycklig. Självklart önskar jag att det hade varit annorlunda, men jag älskar honom och vill ju bara att han ska må bra. Jag är inte kär i honom, om jag var det så är jag inte det längre. Allt jag vill är att ha hans vänskap. Jag vill träffa honom. Sist vi träffades hade vi sex och jag tror att han är rädd att vi ska falla tillbaks i gamla spår men han har henne, jag hatar otrohet och efter det han gjorde mot mig skulle jag inte röra honom ens. Som sagt, jag vill bara ha min bästa vän tillbaka.. Han är iskall nu. Han är kort, tyken, bryr sig inte alls och ja.. Efter att han träffat henne första gången så sa han till mig "jag älskar dig, glöm inte det, för jag kommer aldrig säga det igen".. Mitt ex var öppen med att hans ex var hans bästa vän och sa samma till mig som jag till honom angående min bästa vän. Vi litade på varandra. Hade inga som helst problem med att dom snackade på skype eller träffades när han var hemma i Sverige och hälsade på. Varför vara med någon man inte kan lita på? ## Comment 4 Author: Gur4m1 Men du.... :) Du sa åt honom vad han skulle göra. Han lade över allting på dig. Det var fel tycker jag- av honom. Men samtidigt gav du inte honom det han verkade fiska efter. Eller bekräftade du att du är fin, bra, att du vill ha honom, att DU borde duga åt honom? Med tanke på er bakgrund så förstår jag om flickvännen inte gillar att ni umgås- även om jag tycker att han borde satt ner foten där så är han väl kär och "galen". Er vänskap är ganska gränslös och upplevs nog av många som ett hot i den situationen. Jag är själv ganska svartsjuk men är också väldigt nära vän med mitt ex. Om min pojkvän ville vara vän med sitt ex eller tjejer han känner så skulle jag inte ställa mig i vägen för det- så länge jag känner mig trygg i relationen, med honom. I mina ögon är allt detta mycke drama, kring honom. Tråkigt att du hamnat i the cross fire. :/ Problemet är ju mellan honom och hans tjej- egentligen. Men nu har han valt henne och deras relation framför dig. Men nästa gång en kille gör sådär så var ärlig mot honom, fiska inte /nu ville du ju att han skulle göra andra val än de han gjorde, eller?/. Allmänt så har jag svårt med hela konceptet hur han pratar med dig, ni har sex, han verkar vekrligen bry sig om dig, men han hoppar på nån tjej på nätet direkt han får chansen. "Hon tycker att jag är fin." Även vänskap mellan tjejkompisar kan få sån här utveckling när den ena är singel och den andre får en pojkvän. Man glider isär och har mindre tid/behov av att umgås. Man får helt enkelt mindre tid att avvara... Ge det tid, försök hitta nya vänner. Han är nog inte förlorad för all framtid. Just wait and see. ## Comment 5 Author: skotty #4 Hon vet ju inte om mig. Och hon vet absolut inte vad vi har gjort. Hon tror att den sista tjejen han va med va hans ex för 4-5 år sen. Hon vet inte ens om att jag existerar. Eller well, hon gör det efter att jag skrev på instagram. Jag sa till honom från början att om han inte är öppen med att vi är vänner, så kommer hon absolut att misstänka nått den dagen hon får reda på mig. Och jag var noga med att säga till honom att om han förnekar min betydelse i hans liv så ska hon få veta hela sanningen. Kanske är dumt, ja, men jag står inte ut med att folk jämt skäms över mig och ljuger om att dom inte är min vän osv. Det kommer aldrig hålla mellan dom och han kommer komma tillbaka till mig, men ne.. Jag svek inte honom när jag skaffade kille. Jag träffade honom ändå. Jag och mitt ex hade en sund relation, till skillnad från dom. Ingen av dom är stabil eller så. ## Comment 6 Author: skotty Jag har alltid levt efter det här, _Kärleken frågade vänskapen, "varför finns du?". __Vänskapen svarade "för att torka alla tårar du orsakar"._ Man ska aldrig dissa sina vänner för sin partner. Fast självklart måste ju relationen ändras och man får mindre tid för sina vänner, I get that. Men det är inte det det här handlar om. Pga henne kan han inte ses, han döljer min existens och plats i hans liv osv osv... ## Comment 7 Author: Karmatarerskanise Det kan också vara så att han har förändrats, att ni växt ifrån varandra. Det behöver inte vara hennes fel att han omvärderat. Ni har haft en kk relation, och det kan ställa till det. ## Comment 8 Author: oh-la jag tror att vänskap förändras med tiden, och att man som vän får vara lite flexibel i sitt sätt. livet är ju som livet är och man kan inte alltid vara nummer ett. jag tappade flera av mina närmaste vänner när jag träffade min sambo eftesm dom inte kunde förstå att dom inte var det som mitt liv kretsade kring längre, och att mitt vardagsliv med min partner liksom hamnade i första rummet. jag skulle ju bygga en helt ny vardag och liten familj med honom mellan heltidsjobb, skola och fritid. de flesta av mina närmaste vänner tog ett steg tillbaks (både miot mig och andra i gruppen som var med om samma sak), visade tydligt att vi finns, vi träffas när vi kan, händer det något är vi alltid här för varandra men livet måste få rulla på. dom som inte förstod detta, trots att jag sa att jag var helt övertygad om att jag hittat något riktigt och något som jag vill bygga på, ägnade otroligt mycket tid till skitsnack bakom ryggen om vilken idiot och svikare jag var, att jag skulle ångra mig och stå ensam, at jag skulle bli dumpad och då skulle minsan ingen finnas kvar. det skickades meddelande till min sambo, och till mig, och från en fick jag regelrätta hot kopplade till att jag minsan skulle veta att om jag inte förstod att vänskap var viktigare än kärlek skulel allt möjligt hända med mig. tack och lov höll jag fast vid de vänner som uppmuntrade relationen, och satsade. nu firar jag och killen 7 år ihop. vännerna som stöttade har jag kvar trots att vi alla spridits över europa och skaffat sambos. jag tycker absolut att man ska ställa krav på en vän, men de banden som ni lyckades knyta in er i innan han skaffade en tjej (och läser jag tidigare trådar tror han att detta kan vara någonting att verkligen jobba på) var inte hållbara den dag någon av er gick in i en relation. och skulle någon av min sambos gamla kk börja kommentera sake på instagram skulle jag faktiskt bli rätt illa till mods. jag känenr inte dem och har ingen relation med dem. du är en vilt främmande människa som genom ditt uttalande liksom hävdar rätt till killen genom tjejen, som inte alls har vare sig sagt bu eller bä. att hota att avslöja vad ni är för varandra om han inte är ärlig med att du finns är ju också väldigt fel. vänner ska intev ilja förstöra för vaandra, dom ska stötta varndra. eran relation är ju helt klart speciell, men det ger ju ingen rätt att lägga sig i hans övriga relationer. ## Comment 9 Author: Anna4077 #3 jag tycker det lät som att han frågade dig om ni hade något att bygg på eller om han skulle gå vidare till en annan tjej för en kärleksrelation. Han gjorde inget mot dig som var fel när han gick ifrån eran tillfälliga relation och gick vidare till något som han tror kan vara mer seriöst. Ni hade inte lovat varandra och han frågade om lov. Jag hade en kk innan jag träffade min kille. Vi träffades och pratade ofta som kompisar. När jag träffade min kille talade jag om att jag inte skulle ligga med honom mer. Min kk höll med då han va kompis med min nuvarande kille. Jag och min nuvarande hade iofs legat på fyllan men vi hade intebestämt eller lovat varandranågot. Visste inte ens om det fanns något. Trots detta förändrades min situation med den jagvva kk med. På fester pratade han ibland om hur vi hade legat med varandra. Detta satte mig och min nuvarande i en lite jobbig sits och jag tyckte det va fel att slänga i ansiktet på sin kompis att han satt på dennes tjej. Vi slutade umgås helt. Har så gott som ingen kontakt. Visst var inte våran relation lika djup som er. Men man måste respektera en kompis relation speciellt om man varit väldigt nära. Bara för ett man inte pratar varje dag betyder inte det att man är en dålig kompis och inte är där när man verkligen behövs. ## Comment 10 Author: [Borttaget] Jag misstänker att han är jätterädd att mista sin tjej och gör allt för henne, nästan så han slickar hennes fotsulor. Som bästa vän tycker han förmodligen att om du är en äkta vän så stannar du kvar, och därför någon som "kan vänta" och bli tagen för given. Att du dessutom är kvinna kan göra honom nojig att hans tjej kanske blir svartsjuk och lämnar honom. Ingen anledning att vara taskig, men i vart fall en förklaring. Jag hoppas han ber om ursäkt när han återkommer till jorden igen. ## Comment 11 Author: Wide Awake Dreamer Jo, tydligen är det så att vänskapsrelationer ändras när det kommer nya partners in i bilden, särskilt när det gäller vänskap med det motsatta könet. Jag blev själv dumpad av en tjejkompis i samband med att hon träffat en ny kille. Själv berättade hon inte ens att hon träffat en ny utan angav hon andra skäl för att bryta kontakten, men jag listade ut senare att hon träffat sin nya strax innan hon bröt med mig. Nu var vi iofs inte lika nära vänner som TS och hennes killkompis, men det kändes tråkigt ändå. Känner igen lite av det du skriver att folk skäms och inte vill kännas vid en som vän...   Efter att ha läst mängder av trådar om detta både här och på andra forum så kan jag konstatera att det där med hur folk hanterar kärleksrelationer vs. vänskapsrelationer är en väldigt komplicerad historia. Många har vittnat om att "vänner" av det motsatta könet blivit otrevliga eller bara försvunnit när den egna relationsstatusen ändrats. Men min egen och en del andras erfarenhet visar att det lika gärna kan gå åt andra hållet: att man själv blir dumpad av en vän av motsatt kön när hen träffar en ny parter. Det är skittrist och känns fruktansvärt orättvist, men sånt är livet. Jag vet inte riktigt vad det beror på att det blir så. Kanske försvinner behovet av att ha vänner av motsatt kön, kanske den nya partnern är lite svartsjuk av sig, kanske det funnits djupare känslor med i bilden som gör det hela känsligt? Det finns massvis med tänkbara förklaringar och det är inte säkert att man någonsin får veta den exakta sanningen.       Personligen tycker jag inte den där killkompisen verkar vara någon specielt bra kompis. Du dög så länge det inte fanns någon annan med i bilden liksom. Låter som att han inte fixar att vara din kompis nu när han är i ett förhållande. Jag förstår att det känns jobbigt och jag hoppas ni kan reda ut det, men det låter som att han gått vidare. Kanske behöver ni, och kanske särskilt han, bara tid att reda ut exakt _hur_ ni skall kunna umgås som vänner i fortsättningen. Men det lär iaf inte bli som förut... ## Comment 12 Author: Gur4m1 Förstår Skotty men jag msåte få lägga en kommentar angående det där att du ska berätta om er relation...åt henne. De tär hans sak att göra. Det är hans svek om han väljer att inte göra det. ER relation är historia, man har ingen skyldighet att berätta sin historia åt sin partner- det är mellan dem. Ni verkar nte längre umgås, han verkar ha tagit avstånd från dig sen han blev seriös med sin flickvän. Han bad dig om råd innan han började dejta henne. Han lovade dig en sak men det lät som ett löfte som var till för att brytas, det vet alla som varit unga och förälskade. Det var nog mer en önskan än ett löfte och han klarade inte av att upprätthålla det på det sätt som du förväntade dig. Han "älskar" (kanske han aldrig visste vad det var) dig säkert och bryr sig, men som en vän- och det är nog undergivet hans känlsor för sin tjej just nu. Han och hans tjejär kanske bästa vänner nu, hon kanske vet allting men vill inte prata om det.  Hon kanske rent av har sagt att hon inte VILL veta. Sånt vet inte du och en viktig sak som vän ...är att som nära vän får man ofta veta saker. En hemlighet och förtroende är alltid en hemlighet eller något i förtroende. Att såra honom genom att berätta åt henne och vara där och gröta runt, ger inte dig någonting. Möjligen nöjet att såra honom...men då var ni nog aldrig så bra vänner som du verkar anse. ## Comment 13 Author: skotty Ni missförstår mig. Jag menar inte att han ska berätta för henne allt vi gjort. Men jag tycker att han ska vara öppen med att vi är vänner. Jag vill absolut INTE att hon ska veta om allting, för då lär jag aldrig mer få prata med honom igen. Jag är inget hot, jag vill inte röra honom igen. Inte efter att han vart hos henne. Jag är strängt emot otrohet, det är det värsta som finns. Och han vet att om det hade vart upp till mig så hade vi försökt vara mer än vänner. Då vi verkligen funkade ihop på alla plan. Men det här handlar inte om det... Det handlar om att jag vill ha min bästa vän tillbaka. Hon har en bästa vän, hon har killkompisar.. Men precis som med mig så ska han verka vara "perfekt" och han gjorde allt för att inte hamna på kant med henne. Men hon måste ju fatta att han hade ett liv innan henne. 23 år och vad tror hon att han har gjort? Suttit och väntat på henne? Jag önskar att han hade gjort samma sak som mitt ex gjorde, som han LOVADE att han skulle göra för mig. "Hon är min bästa vän och kan du inte acceptera det så kommer vi inte att funka." Ne, just nu väntar jag bara på att jag ska få mina pengar tillbaka och sen ska jag inte höra av mig till honom igen. Så får väl han komma och skämmas sen när det tagit slut. ## Comment 14 Author: skotty Kul när man ser vad hon skriver med sina killkompisar då. Varför är det ens okej att hon har killkompisar när han inte kan ha tjejkompisar? Han: Fin du är! Jag saknar dig! <3 Hon: Tack! Jag saknar dig med, vi måste ses snart! <3 Han: Ja jag kan titta förbi dig efter jobbet nån dag :) Hon: Du är välkommen :) Jahapp. Snacka om orättvist. ## Comment 15 Author: oh-la men hon visste väl inte om dig? hur vet du att det är hon som hindrar honom från att träffa dig? hon kanske inte har sagt någonting om dig, det är din före detta kompis som har brutit? känns orättvist att hon ska få en känga när det enda fel hon har gjort är att bli kär i din kompis... ## Comment 16 Author: skotty #15 Det va menat till honom, inte henne. Och nej, min kompis har inte brutit med mig. Han vill att vi ska vara vänner, bästa vänner, på hans villkor. Prata en gång i månaden och va tyken osv.. Men varje gång jag säger hejdå så försöker han stoppa mig. "Jag är ju här. Jag är ju din bästa vän..." säger han. Men han säger att hon blir ledsen och skär sig osv, att hon gråter hela dagarna och mår jättedåligt och att hon aldrig skulle klara av att han träffar andra tjejer. Men om det är så, så borde hon ju inte ha killkompisar heller då han är sjukt osäker och riktigt svartsjuk. Det vet jag, för han fick damp så fort jag ens kollade på en annan kille förr. Jag: Kan du komma hit nån dag? Han: Kanske Jag: Vadå kanske? Han: Jag vill träffa dig och jag vet att jag har lovat men hon kommer bli sjukt arg om hon får veta det och jag vill inte bråka med henne, så vi får se ## Comment 17 Author: LinaLj Håller med #15. För allt du/vi vet så är det ju allt på hans initiativ och hon verkade ju inte alls vara upprörd när du kommenterade på instagram. Allt kan ju bero på hans infall och inte på hennes. Han kanske helt enkelt inte litar på sig själv med dig, han kanske känner att det skulle vara en för stor "frestelse"? Man vet ju inte... ## Comment 18 Author: skotty #17 Haha, önskar han kunde säga det om det var så för det skulle jag kunna acceptera, faktiskt. Men tycker att han ska skippa alla jävla ursäkter. Men som sagt, nu ska jag bara ha mina pengar tillbaka och sen så ska jag inte prata med honom mer. Det är väl tyvärr det enda jag kan göra.  Förhoppningsvis så kommer han sakna mig. ## Comment 19 Author: skotty Hehe, lite kul att läsa igenom den här tråden över 2 år senare. Det är slut mellan dom nu och vi träffas igen, inte på samma sätt som innan men ändå🤪 ## Comment 20 Author: Rainee #19 Haha, va kul att du kom tillbaka till den här tråden efter 2 år, lite som att återuppleva ett minne. Har han fattat nu då vad han gjorde för fel? Så att det inte händer samma sak igen? :) ## Comment 21 Author: skotty #20 Det hoppas jag. Han säger att jag är den enda som han kan lita på och att jag är hans enda riktiga vän. Att han är glad att jag stannade kvar även fast han gick iväg. Och även att han ångrar det och borde "valt" mig. Men kommer inte ha en intim relation med honom igen eller vad man ska säga. Endast vänskap den här gången 😃 ## Comment 22 Author: Rainee #21 Ja, bra att han i alla fall erkänner det, nu får vi hoppas att han håller det också! Men det är nog bra att ni stannar som vänner ;)