# Jag vill veta er relation till... Author: Sandra ...era mor/farföräldrar. Just precis. Har ni bra kontakt med de? Jag vill veta allt! Själv har jag aldrig träffat min morfar. Han dog när min mamma va ung. Mormor dog när jag var 3 och farmor när jag var 8. Farfar dog 2003 så det är inte så länge sen. Men eftersom jag är minstingen i familjen så har jag inte haft så bra kontakt med mina farföräldrar. Mina syskon fick ju va hos farmor och farfar när mamma skulle iväg med mig. Så jag var faktiskt lite rädd för gamlingarna. Det enda jag kommer ihåg av min farmor är att hon bjöd alltid på punchglass. Den va så äcklig! Farfar däremot saknar jag enormt mycket ibland. Han var en fin man... ## Comment 1 Author: [Borttaget] Jag kan inte säga att jag pratar ofta med mina mor/farföräldrar, men jag vill ändå inte säga att vi har dålig relation. Vi träffas när jag är i Kiruna och så, ringer varann nån gång då och då. Ingen av oss gillar att prata i telefon så mycket. Min farfar däremot har jag bara träffat en gång på tio år nu, han och pappa hamnade i bråk och då tappade jag kontakten med honom ett bra tag. ## Comment 2 Author: Karmatarerskanise Min farmor har jag inte så bra kontakt med, träffar henne enbart vid högtider, trots att hon bor i samma stad. Farfar dog innan jag föddes. Mormor och morfar bor i Helsingfors, så dem träffar jag inte ofta, men jag är ändå närmare dem än min farmor. Som liten var jag hos dem 2ggr per år, men när jag kom upp i tonåren slutatde jag åka dit eftersom jag inte hade vänner där borta. Så nu blir det kanske en gång varannat år. Jäkligt tråkigt eftersom jag inte pratar flytande finska längre vilket resulterar i att vi inte kan prata lika mkt mer ... :( ## Comment 3 Author: [Borttaget] Hade väldigt bra relation med min farmor så länge hon levde, min morfar var en tät men ytlig relation. Nu lever ingen av dem längre. Jag har förmodligen en av Sveriges mest komplicerade familjebild, så för att göra en lång historia kort - jag har aldrig haft någonting att ha relation med. Alla dog alltför tidigt. Hade önskat mina barn hade fått ha en bra och sund relation till sina mor- och farföräldrar men tyvärr finns inga kvar på morssidan och på farssidan är det både si och så med den saken. ## Comment 4 Author: Annette De är döda allihopa. ## Comment 5 Author: Destany Min mormor farmor o farfar e döda.. morfar lever men har inte jätte bra kontakt med honom. den jag hade bäst kontakt var med mormor... kunde prata med henne om allt..så när hon dog blev det ett hål i mitt hjärta o det har inte läkt än... ## Comment 6 Author: HannaM Kontakt? Njae inte så värst myvket av den varan. Farfar är den jag saknar. Han är död sendan... ja 02 kan det väl vara. Farmor.. eller pappas mamma dog när han var 16... mormor är numera senil och morfar är..vet inte.. ok men tja vi har aldrig överhuvudtaget haft någon djupare relation. ## Comment 7 Author: bubbelbubbel jag är ju äldst av barnbarnen och enligt mormor "så ligger jag närmast hennes hjärta". så jag skulle nog kunna säga att vi har bra kontakt. jag har inga problem att åka dit och storlipa om det är det jag behöver, eller tokskratta om det är så. morfar har jag också bra kontakt med, han har väldigt mycket erfarenhet av saker och ting som jag gärna sitter och lyssnar på och tar åt mig av. farmor och farfar har jag aldrig träffat då dom dog på slutet av 60talet och början av 70... däremot tänker jag sjukt mycket på min farmor, och är enligt pappa väldigt lik henne. ## Comment 8 Author: [Borttaget] Jag har ju inga mor eller farföräldrar, min mormor va död långt innan jag föddes, min morfar dog för några år sen, men dess för innan hade vi väl en ganska bra kontakt även om den inte va jätteofta. Mina farfar dog när jag var 4 och min farmor bode så långt bort så henne träffade man bara några gånger som man kommer ihåg, hon dog för en 3-4 år sen. Det är lite synd faktist. ## Comment 9 Author: Rickard07 Mycket bra relation med mormor, träffar henne minst 2 ggr per vecka. Farfar också bra relation fast han bor en bit utanför stan. Han ringde nyss faktist, hehe. Farmor, träffar jag ibland. Helt OK relation med. Morfar, träffat 3 ggr tror jag. Bor i Uppsala, han är inget att "skirva hem om". ## Comment 10 Author: [Borttaget] Väldigt bra relation till min mormor och morfar, dom träffar jag jätteofta :) Farmor och farfar är döda, hade rätt så god relation till farmor innan hon dog, men jag träffade dom inte så mycket. När jag var liten så träffade jag dom kanske 3-5ggr, började träffa dom mer när jag var 13, men så dog farfar och ett par år efter det så dog farmor. ## Comment 11 Author: Erikalice Jag har alla mina far- och morföräldrar i livet, fast de börjar bli "gamla och skruttiga" nu, som min mormor alltid säger. Den som jag alltid har stått närmast är min farmor, vi kunde prata om allt, men nu för snart ett år sedan blev hon sjuk och fick flytta in på ett äldreboende, och hon blir bara sämre och sämre nu. Det går inte längre att samtala med henne för hon är så förvirrad, så det är sorgligt. Jag besöker henne minst en gång i veckan, men blir alltid deprimerad av att se henne så här.. Min farfar är den som jag har sämst relation till. Det är ingen i släkten som tycker om honom för det finns knappast någon större egoist än han. Mina morföräldrar tycker jag väldigt bra om men träffar dem väldigt sällan eftersom de bor i Enebyberg i Danderyd och jag bor i Gränna, så det blir inte av att vi träffas så ofta, men en gång om året blir det iaf. Mormor och morfar är härliga, de har varit gifta såå länge, men beter sig fortfarande lite som nykära. Går och kramar och pussar på varandra. Och morfar, som är 91 år tycker att han är mycket yngre än vad han är, så han är uppe och klättrar på taket och gör såna saker när inte mormor är hemma. Mormor hon ska alltid oroa sig för allting, men säger att hon ju är så rädd om sin gubbe. :) ## Comment 12 Author: White_Trash Min mormor och farfar är döda. Min morfar och farmor har jag så gott som ingen relation till alls. Brukar få pengar av farmor när jag fyller år och ett mail från morfar med en bild på en blombukett.... ## Comment 13 Author: Benjy min mormor dog när min mamma var 9, morfar ett år innan jag föddes och farmor dog när jag var runt året. farfar har jag träffat ett fåtal gånger men har ingen kontakt. senaste gången jag såg honom var för 2 ½ år sedan. faktiskt ganska så tråkigt :( ## Comment 14 Author: Liss Min morfar dog när mamma var 15 år så honom har jag självfallet inte träffat. Min mormor träffa jag väl rätt ofta, men har aldrig fått någon riktig relation till henne. Hon är rätt svår.. och nu har hon desutom blivit senil, så vi har flyttat henne till ett hem i skärblacka. Där verkar hon faktist trivas.. Min "låtsas" morfar ska bo själv nu i en lägenhet rätt nära oss.. så kommer väl hälsa på honom lite då och då. Även fast han inte är min riktiga morfar.. men han är de enda jag känner till. Farmor och farfar hade jag rätt bra kontakt med förr.. men träffar dem inte alls längre. Rätt svårt när man inte har kontakt med sin pappa heller. Då blir de inget med dem.. Farmor var helt underbar.. Förstod jämt hur de kändes osv. Men men.. så neeh, har väl ingen vidare kontakt med mina farföräldrar osv. ## Comment 15 Author: fettmedkevlar Min farmor har jag daglig kontakt med, visst kan vi bråka några gånger. Men det är sådant som löser sig förutom att jag alltid blir så förbannad på henne när hon sitter och tycker synd om sig själv och säger att hon önskar att hon var död. Det gör ont inom mig och samtidigt blir jag förbannad på henne för att hon säger så. Min farfar är död, men jag minns han lite vagt. Han dog när jag var 6 år, ögonen kan fortfarande tåras när jag tänker på honom. Min morfar har jag ej kontakt med. Han är skild ifrån min mormor. Mormor min pratar jag endast med några få gånger om året. Både hon och jag är av samma envisa och tjuriga virke. ## Comment 16 Author: Marta Alla är döda sedan länge. Mina egna barn har endast sin mormor kvar. Däremot mitt barnbarn som snart fyller två, hon har förhoppningsvis alla kvar länge. Jag är den enda över 40 (men bara lite över) av hennes mor och farföräldrar.. ## Comment 17 Author: Pomperipossa Har haft jättebra relationer med mina mor/farföräldrar. T ex när jag var 3 så rymde jag hemifrån för jag ville till mormor... Promenerade 2 km i regn. När jag komfram så nådde jag inte ringklockan så jag satt i trapphuset och väntade tills hennes granne kom och kände igen mej.:) Bäst var när jag skulle övertyga alla att jag fick gå dit själv för mamma..![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) Min farmor dog nu i sommras.. Det var riktigt jobbigt eftersom hon varit med så länge och betydde så otroligt mycket för mej. ## Comment 18 Author: Chippers Min mormor och morfar träffar jag inte så ofta... har väl inte sådär jättebra relation med dom, dom brukar komma hit när jag fyller år... till jul osv. Iaf mormor, morfar träffade jag för läänge sen, han är lite sjuk och orkar inte så mkt, så han är mest hemma. =/ Farmor och farfar bor tvärs över gatan, så dom träffar man ju på några ggr per vecka, vi brukar stanna och prata.. sen brukar dom hjälpa till om det är ngt och så, känns som om jag står de ganska nära iaf =) ## Comment 19 Author: Ceciliaolucifer Min släkt på mors sida har alltid varit väldigt stolta av sig, och då även min mormor. Hon har en förmåga att dömma folk och vara riktigt elak därefter. Vi hade bra kontakt med mormor i många många år tills jag var 15 och då var hon ute hos oss och startade bråk. Hon skulle alltid flytta på saker och ting och bestämma hur det skulle se ut. Presenter som hon gett till mamma tog hon ofta tillbaka och gav till andra. Vid ett tillfälle så anklagade hon våra stora vovve för att medvetet vara elak mot en av hennes hundar. Mormors hund var inte riktigt frisk, väldigt annorlunda och det var säkert ntg fel i huvudet på hunden. Efter det så bröt dem kontaktakten och hon klippte även banden med mig fastän jag inte hade ngt med hela att göra. Hon skickar dock presenter och födelsedagspresenter och julkort till alla övriga i familjen, men inte till mig och mamma. Min morfar kommer ibland och hälsar på ute hos familjen och han gnäller mest och är lite av en besserwisser. Farmor dog för några år sedan. Känns hemskt att säga men hon var en väldigt elak människa. Men hon var nog bara bitter över sitt eget liv och allt elände. Farfar däremot är en god och varm gubbe. Han kommer ned till oss när han har kärleksbekymmer och behöver stöd och hjälp. Finns inget elakt i honom inte. Så hmm.. jae.. 1 av 4 relation är bra :) ## Comment 20 Author: [Borttaget] Min morfar begravdes i veckan... det var lite småjobbigt. Mormor mår lite smådåligt på grund av morfars sjukdom. Men farmor och farfar är fortfarande ganska "unga" och mår fin fint om man bortser från att de röker som skorstenar. Men man kan inte få allt... ## Comment 21 Author: Sandra #20 Beklagar =( Jag vet att jag alltid var så avis på min bästa kompis när vi va små för att hon hade så bra kontakt med sina morföräldrar. Men jag ser ju nu att jag inte är ensam om att ha lite halvtaskig kontakt med far- och morföräldrar. ## Comment 22 Author: Harrygirl Har väldigt bra kontakt med mommo och moffa. De bor 2-300 meter ifrån oss. :) Mina farföräldrar träffar jag också rätt ofta. De bor ca 1 km ifrån hehe. ## Comment 23 Author: Johanna Min farmor o farfar är döda... men hade väldigt bra kontakt emd dom... o saknar dom än idag, fast det är många år sedan dom dog.. :( min mormor va jag mkt hos som liten.... men sedan började mamma o mormor bråka o jag tog då min mammas parti...  o vi hade inte kontakt på flera år... Nu är mamma o mormor vänner igen som tur är men eftersom jag bor i Sthlm o hela släkten nere i Skara så blir det tyvärr inte så att vi håller kontakt... jag brukar svänga förbi o säga hej när jag är nere o så, men det blir inga telefonsamtal lr liknande...  Morfar har jag aldrig träffat... mormor har ju dock haft en hel del karlar.. haha!.. men det hon haft längst är väl den som fått vara morfar... men det är ju samma sak där.. träffar han när jag är nere... ## Comment 24 Author: Gullan402 Farmor o farfar bodde i huset på andra sidan vår tomtgräns så automatiskt tillbringade jag mkt tid hos dem. Farmor var hemmafru o var min dagmamma när jag var liten. När jag fyllde 14 flyttade min familj 50 mil söderut men jag trivdes aldrig utan efter 1 år flyttade jag upp till farmor o farfar o hamnade i min gamla skola. (Alla lov under detta år tillbringades hos farmor o farfar o även många helger. Många standby-biljetter på flyget här). När jag började gymnaset flyttade jag in till stan men var fortfarande mkt hos farmor o farfar. Farmor lagade mkt mat som hon frös i folieformar o jag flyttade bara 3 mil från dem. När jag sen fyllde 22 blev jag varslad från mitt jobb o bestämde mig för att flytta ner i närheten av min familj. Jag skulle "bara" bo här under "stämplingsåret" men jag bor kvar i närområdet ff efter 15 år... Mina föräldrar hade skilts i samma veva så jag skaffade en lägenhet i närheten av mamma o var barnvakt åt min mörkrädda lillasyster när mamma jobbade natt. (Lillasyster är 10 år yngre än mig men mkt bortskämd, hon är ju yngst). Farmor dog i nov.-05 o farfar i juli-06 o jag saknar dem men de var ju gamla o sjuka. Jag fick ändock ha dem länge. T o m mina barn hann få en relation med "gammelfarmor o gammelfarfar". För mig har de varit som mina föräldrar mer än mina riktiga som jag inte har så jättebra relation till. (Min uppväxt var ganska strulig milt sagt). Morfar dog när jag var 9 år o vi hade inte speciellt stor kontakt med mormor o morfar. De tyckte inte om min pappa som var av arbetarklass o de var "fina" av sig. Efter morfars död resulterade det i en arvstvist mellan min mamma o mostrar så jag träffade mormor först 5 år senare (endast ett par gånger) o sen avled hon 1984 så henne hade jag inte heller speciellt mkt kontakt med. Saknar dem inte alls eftersom de inte var intresserade av mig under min uppväxt (mina killkusiner var mer värda, de kunde ju föra gården o namnet vidare...) ## Comment 25 Author: supermoccine Farmor dog när pappa var liten, så henne har jag inte träffat. Inte heller min morfar som dog när jag var kanske två. Min mormor har jag träffat en gång när jag var ca ett år. Den enda jag minns är min farfar som vi besökte på ålderdomshemmet. Han hade parkinsons och darrade kraftigt. Jag minns att min lillebror stoppade chokladbitar mellan hans tår och det såg lustigt ut när de skakade. Men han dog när jag var tre, så mycket till relation hann det inte bli. ## Comment 26 Author: ryttarn När jag var liten var min farmor mitt "allt", en tora iolen. et var on om gjorde allt et är roliga om farmörar har ti att göra. Min farfar var arbetnarkoman å an åg ma ite så mycket av mer än när han sov aktuellt. orgen kom in i mitt unga liv 1971. Farfar och farmor hade varit på en resa till Ceylon(vilket numera heter Sri Lanka) på hemvägen störtade planet i trakterna av Dubai. Kommer i håg den dagen som om en var igår, trots att jag bara var 7 år. Min mormor tog hand om mig och mina sykon ganka mycket under slutet av -70 talet och en bit in på -80 talet då mina förälrar arbetade mycket utomlands. Dom var borta någon månad då och då . Så mormor var en naturlig melem i familjen. Hon dog för 3 åredan, 96 år gammal, på väg ut på en av sina dagliga promenader i malmö.... Morfar har jag inte så mycket minnen av, del dog han när jag var i yngre tonåren och dels bodde han typ 40 mil bort... ## Comment 27 Author: SLennartsson Min morfar är död. Dog för 4:a år sen typ. :'( Min farfar är också död.  Han har jag aldrig träffat. Han dog när pappa va 15 år.   Min mormor och farmor är grannar på åldervårdshemmet. Mormor har tyvärr tappat minnet och balanssinnet p.g.a. en propp i hjärnan. :( ## Comment 28 Author: KajsaM Jag har väldigt bra kontakt med mormor, morfar, farmor, gammel mormor och gammel morfar. Och bra kontakt med farfar :)