# Hur skulle ni reagerat?! Author: Betty Hej hej, behöver lite hjälp. Igår skrev min pojkvän/sambo till mig på msn och sa att han skulle träffa en kompis efter jobbet. Jag önskade honom en kul kväll och det var inget mer med det. Jag fattade att han skulle komma hem sent, men tjugo över tre på natten får jag ett tomt sms från honom. Jag skrev tillbaka och undrade vad han ville eftersom det bara var blankt. Efter en halvtimma har jag fortfarande inte fått ngt svar så jag ringer upp. Men då svarar han inte. Jag ringer flera gånger, men inget svar. Skickar sms och säger "snälla kan du inte bara svara och säga vart du är", för jag började som sagt var bli orolig över att det kanske hänt ngt.  Slutar ringa honom vid ca 04.20. Sen hör han av sig och säger att han sitter i porten nere och väntar, då är klockan 04.40.  Då är han kalas full, så full som jag aldrig sett honom innan! Jag frågar med gråten i halsen varför han inte har hört av sig. Han svarar "jag har inte hört telefonen" och "jag har ju varit med X" (hans kompis) Han var allmänt noncharlant, brydde sig inte att jag var ledsen, och gick in på toa och kräktes, sen direkt till sängen och somnade (jag valde att sova på soffan) Under en tid har vi inte haft det jätte bra i vår relation, jag har varit på honom ganska mycket ang att han inte kan säga att han tycker om mig. Samt att jag inte tycker vi hittar på ngt tillsammans, för han är ofta trött (vilket jag kan förstå) men att supa sig dyngrak med kompisar verkar han orka. Hur ska jag göra nu? Känner mig respektlöst behandlad, som en skit som man inte ens är värd att tala om vart man håller hus ngnstans. Tanken finns ju oxå där att han har varit med ngn annan, men vill inte tro att det är sant... Har varit tillsammans i 1 år och 3 mån.... ## Comment 1 Author: [Borttaget] Ja de där låter ju inte så kul precis :( Försök att snacka me honom och fråga ut honom.. Och att ni får prata igenom det. För så ska du inte behöva ha det.. ## Comment 2 Author: Betty Grejen är bara den att när jag försöker prata så blir han bara tyst, tiger som muren... Och det är alltid jag som tar upp saker, och detta får mig att känna mig som en "tjatkärring" nu...och han ändrar sig i ngn dag sedan är det tillbaka på ruta ett igen... Ska jag se grejen som hände igår/inatt att han är trött på mig? ## Comment 3 Author: Hoppfull Dra inga slutsatser förrän du pratat med honom. Däremot så tycker att du ska fråga dig själv om du vill leva ditt ihop med en man som inte vill prata med dig? Alltså endera får han väl lägga manken till och träna sig i att prata eller så får han (och då även du) leva med att det är du som tar upp saker till diskussion. Det förutsätter då förstås att han inte surar när du tar upp något... Kommunikation är liksom en relations stöttepelare, för fungerar inte det kan man ju aldrig lösa saker och heller aldrig lära känna varandra på riktigt. ## Comment 4 Author: Niklas Det är nog viktigt att du inte gör det till något negativt som handlar om honom, utan om er. Börja med något positivt, som att föreslå att ni ska hitta på något. Ha en färdig idé som du tror att han kan gilla. Var beredd att ändra om han har något annat förslag. Vill han inte kan du säga att du saknar att göra saker tillsammans med honom. Kommer du så långt kanske det blir lättare att fortsätta samtalet. "Fråga ut" skulle inte fungera på mig. Då skulle jag dra mig tillbaka och bli som en mussla. Jag pratar gärna om saker jag gör eller har gjort, men inte under förhör. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 5 Author: Hoppfull Ursäkta mig niklas men om man bor ihop med någon och gör en sådan grej så bör man nog förvänta sig att bli utfrågad och det kan knappast kallas förhör. De är väl två om relationen eller? ## Comment 6 Author: Niklas #5: Ursäkta mig Hoppfull, men jag skriver bara vad jag tror kommer och inte kommer att fungera. Hon kan ju ändå välja att göra tvärt om. :-) Jag skulle inte fråga ut min fru om det var hon (vilket i och för sig är helt osannolikt). Hon har tillräckligt mycket vett för att förstå att det inte var världens bästa grej. Det behöver jag inte tala om för henne. Hon skulle få en extra kram i stället. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 7 Author: [Borttaget] Ja tycker du ska försöka att prata me honom och ställa frågor ändå. Du måste ju få veta om han gillar dig eller inte.. Förstår att du inte har de så kul just nu.. ## Comment 8 Author: tindra21 Jaa men bara för att man har en relation betyder det ju inte att man inte har rätt till ett eget liv. Alla kan bli fulla och inte svara i mobilen \*haha\* tex som  min man när han var i väg på firmafest och slockna på toa och kom hem drattandes kl 7 på morgonen. Det kom oxå ett tomt sms och sedan svararde han inte när jag ringde Men det är bara att skratta åt eländet fast mkt beror ju på hur mkt tillit och hur man har det i sin relation.. Hade jag inte litat på den jag valt att dela mitt liv med till 100% hade han åkt ut och mer hade det inte varit med den saken![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif). Skulle därför aldrig få för mig att fråga ut honom och jag skulle aldrig heller heller accepteras att bli utfrågad men allt ligger ju i hur relationen ser ut i grunden och vad man förvänta sig av sin partner... ## Comment 9 Author: Niklas #8: Du verkar resonera som jag. Jag har 100 procent förtroende för min fru. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 10 Author: Hoppfull Jag tror jag uttryckte mig luddigt! Om min sambo frågar mig om saker tar inte jag det som en utfrågning eller ett förhör! Jag ser det som helt självklart att berätta och/eller att han frågar vad jag gjort eller så om jag varit ute med mina kompisar. Jag bryr mig så pass mycket om honom så att jag vill gärna veta varför han stannat ute så sent och druckit så mycket om det är ett högst ovanligt beteende. Som Betty beskriver det så är det här något nytt, hon har aldrig sett honom så full innan och han har inte betett sig så... självklart vill man veta vad som föranlett en sådan plöstlig förändring. ## Comment 11 Author: tindra21 #9Förtroende är A och O i ett förhållande att man pratar med varandra och inte frågesätter man vill väl att livet ska inneha mera än man, barn, städ och  jobb. Livet består ju av så mkt mera och allt bör eller kan man inte göra med sin partner. Men som partner ska man alltid finnas till hands stötta och hjälpa. Lär få mkt däng för mina ord men tro mig vi har inte alla dessa beskymmer som existerar i många förhållande. Man slutar ju inte leva för att man hittar en partner... Sedan får ni inte missuppfatta för vi gör massor med kul saker även tillsammans.. ## Comment 12 Author: tindra21 #10 Ën enkel förklaring kan ju vara att han drack för mkt min man brukar inte heller dricka sig full och somna på toan.. Kan ju faktiskt hända den bästa![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif). ## Comment 13 Author: Niklas #10: Du tror inte att det är möjligt att han berättar själv ifall hon inte frågar honom? Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 14 Author: [Borttaget] Så kan de oxå vara # 13 ## Comment 15 Author: Hoppfull #12 Absolut! Men då är det knappast dramatiskt att säga det eller att få frågan vad som egentligen hände. Det är nog ingen som säger emot att ett förhållande måste bygga på förtroende och att det knappast håller om det skulle bygga på en symbios. Men sedan hur man utformar sitt förhållande och vad man lägger i samtal och förtroende är förstås självklart upp till var och en att utforma. Det beror sannolikt i stor utsträckning på tidigare erfarenheter av såväl förtroende som tillit och trohet. Bara man blir lycklig så ska man givetvis göra som man vill. Nu verkade ju inte Betty vara helt lycklig... och det var därur frågan kom :) ## Comment 16 Author: tindra21 #15 Näää precis hon var eller är inte lycklig eller snarare så är hon ganska osäker! Frågan är ju då vilken väg som är bäst för att hon ska bli lycklig och säkrare på sin tillvara. Kanske har osäkerheten med henne själv att göra eller är det andra faktorer som spelar in, inte vet jag det är Betty som sitter på den infon Men man behöver ju inte tro det allra värsta för då är ju inte förtroendet för den andra särskilt högt vilket vi var överrens om att det bör vara i en fungerande relation. Jag säger inte att killen har rätt att göra som han gör men man är två att bygga en relation. ## Comment 17 Author: Hoppfull Instämmer till fullo :) det var därför jag inledde mitt första inlägg med " Dra inga slutsatser förrän du pratat med honom" :) ## Comment 18 Author: tindra21 #17 jaa men då är vi ialf överrrens![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif) ## Comment 19 Author: Betty Alltså jag fattar att man måste göra sina egna grejjer i ett förhållande, och det har jag inte sagt ngt annat om... Men jag undrar varför han inte kan säga att jag är fin eller att han tycker om mig...och sedan detta, alltså jag blev ju orolig på riktigt att det hade hänt något....körde poliser och ambulans utanför...och visst man kan inte alltid se det negativa...men tankarna spann igång och jag blev rädd... ## Comment 20 Author: Niklas #19: Det är klart att han ska visa dig uppskattning (jag förutsätter att han tycker mycket om dig). Det kan vara, som ofta med oss killar, att han resonerar ungefär: "Det är klart att jag älskar dig. Annars hade vi inte varit tillsammans. Jag säger till om det ändras." Tala om för honom att du skulle uppskatta att han säger det om han tycker det och att du behöver det i ett förhållande. Utgå ifrån dig själv när du talar i stället för att berätta för honom vad han ska göra, vilket är vanligt. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 21 Author: Betty #20 Jo vi har pratat om det där. Men han säger att han inte älskar mig...än...för det tar lång tid att göra det enligt honom. Och det får jag ju ta och respektera, eller jag har valt att göra det. Jag förstår även att han inte kan bygga upp hela min självkänsla, fast det klart lite bekräftelse behöver vi väl alla... ## Comment 22 Author: Niklas #21: Om han inte älskar dig ska han inte säga att han gör det. Däremot kan han ju säga bra saker som han faktiskt tycker. Så svårt är det inte (även om jag också har tyckt det :-). Självkänsla kommer i slutänden inifrån. Man måste tycka om sig själv. Sen är det klart att andra kan påverka det också. Har du funderat över hur länge du är beredd att vänta på att hans kärlek ska komma? Du behöver inte svara mig, men tänk på det om du inte har gjort det. Det vore kanske inte så roligt att komma på efter 20 år att det aldrig blev något. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 23 Author: Annette #20. Bra skrivet, sådan är jag också. Undrar om man inte skulle blivit född till man istället, det verkar enklare ;) Jag tycker ofta vi kvinnor är alldeles för tjatiga. Det skall utredas till höger och vänster. Inte undra på om karlarna till slut blir som musslor. Jag är säkert tjatig jag också, men jag har aldrig tvingat ur min partner några ömhetsbetygelser. Antingen kommer de av sig själv, eller också får det vara. Är förhållandet inte bra blir man ju ändå inte lugnare av några ord som kanske ändå inte är helt sanna. ## Comment 24 Author: tindra21 Det ligger mycket i det dära ordspråket "Man kan inte älska andra innan man älskar sig själv" ## Comment 25 Author: Betty #22 Nej det har du helt rätt i, men som sagt jag har accepterat att han inte älskar mig...och jag kan inte avgöra hur länge jag kan vänta heller, svårt när man tycker så mycket om ngn...men du har helt rätt i det du säger.. Men detta grundar väl sig i andra saker han har gjort innan oxå, tex för ett tag sedan va han ute med sina kompisar. Det är så att vi bor på bottenvåningen och har haft en "fönstertittare" vid ett tillfälle innan, men så den här kvällen hör jag att ngn försöker klättra upp på balkongen. Då var klockan ett på natten (vardag) och jag tänkte att det är säkert min kille som försöker att ta sig in.... Jag ringer honom och säger "hej hej är det du som vill in eller" men nej, då är han fortfarande ute...då blir jag lite rädd. Men iaf så vänder jag mig om och möter en mans blick i fönstret. Jag säger detta till min kille, och han säger bara att jag ska låsa dörren och fixa ngt hårt att slå mannen med om han kommer in. Min kille har inte ens en tanke på att komma hem till mig, och jag säger inget heller för jag vill inte vara gnällig...och vi pratar inte mer om det sen. Han kom hem halv fyra och då kunde jag äntligen slappna av och somna... En annan gång när vi inte bodde ihop men skulle ses för att hitta på ngt så snackar vi i telefon, så skulle han höra av sig när han har duschat. Visst, jag gör mig iordning och efter det väntar jag ca 2,5 timma. Sen sms:ar jag och frågar hur det går. Då har han ångrat sig och vill inte ses för att han e trött. Men kunde han inte ringt och sagt det då eller?! ## Comment 26 Author: Niklas #25: Hoppas att han är värd det. Vänliga hälsningar Niklas ## Comment 27 Author: tindra21 #25 säger som #26 hoppas verkligen att denna killen är värd det! ## Comment 28 Author: [Borttaget] Ursäkta min brist på finkänslighet här, men varför lever du ihop med en man som inte älskar dig? Uppenbarligen har du väntat på det i 1 år och tre månader, det känns ganska lång tid i mina öron... Om jag förstår det hela rätt; du har i ett år och tre månader varit tillsammans med/levt ihop med en man som du älskar med som öppet säger att han inte älskar dig "ännu". Han är tämligen nonchalant och om någon glor på dig genom balkonfönstret hälsar han i telefon att du ska ha något hårt att slå vederbörande med? Jag instämmer med föregående talare - jag hoppas han är värd det, men utefter vad du berättar kan jag inte låta bli att undra; är inte DU värd något bättre? ## Comment 29 Author: [Borttaget] Jag mailar dig istället, vännen! \*kramar vår fina gooa vän Betty\* ## Comment 30 Author: Hoppfull Hur har det gått för dig Betty? ## Comment 31 Author: Ceciliaolucifer Jag blir så ledsen av att läsa sånna här saker. Är man i ett förhållande så ser jag det som en självklarthet att man stöttar varandra, finns där, ömsesidig respekt och tillit. Att själv ge det och inte få något tillbaka skulle svida i själen. Oavsett hur mkt man än älskar någon så får man aldrig sälja sin själ. Jag gjorde det som 15 åring under ett 4 års förhållande med en kille som behandlade mig som skit men jag fanns där ändå, ställde upp. Vad fick man för det? Ingenting och det har satt sina spår. Han fick mig att bli destruktiv och det var han aldrig värd. Hoppas hoppas för din skulle Betty att du kommer fram till ngt som gynnar dig för det är du värd. Kramar