# Barn - Föräldrar Author: Tatsja Måste man alltid vara biktmor för sina barn? Lite bakgrund. Min yngste son. B. Var tillsammans med en flicka för många år sedan. De gjorde slut utan att göra riktigt avslut. Min son,A. Blev tillsammans med denna flicka lite senare. Nu har de ett barn ihop. A sitter hellre vid datan än att leka med dottern och vara med sin sambo. Vilket gjort att hon känt sig ensam. Jag har försökt prata med honom men får till svar att jag inte har något med det att göra. Han skriker och gapar på henne och hennes son. Det är en pojke som är lite efter. Han skriker även på sin dotter. Då de bor tvärs över min trädgård, så hör jag detta på somrarna. Många gånger har jag gått över och sagt till på skarpen. Nu har hon sagt ifrån och bett honom flytta. Son B och hon har lite lätt hittat tillbaka till varandra. Dottern älskar sin farbror. går hellre till honom än sin far. Nu är det så att jag gjorde en stor operation för en månad sedan. Det vill inte läka ordentligt och inte blir det bättre för att son A bråkar och vill \*prata\* med mig. Sin bror ska han köra över, slå ihjäl och så vidara. Jag har sagt åt honom att jag mår dåligt av dessa ord. Allt är då lillebrors fel. Son A har nu fått egen lägenhet, men fortfarande, fast jag satt ner foten, så vill han att jag ska vara biktmor och slagpåse. Hur ska jag få honom att fatta att jag inte orkar? ## Comment 1 Author: Aviendha Usch vilken jobbig sits! Eftersom du sagt till så har jag inte en aning om vad mer du ska göra. Kan tänka mig att anledningen till att han vänder sig till dig är att han inte har någon annan, och han känner sig antagligen "förrådd" av sin bror och sin fd. tjej. Visst måste det vara jättetufft att se sin familj bli "övertagen" av sin bror, men å andra sidan så gjorde han likadant tidigare. Han får väl växa upp, ta det som en man. Passar man inte ihop så flyttar man isär, samma sak om man konstant skriker på familjen och inte engagerar sig i dem. Sen hotar man inte någon annan, oavsett om det är ens bror som tagit över tjej och barn. Han får hålla sig för sig själv och bearbeta detta ett tag. Det positiva är att han kommer att ha enkelt att träffa sin dotter då antar jag. För din sits. Hmm, inte en aning. Kanske kan du be honom prata med en kurator eller liknande? Han behöver antagligen prata om detta, så ge honom ett nr eller så. Kommer säkert inte hjälpa, men man vet ju aldrig. Skickar en stor kram! ## Comment 2 Author: hus-musen ingen aning faktiskt.. hade han varit yngre så hade du ju helt enkelt gett honom ett kok stryk o skamvrån=) men de funkar inte på vuxna karlar tyvärr även om de behövs ibland, har jag märkt. är din äldsta alltid gapig o måste hävda sig? har du sagt åt honom att så länge han inte har vett att uppföra sig så är han inte välkommen i ditt hus? ibland måste man sätta hårt mot hårt även om det är ens barn det handlar om. som de beskriver de å låter han som en bortskämd barnunge som inte får som han vill, tala om för honom att han är fruktansvärt omogen och tjurskallig och att han kan komma tillbaka när han har nått vettigt att säga. han har ju sig sj att skylla enbart! jag tycker itne att du ska sitta o lyssna på sånt skitsnack alls, men de är ju upp til dig hur du vill hantera det.. personligen hade jag visaat honom dörren faktiskt.