# Förlorad vänskap?
Author: [Borttaget]

Jag har/hade en vän tills igår. Det var väl antagligen sista droppen för mig.

Hon är lite sådan att allt ska ske på hennes villkor, när hon vill göra det, hur hon vill göra det och sedan helt plötsligt ändra sig. "Jag har inte lust längre", den frasen hör man ständigt bara timmarna innan.

Det värsta var ändå när hon och en annan vän bestämt sig för att vi skulle göra något på min födelsedag och sådär. 2 timmar innan vi ska träffas ringer hon och säger att hon inte har tid utan hon ska fira sin pojkväns Namnsdag(!!!!) istället hos honom.... vad mer behöver jag säga?

Och igår. Vi skulle gått på bio i helgen och sedan har hon helt plötsligt inte lust, när det går upp för henne att jag kommer vara kvar i min lägenhet i K(behöver inte skriva ut staden), detta betyder ju då att jag inte kommer köra in till bion ifrån mina föräldrars hus. Då passar det tydligen inte att gå på bio. Hennes anledning var att hon ville inte åka själv på bussen. Jag vet inte, men det känns som en jäkligt dålig anledning i mina öron, vi är 21 inte 10. Då föreslog hon att vi skulle göra något annat, men då skulle jag åka hemåt till där jag kommer ifrån.. med buss? Blir inte det samma sak då? Om hon inte orkar ta bussen,varför skulle jag?

Det kanske verkar som dumma problem, men detta är bara droppen i havet och jag orkar inte längre. Att vänta på om hon skall ändra sig, eller vad hon tycker.

Hon är troligen riktigt sur på mig nu, och jag vet inte om jag känner att jag förlorar något på att inte vara vän med henne. Det känns som om det bra går åt massa energi för mig då jag hela tiden ska passa in i hennes schema när det passar just henne. Vad tror ni?

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Jag vill ursäkta det långa inlägget också :D:D

## Comment 2
Author: Aviendha

Har du pratat med din vän om detta? Min kille hade en bra vän som betedde sig som en rutten mört, och denne tappade många vänner pga det, men ingen sade något. Vänner till hans tjej slutade komma, och de bjöds inte på parmiddagar.

Jag är stolt att min kille valde att faktiskt våga prata med honom om det, och nu, ett år efteråt säger vännen själv att han inser att han betedde sig riktigt dåligt, och att han inte själv skulle vilja ha en sådan vän. Jag hade gett upp hoppet om denna person, men nu går han att umgås med igen. En liten historia om att dåliga beteenden kan ändras om man pratar om det ;)

## Comment 3
Author: Karmatarerskanise

Prata med henne om det. Dra upp det du skrev här. Fråga henne om hon kan se det du ser.

Kanske blir det bä'ttre, eller så kanske det är dags att gå vidare.

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Problemet är att både jag och en annan vän som också är trött på hennes beteende pratade med henne om detta vid ett tillfälle då hon betedde sig likadant, men då blev hon sur och försökte få det till att hon "måste tänka på sig själv" och inte "anpassa sig efter alla andra". Det enda hon gör är att tänka på sig själv... Hon vägrade se situationen som den var och menade att vi överdrev.

## Comment 5
Author: Emelie-E

Jag känner igen det.. Jag har varit med om något liknande.  
Vi var några stycken som var trötta på en tjejs beteende, men hon ändrade sig inte. Så hon förlorade den ena kompisen efter den andra, men hon verkade inte bry sig. Hon hade ju sååå många andra att vara med.  
Så istället för att lyssna på oss som varit hennes vänner längst, och förlora våran vänskap. Så började hon att umgås med andra personer, men hon fortsatte att bete sig likadant..  
  
  
Så antingen pratar ni en gång till. Är ju inte alls säkert att det hjälper. Eller så är det kanske bäst för dig att vänskapen tar slut? Man ska inte bli hur illa behandlad som helst.

## Comment 6
Author: Karmatarerskanise

#4 Ja då ser i alla fall jag bara en utväg.  
Bryt kontakten.

## Comment 7
Author: [Borttaget]

#6 Känns nästan som om kontakten är det. Hon har haft en tendens tidigare att bara sluta prata med folk när dem sagt saker som inte passar henne. Vi var tre stycken förr som umgicks varje dag tills den dagen min andra vän sa till henne sedan dess har dem inte pratat.

Antaglien behöver vi bryta kontaken eller helt eneklt bara inte umgås på ett tag och se hur det blir.

## Comment 8
Author: Karmatarerskanise

Precis. Låt det gå ett tag, mankan ju se om hon kanske inser tillslut.

## Comment 9
Author: Aviendha

Det är jobbigt, men ibland växer man ifrån vänner. Man utvecklas ju inte alltid i samma riktning, eller lika fort.

## Comment 10
Author: hus-musen

Ärligt talat så skulle jag inte kalla någon som uppför sig sådär för min vän. Möjligtvis så skulle jag kalla den personen för en bekant.

Hon har ju redan gjort klart för er att de är på hennes villkor ni får vara hennes vänner och gör ni inte som hon vill får ni inte vara kompis med henne. Så säg som det är, att du ledsnat på att hon alltid ska ha saker o ting på sitt vis och att hon tänker på sig själv istället för på nån annan. Säg att du finns där om hon verkligen vill förändra sig, men annars så orkar du inte mer.

Det finns gott om andra som gärna vill vara vän med dig![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 11
Author: Sara

Även om man självklart ska tänka på sig själv behöver man ju inte bli totalt ego. I både vänskaps och kärleksförhållande måste man ge och ta och kompromissa.

Tråkig attityd på din "vän".

## Comment 12
Author: [Borttaget]

Jo, jag tycker också det är tråkig attityd, eller vet inte bara om det är en attityd är väl snarare ett invant beteende från hennes sida. Känns som att allt blivit värre när hon har pojkvän också av någon anledning.

## Comment 13
Author: Gasoline

Oj oj, alla har vi nog haft en kompis eller vän någon gång som helt enkelt har sugit musten ur en, säg ifrån och säg vad du tycker om detta, om hon inte är villig att tänka över sitt beteende så kanske du ska tänka över ifall du vill vara hennes kompis eller ej, eller kanske bara sluta ställa upp på det hon vill?

## Comment 14
Author: [Borttaget]

Jag försöker verkligen, men hon och jag är verkligen totalt olika människor. Jag har svårt att inte vara där hela tiden ibland och det är väl ett problem också.

## Comment 15
Author: ringblomman

Jag förstår att det är trist,,vi har alla haft sådana vänner som ni alla skriver och det är ju inte säkert att de någonsin ändrar sig oavsett om du är modig nog att prata med henne..

Tyvärr så är alla inte riktigt ärliga redan från början...Och hon kanske inte har sagt att hon inte vill,,det du föreslår..

Jag skaffade pass och grejer en gång i tiden och vi skulle ut o resa men vännen backade ur då vi skulle beställa Men våran familj skulle ut o resa året därpå så passen kom tillhands ändå..Men det är just sättet.,,jahhaa vad säger man ...Se dig om efter en annan vän om hon inte tillmötes går dig när du talar om henne ,,det finns massor med rara vänner ...som vill göra saker ihop med dig..Låt det vara hennes val..

Du kan väl berätta hur det går ?

## Comment 16
Author: kaijsa111

Hej.

Det var så träffsäkert det du skrev. Precis samma sak har jag varit med om. I 11år var vi som jag trodde bästa vänner..

Jag gjorde verkligen allt och än idag kan jag fundera på vad var det som inte räckte? Vi gled isär.  Hon fick barn och efter det var jag inte lika välkommen längre..

Hon mer eller mindre sa upp kontakten efter en kanon resa båda var på. Direkt efter den resan. Jag fattade ingenting!

För mig sade hon att det varit kanon allt var alltid bra. Men det var alltid på hennes vilkor. Försökte jag ta upp det eller prata om "vår" relation blev hon bara sur och det dröjde ytterliggare veckor innan vi hördes av..

Ja, det var kort min historia. Jag hoppas verkligen att du sparar lite på din energi till dig sjäv. Försök prata, fungerar inte det ta en funderare.

Jag mår nu trots ensamheten mkt bättre då jag slipper ha ont i magen o undra varför hon ej hör av sig eller beter sig som hon gör.. Jag slösar inte på den energin utan tar ut den på ngt annat possitivt..

Önskar dig all lycka i världen.

Kram

## Comment 17
Author: [Borttaget]

#16 Tack:)

Jo, jag fokuserar lite mer på mig. Hon och jag pratar inte direkt längre, det händer väl ibland, men inte alls som innan. Det är väl tråkigt att inte ha henne omkring, men på något sätt känns det mycket lättare.

## Comment 18
Author: kaijsa111

Jag förstår.. Det värsta är när det inte går att prata med människan, så var det iallafall för mig. Då finns inte så många alt. Vara tilllags eller börja tänka på sig själv..

Alla förtjänar ju att må bra! Kram och lycka till
