# Fars dag
Author: gullenos

Förlåt för ett så tråkigt inlägg en dag som denna som skulle kunna vara så fin. En gång i tiden var det jag och pappa. Vi var absolut bästa vänner. Vi har väldigt lika personlighet och har samma intressen. När jag var 12-13 skiljdes mina föräldrar och pappa träffade snabbt en ny och flyttade in med henne på andra sidan stan och det var då meningen att jag och min syster skulle bo där varannan vecka. Det visade sig att hans nya tjej var en riktig jvla häxa. Kontrollerande och manipulerande, elak som få. Ändå ville inte pappa lyssna när både jag och min syster sa som det var vilket har lett till att idag har vi ingen relation alls. Jag är jätteledsen äver det här och är helt övertygad om att utan häxan i bilden hade vi haft en jättebra relation. Min mamma träffade en ny partner och det var inga problem alls han är jättesnäll och trevlig. Jag känner mig dock sviken och lämnad för att han har "valt" nya tjejen istället för mig och min syster. Fars dag för mig är därför en dag där jag bara vill gråta hela dagen för jag saknar min pappa så mycket men är samtidigt arg på honom. Hur ska jag hantera detta? Måste jag ha en pappa? Mår i övrigt ganska bra. Har ni erfarenheter?

## Comment 1
Author: RödPanda

Har liknande erfarenhet, men jag har ingen aning om hur man ska hantera det. Väldigt sviken, saknar och är arg. Och en väldig rädsla för att bli övergiven av andra... Det går ändå, man måste inte ha en pappa, men det gör ont ibland.

## Comment 2
Author: _Fisken

Jag är en pappa till flickor och vi föräldrar är separerade. Jag skulle bli mycket rörd av ett brev från en dotter. Tro mig.  
Jag har ibland varit drabbad av missförstånd i relationer. Går det inte att prata pga olika anledningar - skriv ett brev. Ett som levereras i ett kuvert.