# Tiden räcker inte till... Author: emsems Ni som är i samma situation som mig, hur gör ni? Jag jobbar heltid och slutar alltså 17 varje dag. Måndagar rider jag hela kvällen. Tisdagar vill jag umgås med karln och slappa. Onsdagar brukar vi handla, tvätta, städa m.m. Torsdagar rider jag hela kvällen. Fredagar blir det ofta ganska lugnt och myskväll med karln. Lördagar är det ofta fest och dyl. På dagen försöker ajg hinna med att träna hästen, tävla eller gå på stan och göra ärenden. Söndagar hälsar vi på mina föräldrar, hans föräldrar eller gör det vi inte hann på lördagen. Utöver detta så är det ofta möten med tävlingsgrenen som jag är ordförande över, stallmöte, möte med boföreningen, träffar med arbetskollegor, journalistträffar, jag ska bevaka något genom jobbet, jag ska tala någonstans, farsdag, byta däck, gasellpris eller något annat som skall rymmas i almanackan. Mina vänner tycker att vi aldrig ses och blir väldigt arga på mig när jag inte kommer flera dagar i veckan. Men jag hinner ju inte! Jag orkar inte göra något varje kväll när jag jobbar och gör saker de andra kvällarna. Jag brukar försöka vara med dem tisdagar eller onsdagar, men det är olika vänner och olika kretsar som gnäller, å jag hinner bara en... Och på helgen brukar jag försöka styra upp någon fest eller så (tajma in alla på en gång) men då är det alltid någon som är borta/upptagen/annat. Nu börjar dom bli riktigt arga på mig, och när jag sa att jag skulle köpa hund fick jag en utskällning för att jag "alltid ska göra något". Borde jag tillägga att alla vänner är studenter utan egna intressen? Det har varit så här i alla år, men det är helt plötsligt nu de reagerar. Är det så konstigt att man vill ta det lugnt ibland? Att jag vill se karln min den lilla tid jag har? Jag stressar ju redan genom att köpa julklappar på lunchen, kolla mailen på jobbet och ringer min kära mamma på arbetstid... ## Comment 1 Author: [Borttaget] Jag har la en liknande situation, men dock inte vännerna som blir lidande, utan mer mina barn. Framförallt minstingen som bor varannan vecka hos mig o pappan. Jag jobbar som Personlig Assistent o enbart nätter, fast anställd. Jag går på rullande 4-veckorsschema. O har bara en kollega nattetid. Så det är jag eller hon som jobbar, natt ut o natt in, året om... Eftersom det inte finns några nattdagis i min kommun så försvårar det en del. Jobbar ju alltid några nätter/vecka. O då måste sonen sova hos sin pappa, dom nätterna med, utöver dom veckorna han är hos sin pappa heltid... ![Rynkar på näsan](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") Det blir väldigt hattigt, fram o tebax, känner jag. Dessutom är ju min son ett bokstavsbarn, som är känsligt för förändringar, behöver fasta rutiner, osv... O det är ju inte helt lätt att lösa då jag jobbar så här... Då jag fick det här arbetet så var jag tvungen att ta det. Hade nyligen separerat o behövde en fast inkomst, vilken som helst! Var arbetslös på heltid då... Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det här? Jag vill ju ha honom hos mig på heltid, varannan vecka. Som alla andra föräldrar har det som har växelvis boende för barnen. Självklart så sliter ju detta på pappan med, som får väldigt lite "egentld" för sig själv. Då han dels har sonen på sina veckor, o sen även på mina arbetsnätter under mina veckor... Det i sin tur sliter ju på vår relation till varandra, vilket ju inte heller är bra! Jag har kollat lite med chefen om möjlighet att lösa att jag går in o jobbar lite mer dagar, o lite mindre nätter. O hon tittar på det just nu... Men hittar jag ingen lösning där så vet jag inte riktigt hur jag ska göra... Jag har inte råd att tacka nej till det här jobbet. Alternativet är ju att söka annat jobb under tiden (dagtid - heltid), men jag trivs ju samtidigt på mitt jobb. Väldigt bra arbetsplats, bra chef (grymt bra) som är väldigt mån om oss anställda, osv... **Hur hade ni gjort i min sits?** ## Comment 2 Author: Aviendha Usch. Med så tight tidsschema så är det ett under att du hinner med allt öht ;) Känns inte som du har "sunda" förstående vänner. Även om vissa pluggar så måste de ha förståelse för dig och ditt liv. Om du själv fick välja så skule du inte jobba så mycket, umgås mer med karln din och med hästen, familjen och vänner, men det går inte. Vissa studier tar inte mycket tid, då har man all fritid i världen att lägga på roliga saker. Been there, men denna linje jag går på nu så har jag noll socialt liv, hinner helt enkelt inte. Mina vänner hemmavid, klagar lite över att vi ses sällan. Har dock vart hemma 2 gånger sedan jag började i agusti, men ena gången var jag hemma i 30 timmar, och spenderade 28 timmar på att ta mig hem och tillbaka, då var killen och familjen första prio. Som tur är för min del, så är de rätt förstående, jan kan inte komma hem oftare pga ekonomi och schema och kassa förbindelser. Att du försöker fixa saker på helgerna visar ju på stor vilja från din sida, och har de då mycket tid själva så¨får de väl prioritera lite. Det är väl det som kallas att växa upp? Tidspress och ansvar som man inte kan lägga ifrån sig. Vet inte vad jag kan ge för råd, säga till dem att du gör så gott du kan. De kan väl inte begära att du ska säga upp dig/göra slut/sälja hästen för att du ska få mer tid med dem? ## Comment 3 Author: emsems #3 Jag har reda sålt hästen (av andra anledningar) men ridningen är ju en stor del av mitt liv som jag inte vill sluta med. Jag har även försökt säga upp tävlingsgrenen och sånt, men annat lyckas på något sätt ändå alltid komma upp. Sedan vill jag egentligen också satsa mer på jobbet, gå lite kruser och vara mer engagerad för att kunna klättra i karriären, men det verker gå tungt när man aldrig "vågar" prioritera det. #2, det låter ju hemskt.. Hoppas du får byta till dagspass. Det är ju alltid en fråga om prioritering, om man kan ha ett sämre jobb mot att ha tid med sin son. ## Comment 4 Author: Karmatarerskanise EmmaL om du inte har tid för vänner och alltid har något att göra, hur ska du då ha tid med hunden? ## Comment 5 Author: freemark #4 Håller med. Jag tycker att dina vänner borde vara mer förstående men samtidigt så är det kanske inte så bra att skaffa en till sak att stressa över. Det är hemskt att bli utbränd, man måste inse att man är bara en människa och kan inte göra allting. ## Comment 6 Author: emsems #4, jag har ingen hund. Hade tänkt köpa Greta, men backade ur innan köpet gick igenom. Däremot hade inte hunden påverkat tiden jättemycket, eftersom att den skulle varit med mig på jobbet (går dit och från samt på lunchen) och sedan med på stallet och så, och om det är möte eller dyl får den vara hos karln, men som sagt så blev det ingen efter vissa omständigheter. ## Comment 7 Author: Karmatarerskanise #6 Jasså det blir inget. Måste kännas tråkigt! Synd att alla inte kan ta med hunden till jobb. Det hade ju varit idyllen. ## Comment 8 Author: emsems #7, jo lite trist men ändå som rätt sak att göra. Jo det är perfekt, enda naktdelen är ju att det inte blir så mycket gjort =) ## Comment 9 Author: SaraC Jag känner igen mig... Har varit singel i 1,5 år och självklart då haft mer tid för mina vänner. Men då har de istället haft sitt med sina pojkvänner. Nu har jag ett förhållande sedan ca ett halvår tillbaka. Vi bor inte ihop, men ska flytta ihop om ca 1 månad. Jag har just nu alltså en egen lägenhet att sköta med allt vad det innebär, städning, tvätt, matlagning osv. Plus att eftersom vi nu snart ska flytta börjar det bli mer och mer förberedelser inför flytten. Jag pluggar på heltid och gör just nu en praktik på 10 veckor i en skola och är där mellan 8-15 minst 3 dagar i veckan. Jag har en hund som ska rastas, motioneras och tränas. Pojkvännen åker till jobbet vid 5 på morgonen och kommer hem runt 18. Så kommer han hem till mig mellan 18-20 om dagarna och sover kvar. Det är den tid vi hinner ses under vardagarna, så det är väl inte konstigt att vi vill tillbringa så mycket av helgerna vi kan tillsammans, tycker jag. Vi är ju nykära dessutom! En kompis talade om för mig häromdagen "att jag blivit så tråkig". För att jag inte visste om jag skulle komma på en fest, eftersom jag samma kväll skulle på en släktings 40-års fest. ![Skrikandes](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-yell.gif "Skrikandes") ## Comment 10 Author: emsems #9, åh så bekant!