# bonusbarn Author: [Borttaget] Min sambo har 2 barn som bor hoss oss varannan vecka. När vi flyttatde ihop pratade vi om hur mycket ansvar jag var villig och ta, jag kännde ju att så lite som möjligt och att när dom är hoss oss så ska han betala maten den veckan och göra allt sånt nödvändigt, och att eftersom att han jobbar natt så är det ju självklart att jag är hemma med dom då. Men nu börjar jag känna att min sambo vill att jag ska ta hand om dom jämt och hämta från dagis och sånt. Känns även som att min sambos föräldrar tycker att jag ska ta mer ansvar. Vågar jag säga nej? Känns som mitt eget liv har försvunnit sen vi flytta ihop, måste det vara så bara för att han har barn? Nån som har liknande problem? ## Comment 1 Author: ChristineL Klart du kan säga nej! Barnen är ju först och främst din sambos ansvar, men att du tar lite mer ansvar tycker jag inte gör nånting. Din sambos barn är sånt man ibland får på köpet och då får man helt enkelt handskas med det :) Det gäller att kompromissa, prata med honom om det. Du kanske kan lämna barnen på dagis och han hämtar? ## Comment 2 Author: Lilacbower Jag kanske är mogontrög eller lider brist av kaffe för jag förstår inte problemet! Klart han har huvudansvaret men om ni bor tillsammans så är det väl inte så konstigt om man delar på jobbet? Eller? ## Comment 3 Author: [Borttaget] När jag läser den här typen av frågor är jag glad för att jag är för gammal för barn, och inga har sen förut. Glad även för att min nuvarande inte heller han har några, och inte vill ha (han känner sig också för gammal). Men jag har varit i din sits på sätt och vis. Ta upp det här fortast möjligt med din sambo. Sedan undrar jag hur era diskussioner INNAN ni flyttade ihop gick? Vad kom ni i praktiken överens om? Be honom tydliggöra sina förväntningar och önskemål igen, och se till att framföra dina. Det går inte att undvika att även du får ta en större del ansvar, hjälpa till med det praktiska eftersom du är vuxen, men det är din sambo som har huvudansvaret. Han får inte börja vältra över sin del av ansvaret på dig. ## Comment 4 Author: pyromanen Jag har inga bonusbarn, men min man har det i o med att jag hade två döttrar innan vi träffades, och dessa bor varannan vecka os oss och deras pappa så jag känner till problematiken.  Hos os tycker jag det har fungerat väldigt bra. Jag känner störst ansvar, men min man är jättesnäll till att skjutsa dom hit o dit om jag är på jobbet mm, det blir ju en gemensam vardag, där alla bidrar till det gemensamma på bästa vis... i det stora vardagspusslet. Om du vill leva med en man med 2 barn så ingår liksom barnen i "paketet".  Om du känner att ditt eget liv har försvunnit som du skriver då är det förstås inte bra!  Då kanske det inte är rätt för dig att bo på heltid ihop med en man med två bonusbarn?  Du kanske kan ha nån liten egen lägenhet och så bor ni ihop dom veckorna barnen är hos sin mamma? ## Comment 5 Author: Sara Om jag hade barn skulle jag vilja att min sambo tog sig an barnen. Visst hade ansvaret och kostnaden varit min men jag hade velat att vi skulle vara en familj där även min sambo skulle visa att han brydde sig och behandlade barnen som sina egna. ## Comment 6 Author: StickyKitten Det är viktigt att sätta gränser! ![Glad](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")Antagligen har din sambo inte förstått exakt vart dina gränser går, och säger du inte ifrån kommer han aldrig att fatta heller såklart. Risken finns att han istället antar att du ska bete dig som en mamma. Så prata med honom, säg det du känner, att det verkar som att han vill att du tar ansvar/gör saker som du inte vill. Nämn vad som känns okej för dig att göra och även det som inte känns okej. Sen kanske du också behöver mer tid att vänja dig vid barnen, vänja dig i din roll gentemot dem. Med tiden kanske du känner för att ta mer ansvar, men det är i så fall något som växer fram. ## Comment 7 Author: manitobacream #0 Hej! Jag lever själv i en bonusfamilj där jag har två barn med mig och han likaså. Det där med att ta ansvar för bonusbarnen är en fråga som lätt blir infekterad har jag märkt. Min sambo har tagit för vana att utgå från att jag ska lösa barnfrågan när han inte kan eller väljer att inte kunna. DÅ tycker jag det går överstyr. Självklart hjälps man åt men inte utan att ha respekten att fråga först. OCH det är då också viktigt, att det blir balans, att det gäller åt båda hållen. Det måste i första hand kännas bra för alla inblandade, barnen, dig och bioföräldern. Och som sagt, han måste visa dig respekt genom att fråga, resonera och planera tillsammans med dig!