# Behöver råd ! Author: abbis Jag har brutit kontakten med min syster då hon manipulerar min mor,sprider elaka rykten,fryser ut en vid högtider mm mm .Nu är mor jättesjuk .Då kommer ett julkort på posten där det står att hon anser fortfarande att hon o jag o mor behöver prata om vad som gått fel,för att man bara har en familj..Känns som om jag ska sitta där 2 mot 1 och bara få ta skit.. Vad då anser fortfarande....hon har aldrig nämnt att vi ska prata tidigare... Självklart vill jag ha ett slut på detta intrigspel ..men vi har försökt prata förut med en medlare med och det funkade inte.. Vad skulle ni göra? ## Comment 1 Author: Liten "Blod är tjockare än vatten"  Har ja fått höra läänge nu!..     Tyvär så är d inte så i vissa fall..  Jag har brutit med min syster.. Så här har ja gjort: Åker till min fam & hälsar på när hon inte är där.. Hon finns inte i mitt liv längre & d har jag gjort klart för min familj.. Något som ja bett om är att dom inte ska försöka förstå (när dom inte är villiga att lyssna..) & lägga sig i. Utan att detta är något mellan mig & min syster. Försök att få din mor & övrig fam att förstå att ni är olika..Att du prioriterar andra saker än hon här i livet..=) Att även om ni är osams behöver inte d drabba resten av familjen.. Hoppas att detta löser sig till d bästa för dig! \*VarmVinterKram\* ## Comment 2 Author: [Borttaget] Ibland kommer man till den punkten att man måste bestämma sig en gång för alla. Jag brukar vara den sista som ger upp hoppet om att konflikter inte kan lösas, men det händer då och då att man måste inse det meningslösa i pratandet och ältandet och att det inte leder till någonting. Tror du att det är där ni befinner er? För i så fall hade jag sagt att "Nej, nu räcker det. Jag vill gå vidare, älta på ni men gör det utan mig". OM era problem går att lösa genom att ni pratar och försöker reda ut, kommer ni att kunna ha en normal, problemfri relation i fortsättningen? Om inte - släpp det, meddela din syster och din mamma att du inte tänker lägga mer resurser på det. Då har man i alla fall fattat ett beslut och kan bara se framåt utan att behöva kalkylera med obehagliga överraskningar. ## Comment 3 Author: abbis Ni är så kloka båda  två....funderar fortfarande va ska göra men det blev lite lättare nu..TACK "liten" för ditt långa brev det värmde... ## Comment 4 Author: zeretki Ja, jag anser inte att blod är tjockare än vatten. Det finns gränser för hur man får bete sig och jag tycker man ska sätta dom gränserna själv, för att skydda sig. Eventuellt kan du ta en rejäl paus för att tänka över saker och ting...eller se om det bättrar sig. Allt måste ju inte vara för evigt, inte en paus heller... Det låter vekrligen som du behöver en rejäl paus! Har du funderat på terapi? Det är nåt som hjälpt mig rejält när det gäller mina familjerelationer... ## Comment 5 Author: Nicka Jag ska försöka ORKA berätta Min historia... Min Mamma & Pappa hade ett familje-företag, där Vi fyra barn arbetade...Tills Min syster sa upp sig och blev ovän med pappa.Vi barn skulle ju ta över firman en dag...Pust !! Så blev ej !! Min mamma dog 50 år,cancer. Gick något år och pappa skrev över företaget till Mina två bröder..Suck !! Gick ytterligare något år så dog Min syster, som blev endast 36 år och naturligtvis cancer. Min pappa brändes inne, hela hemmet borta ! Nu idags-läget så är det Mina 3 vuxna "barn" som gäller. Och barnbarnet 2 år nyss fyllda. Han Liam, är den härligaste av alla..hihi.. Barn gör Mig Lycklig, även Min vovve såklart. Visst pratar Jag med Mina bröder, men inte ofta !! Konstigt med Mig..Kan inte vara ovän med någon..Men, man behöver ju inte träffas Om man tycker det är jobbigt på något vis. Gäller även syskon eller släkt. Själv träffar Jag endast De som tycker Om Mig och det finns det många som gör..hihi![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) ## Comment 6 Author: Ceciliaolucifer Vi är inte annat än människor och någonstanns får man dra gränsen för vad ens hjärta orkar bära. Man får aldrig sälja sin själ eller låta någon trampa på ens hjärta. Min mamma är uppväxt med 3 syskon, där en alltid idiotförklarades redan som liten. Han fick aldrig äta tillsammans med övriga familjen. Den andra brodern var familjens gudabarn. Det tredje var pappas favorit och min mamma som var yngst var alltid det svarta fåret. Alltid oavsett vad som hände. När dem var yngre så var det den yngsta brorsan som fick skit för allt som hände trots att han det hände att han aldrig var i närheten när buset gjordes. Föräldrarna skiljdes och mamman började supa och pappan hittade en ny. Mamma var yngst och blev inte omtyckt av pappans nya och blev utkastad som 14 åring. Hon fick sedan klara sig själv. Sen under alla år så byggde mamma upp sitt eget liv och sin egen familj och höll hela tiden kontakten med sin "familj" mkt hände genom åren och på ngt sätt så blev alltid mamma beskylld för saker som hände. En dag så var mormor ute hos oss på landet och gav sig på mamma och anklagade henne för en massa saker och mamma tog mod till sig att säga ifrån. Sedan dess har dem ingen kontakt och det här är lver 8 år sedan. Det har bara gjort mamma bra. Jag strök med och får aldrig grattis samtal eller presenter eller julkort. Men det får övriga i vår familj. Vi kan få julkort där hon hälsar till alla övriga i familjen förutom mig och mamma. Men det bryr jagmig inte om. Men det är inte värt att få sitt liv förstört för att andra människor vet bättre, sälj aldrig din själ. Jag gjorde det en gång, men aldrig igen.. kramar ## Comment 7 Author: abbis Jag har alltid varit den starka som dessutom lyckats i livet så det kanske inte är så konstgt om min syster är bitter..Men jag kommer aldrig mer ta skit från varken henne eller mamma...så är det bara...Nått jag lärt mig i livet att ingen får min kärlek och omsorg utan att förtjäna det.. ## Comment 8 Author: Jazmine Jag känner igen, min bror är heroinist, iof inte lika din syster. Men han är otroligt manipulativ, så jag försöker akta mig otroligt noga för att "släppa in" honom inpå livet. Prata i telefon går bra en liten stund, men så känner jag att jag måste få space efter en stund. Läs den där boken "Energitjuvar", den läste jag och den är skrivet på så sätt att man får tips om hur man "utifrån" kan observera sina egna och den andras beteende för att lättare se och när man inser något är det ju lättare att bryta. Tyvärr för min del, så har jag accepterat att jag inte har någon bror, iallafall ingen som jag kan lita på. Önskar dig lycka till, och en fin JUl. Det är jävligt jobbigt ändå när det är jul, speciellt om människor i ens släkt mår dåligt. ## Comment 9 Author: [Borttaget] Vilka livshistorier och människoöden som berättas om i era inlägg ovan!! Själv har man väl haft det otroligt bra, jag kan bara beklaga och försöka känna med er i era livsberättelser. Det är svårt att tänka sig in i hur det verkligen är och känns, men man kan med god vilja _försöka_ förstå.... ## Comment 10 Author: abbis Jag har oxå en äldre bror som har varit heroinist och som det gått väldigt illa för i livet..men han hör aldrig av sig..thats life EN RIKTIGT GOD JUL TILL ALLA SÄRSKILT NI SOM HAR DET JOBBIGT I JUL.. KRAM abbi ## Comment 11 Author: Martin Jag passar på att också säga att det är starkt att ni delar era människoöden. Och passar på att önska er - och alla andra givetvis - en riktigt god jul och ett Gott Nytt År. Hoppas att ni alla får ett bra 2008. Det tänker jag ha. :o) ## Comment 12 Author: BranDuir Jaa...har en halvbror som lurat skjortan av hela släkten, ekonomiskt sett, och en bror som är en kruka...som ljugit om sina barn i tidigare äktenskap och förtigit sanningen för fruarna i alla tre äktenskap.....den enda som har kontakt med hans barn är jag.... ber att alla gudar och gudinnor ska förlåta honom och ge honom insikt.... kontakten med halvbrodern finns inte alls och med min fega helbror...njae...obefintlig och pliktskyldig....har inte träffats på två och ett halvt år..... ## Comment 13 Author: abbis Släkten är värst \*L\* ## Comment 14 Author: Hoppfull Jag tycker trots allt att blod är tjockare än vatten. Men det betyder inte att det är lättare att hantera, snarare tvärtom! Man sörjer ju en förlorad familjemedlem mer än en förlorad bekant, åtminstone oftast. Jag har samma situation med min syster som den du beskriver. Vem var det som bröt kontakten? Och hur gick den personen till väga? Eftersom din syster skriver till dig fortfarande verkar det inte som om hon har respekt för dig... ännu OM det är du som sagt nej. Min syster är en sådan som aldrig tagit ett nej... hon har bestämt själv om hon vill ha kontakt eller ej och det har kvittat om man avsagt sig. Så när jag valde att bryta kontakten fick jag göra det extremt och demonstrativt... Jag blockade henne på mejlen så att henne mejl dunsade tillbaka till henne... hon skickade mig blommot på min födelsedag (efter att ha burti sig åt som ett svin mot mig...) och dessa lämnade jag tillbaka till blomsteraffären och de fick ringa upp henne och tala om att mottagaren inte ville ha dem... hade det kommit kort eller brev hade jag returnerat dem till avsändaren bara. Först när jag gjorde så här fattade hon! Hon blev då så skitförbannad (ursäkta språket) för ingen har rätt att säga nej till henne, det ska i så fall vara tvärtom! så hon gick ut till våra gemensamma vänner och sa att jag var psykiskt sjuk, att jag gick i terapi (vilket jag tack och lov gjorde!!) och att jag brutit kontakten med hela min familj för att jag var i så dåligt skick så att jag inte orkade med kontakt med NÅGON... osv osv. Nu har det gått fyra och ett halvt år och NU i dagarna har jag fått ett brev från henne där hon ytterst ödmjukt (!!! har aldrig hänt förr, hon är hård som flinta annars och dundrar fram som en bulldozer i allas liv) om att vi på något sätt ska försöka börja om och hitta respekt för varandra igen. Jag vet inte om det här är till någon nytta, men jag hoppas det och jag tycker inte att det låter som om det är dags för några kontakter så länge det är hon som har kommandot (om det är så). Ibland måste tiden göra sitt innan människor verkligen vill och är beredda att ändra på sig. ## Comment 15 Author: abbis Jag tror dock att man aldrig kan lära gamla hundar att sitta...även om jag skulle sätta mig med min syster så skulle hon fortsätta i galenskaperna och undra varför jag blir sur...