# Krav Author: [Borttaget] Just nu har jag det j\*kligt tungt. Pappa ligger och har fått besked om cancer i magen...obotligt...går bara att hålla det på en nivå så kanske han kan leva några år till. Jag är mitt i en flytt dessutom och kommer ingenstans. Ska vara ute här den 1/8. Nu är jag tillsammans med en jättegullig kille. Men igårkväll tyckte han vi träffades för lite. Han tycker vi ska ses en kväll i veckan + helgen. Och visst..det kan jag nog hålla med om. Men poängen är den att han själv var bortrest nu i veckan och jag fick detta beskedet om min pappa. Så igår satt alltså han och tyckte vi setts för lite i veckan. Men jag orkar inte vara alla till lags när jag har detta runt omkring mej. Jag vill finnas till hands för min pappa och dessutom min syster och mamma. Jag vet knappt själv om jag orkar. Och så få höra detta från killen. Han visste inte hur jobbigt det var att få höra det med. Jag vill vara ensam ibland och gråta över min pappa. Fattar han inte att han ställer orimliga krav på mej just nu. Jag försökte säga det till han..men han fattade nog inte. Vad skulle ni gjort?? Hur mycket krav kan man ställa på varandra när det blir så här som det är nu? Skulle ni ha kommit med detta till er flickvän/pojkvän om ni visste att denne inte mår bra ???? ## Comment 1 Author: [Borttaget] Ska säga det med att han stöttar mej i detta svåra nu. Men att komma med krav om vårt förhållande just nu. Det tycker inte jag är passande... ## Comment 2 Author: ChristineL Jag tycker att det är ett orimligt krav han ställer. Självklart blir det så att vissa veckor ses man mer och andra veckor ses man mindre. Jag förstår mycket väl att du mår dåligt över det här med din pappa, vem skulle inte göra det? Min älskade bonuspappa blev också sjuk i cancer och just då ville jag bara vara med mamma för att stötta henne. Min dåvarande pojkvän accepterade att jag var borta vissa veckor. Det var liksom inget snack som saken. Jag vet inte hur man ska förklara till någon som ändå inte förstår? Försöka prata ännu mer kanske? Du älskar honom ju inte mindre bara för du har det rörigt i ditt liv just nu. ## Comment 3 Author: [Borttaget] Jag sa det till honom. Att mina känslor finns ju ändå kvar. Men de kan försvinna om han ställer sånna krav just nu. Han vill vara med i det hela säger han. Han vill vara insläppt i det vardagliga. Men detta är inte det vardagliga. När jag inte umgås med mamma eller min syster eller inte är inne på sjukhuset så måste jag däremellan packa. Jag orkar inte hur mycket som helst. Vill bara vara ensam vissa dagar och pusta ut. Just nu är jag helt nere psykiskt. Mina tankar vandrar hela tiden till pappa. Jag orkar inte ge känslomässigt just nu till min kille. Han frågade dessutom om vi kunde ha sex vid 5 idag på morgonen. Jag skulle köra ungdommarna till Hultsfred. Jag sa att sex är det minsta jag tänker på nu. Ska han vara sån här nu så backar tyvärr jag. Jag behöver inte fler krav på mej än de jag redan har. ## Comment 4 Author: ChristineL Vad tråkigt att han ska vara sån :/ Jag tror att det kan vara lite svårt för andra att förstå om man inte har varit med om liknande själv. Situationen är ju påfrestande för er båda. Jag vet som sagt inte hur du ska gra, men jag förstår dina känslor. Kram på dig! ## Comment 5 Author: [Borttaget] Han är rädd att jag ska dumpa honom. Men det gör jag ju inte. Men han måste fatta att jag måste få tid på mej nu. Det gäller att få honom att förstå det. ## Comment 6 Author: Aviendha Jag kan förstå att han vill vara en del av sin vardag, det är en fin grej egentligen, men när det blir ett krav så är det ju mindre bra. Är det verkligen ett ställt krav, eller ett upplevt? I vilket fall som hellst måste han respektera din vilja med, och kan han inte det så.. ja då är det nog inget att bygga skyskrapor på. Usch vad jag låter negativ, men du ska inte känna dig kvävd av hans krav. Just nu har du det jobbigt, men det går ju över. Jag beklagar beskedet om din pappa! ## Comment 7 Author: abbis Bli inte ledsen på mig nu mia-38 Jag kan förstå om du känner press men samtidigt är det nu du skulle släppa in honom helt och fullt för det är väl det han vill! Nu har du chansen att få stöttning både fysiskt och psykiskt.Han kan packa åt dig ,han kan finnas där för dig..hjälpa dig med det tunga i vardagen etc etc. Istället ser du honom som ett problem.Du vill vara ifred säger du och gråta.Varför kan han inte finnas där och stötta dig .Det är det en partner är till för .Att finnas där i både sorg och glädje. kram på dig ## Comment 8 Author: Karmatarerskanise Jag håller med abbis. ## Comment 9 Author: Sandra Håller också med abbis. Det sista jag skulle vilja är nog att vara ensam med min sorg. Men alla är vi olika. Jag kan även förstå om du känner dig lite kvävd om du verkligen vill vara ensam ett tag. ## Comment 10 Author: [Borttaget] Hej på er. Jag upplevde kravet som ganska tufft i det läget när han sa det. Då var det som värst. Men nu har jag tänkt igenom det och vi har pratat mycket. Jag är en sån människa som behöver vara ensam ibland med. Även vid sånna här kriser. Jag bearbetar mej själv då och funderar. Jag får kraft i mej själv dessa stunder. Han finns där som ett bra stöd. Och jag har berättat för honom hur jag vill ha det. Jag förstår honom med. Givetvis. Men samtidigt måste han ändå acceptera när jag vill vara själv oxå. Svårt att förklara det så här...men jag hoppas ni fattar vad jag menar. Klart jag släpper in honom. Men han kom med ett krav då jag var som mest nerkörd av chocken pga pappas sjukdom. Jag tyckte att det blev för mycket just då. Nu har vi löst det hela genom att prata ut om det. Jag förstår honom och han mej. Tack alla för era bra svar. ![Skrattande](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 11 Author: ChristineL Härligt Mia! Hoppas det fortsätter fungera :) ## Comment 12 Author: [Borttaget] #11 Det hoppas jag med. Tyckte bara han kom med ett krav då jag verkligen inte behövde det. Han visste ju varför jag inte hade kunnat träffas den veckan..och han var ju själv bortrest. Men men.....jag förstår honom samtidigt. ## Comment 13 Author: Karmatarerskanise Bra att ni pratat om de :)