# Vad är värdefullt för dig? Author: pernillaa Hej jag skapar denna tråd utifrån diskussioner som startat i tråden "Konstigaste ni vart med om?". Där sågades dejter som bjudit på femkronors-korv till middag och jag ansåg det som lite fel. Ett löfte om en middag anser jag är ett löfte om att man ska få någonting att stoppa i magen och ett gott sällskap, medan andra tjejer verkar tycka att det ska vara finare mat än så. Vad tycker du om detta och saker som kan kopplas till detta? Jag skrev i den andra tråden också att om jag får en sten av min pojkvän så vet jag att det är otroligt mycket kärlek bakom den. hade han bjudit mig på micro-mat första dejten så hade jag ändå blivit glad då jag är en väldigt simpel människa och som sagt bara förväntar mig någonting att stoppa i magen och ett gott sällskap. Jag har blivit bjuden på många fina och dyra middagar men jag minns väldigt lita av dom. Men tänk när man har varit tillsammans ett tag, då kan man tänka tillbaka och minnas, "Minns du den där gången när du bjöd mig på korv på vår dejt?!" Jag vill inte bygga ett förhållande på materiella ting och bortskämdhet. Det ska räcka med varandra. Vad är viktigt för dig på en dejt och i ert förhållande? Förväntar du dig en fin middag om någon ska bjuda dig på middag? Tar du illa vid dig av en "billig" gåva? kram ## Comment 1 Author: Maria Jag håller med dig. Det är de små hjärtliga detaljerna i livet som räknas och blir till minnen som man aldrig glömmer. ## Comment 2 Author: ChristineL Jag är också en enkel människa som inte förväntar mig så mycket, men säger dejten att han vill bjuda på middag så förväntar jag mig mer än korv och mos. Särskillt då det i mitt fall var så att han jobbade på korvfabrik :P Nej, säger han middag så förväntar jag mig "riktig" mat, behöver absolut inte vara på nån flådig restaurang, duger fint hemma. Men inte charmar man mig genom att steka prinskorv tredj gången man ses och säga att det är middag... Frågar någon om vi ska ta en fika så förväntar jag mig inte att bli bjuden, jag betalar gärna själv. ## Comment 3 Author: pernillaa Men är det verkligen så viktigt att bli uppvaktad och imponerad på på det sättet? Varför? Om jag går på middag hos/med någon som jag är intresserad av så finns ingen som helst tanke bakom det att jag ska charmas av det. Då tar jag det som att han gör det för att få vara med mig. Jag ser inte på mig och mitt förhållande till män som att jag är en prydlig hona som ska imponeras på för att jag ska kunna välja ut den som är starkast och som kan erbjuda mig mest för överlevnadens skull. Huvudsaken han tycker om mig. Men jag tror att det påverkas nog mycket av vad man är van vid. Vad som är inlärt. ## Comment 4 Author: Matiilda Det som är viktigt för mig i ett förhållande är inte heller dom matriella tingen. Det är kärlek och respekt. Jag äter hellre makaroner och köttbullar med någon jag verkligen älskar än går på dyr resturang med någon som inte betyder något. Det är sällskapet med min pojkvän som betyder för mig. ## Comment 5 Author: [Borttaget] Vad gäller prinskorv med mos (och det var ju tydligen inte pulvermos i detta fallet i alla fall) så har jag inga invändningar. Visst kan det betraktas som middag, en enkel sådan (inget fel med det). Det jag mer reagerade på var Ikea-korven, den för 5 spänn. Det betraktar jag nog mer som kanske mellanmål eller liknande. Själv är jag också ganska enkel av mig. När jag träffade min fru i verkligheten första gången mötte jag henne vid centralstationen i Göteborg och vi åkte sedan hem till mig. Kommer inte ihåg exakt vad vi gjorde hemma hos mig, inte så mycket tror jag. Sedan åkte vi till Marstrand via Bräckboden (ställe där man kan köpa defekta produkter vid kexfabriken i Kungälv - Göteborgs Kex, till reducerat pris) där vi köpte en relativt stor påse med citronsingoalla, som vi sedan mumsade på på berget utanför Carlstens fästning på Marstrand. Billigt och enkelt, men romantiskt i all sin enkelhet. Ett tillfälle som jag är övertygad om att både hon och jag kommer att minnas i många år framöver. Ett annat minne jag har är också på Marstrand, sommaren 2006 tror jag, ett år innan vi gifte oss. Vi hade hittat en ledig plätt på berget vid vattnet och njöt av solen och omgivningen. Då tipsar hon mig plötsligt åt vilket håll jag ska titta (har för mig det var ”kl 7”) för att få se en tjej som är topless… Ha ha ha… Hon är för go, min fru…! ## Comment 6 Author: Matiilda #5  haha naken brud klockan sju :P ## Comment 7 Author: VimseVira Småsakerna i livet är det som betyder mest, sen kvittar det vad det än gäller. Det kan vara att ens partner bara kommer upp bakom en och kramar om en när man tex lagar mat, eller skickar ett enkelt sms med en smilegubbe utan text, frågar hur ens dag varit och verkligen lyssnar, smygtittar på en och ler brett när man sitter i vars en sida av soffan och tittar tv, eller kanske när man ligger i sängen och sover så smeker han en lite försiktigt när han vaknar till innan han somnar om igen. Det är småsakerna som gör att de "större" grejerna får mer mening, för om det bara är de stora sakerna som har betydelse har man för stora förväntningar och blir lättare besviken om det inte blir som man tänkt... skulle jag vilja se det som iaf. ## Comment 8 Author: [Borttaget] Jag vet inte riktigt hur jag är... Men jag skulle nog bli misstänksam om killen i fråga slog på stort jämt, ville bjuda flott, uppvaktade galant, blommorl choklad, o hela den baletten. Skulle känna mig köpt, tror jag. Ungefär som om någon följer ett protokoll, o inte besvärar sig med att ta reda på vad JAG gillar. Då vill jag hellre bli bortskämd med t ex massage när han vet att jag får ont i nacken ibland. Med att han bär mina matkassar eftersom han känner till min tennisarmbåge. Med såna där små personliga gester som betyder att han känner mig, har kartlagt mig och lagt märke till vad jag tycker om, föredrar, hur jag uttrycker mig, mina små egenheter - men accepterar o älskar mig ändå \*L\*. MEN: Säger någon middag hemma hos sig, så visst förväntar jag mig att han då lagar mat, riktig mat. Jag har ju växt upp så. Hos mig lagade man mat, ordentlig mat. Inga halvfabrikat liksom... ## Comment 9 Author: pernillaa Jag tycker inte att det är riktigt sjyst att utgå ifrån att alla KAN laga mat så som en del av er menar. Jag kan fan ingenting annat än korv och makaroner och grejer i den stilen. Äter ofta varmkorv eftersom det är billigt och lättlagat. Jag som är utbränd, lever på pengar från soc och betalar flera hundra i skulder varje månad kan inte erbjuda så mycket, men jag måste ju få dejta och bjuda på middag för det! Eller? ## Comment 10 Author: Musiken Just nu sa skulle jag bli overlycklig om han bjod pa IKEA-korv till middag. All gratis mat ar valkommen da jag for tillfallet delar kaniner och kycklingvingar med illrarna. Men under normala omstandigheter sa forvantar jag mig lite mer. Jag behover absolut inte oxfile och vin, jag nojer mig gott med makaroner och tonfisk, take away eller fardigmat :) Det ar skont att bara slippa laga mat och att han ar gullig nog att bjuda mig. Tander han nagra varmeljus ocksa sa ar det 1o guldstjarnor :P Sager han daremot att vi ska ut och ata middag, sa forvantar jag mig att vi gar till en restaurang eller pub som serverar mat - inte macken eller IKEA for en korv. Det ar nat man koper nar man ar ute pa stan och blir hungrig eller liknande som ett snack tills man kommer hem, inte nagot man bjuder pa nar man ater middag "ute". ## Comment 11 Author: [Borttaget] Såklart får man dejta och bjuda på middag även om man inte är så bra på matlagning! Både min f d man och min nuvarande kille kan inte laga mat annat än det allra mest elementära. Därför skulle jag inte förvänta mig att de verkligen skulle bjuda mig på middag hemma hos sig. Exet gjorde det ändå, en gång, han gjorde torsksoppa, på ett fryst fiskblock och en pulversoppa. DÅ var jag inte imponerad, för jag begrep inte hur kass han var på matlagning. Men idag vet jag att han förmodligen överträffade sig själv den gången \*L\*. Dock tror jag att den som själv kan laga mat, nog ändå har föreställningen, att en annan person som säger att den ska bjuda på middag hemma hos sig, också lagar maten själv. Alltså, om man nu inte vet om från början att den här personen råkar vara sämre på det. ## Comment 12 Author: Aviendha Jag håller med av mycket av det du säger Pernillaa. Grejen med att bjuda på middag och få IKEAkorv hade jag dock ställt mig lite frågande till. En korv blir ingen mätt på precis. Men det är ansträngningen som jag minns i efterhand. Som när mitt ex försökte göra en jätteromantsik middag, där allt som kunde gå fel gick fel. Så vi satt där bland värmeljus i hans klaustrofobiskt lilla lägenhet med bränd kyckling, men mysigt var det ;) Min karl har kommit hem med dyra, fina gåvor och jag har blivit jätteglad. Han har även kommit hem med en klubba i en speciell form som han trodde att jag skulle uppskatta, och det gör mig också jätteglad. Kontentan är att han tänkt på mig när han sett saken och velat glädja mig. Oavsett om det var en klocka för 400kr eller en klubba för 2kr. ## Comment 13 Author: Karmatarerskanise Är jag kär, spelar sånt ingen roll för mig. Bjuder han på korv, är jag lycklig ändå. ## Comment 14 Author: fotokrafs Viktigt för mig är nog.. att man på dejten kan slappna av och ha kul. Och när det gäller förhållande.. båda trivs och känner sig älskade. Förväntningar när det gäller middag... Jag tycker det är jobbigt att äta ute så jag hoppas på något gott hemma hos istället. Inga särskilda förväntningar på mat, är själv usel så. När det gäller materiella gåvor är jag i stort sett anti, och har varit det i säkert över 10 år. Jag vill inte ha något helt enkelt. Kan ju säga att.. för att få mig att falla behövdes det inga ansträngningar eller materiella gåvor, däremot ett stort hjärta och brett leende.![Kyss](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss") ## Comment 15 Author: ChristineL Alltså, nej de materiella tingen spelar ingen roll, och det var inte pga den middagen jag dumpade honom heller. Det var flera skumma saker med honom. Men självklart är det smågrejer som är viktiga för mig på en dejt. Hur personen i fråga är som person. ## Comment 16 Author: Johanna jag o Daniel åt korv m bröd på 1:a riktiga dejten.. haha! jag gillar mer det enkla... tycker det är jobbigt om det ska bli för mkt o för fint.. dejtade en kille som va snygg o bra på alla sätt, utom att han va för mkt.. ;) han kom m blommor till mej typ varje gång vi sågs, höll upp dörrar, drog ut stolar, bjöd på fina restautranger , ringde hela tiden, osv osv... jag dumpade han för jag klarade inte av det där... ## Comment 17 Author: oh-la de saker jag uppskattar mest med min sambo är vattenkriget vi hade igår i lägenheten, när han springer rally med katterna genom vardagsrummet och kallar dem "mina små bäbisar" (det är så gulligt!). eller när vi går på stan och ser något galet och det räcker med en blick och man vet att båda förstår. när vi börjar skriksjunga samma låtar samtidigt, när han bjuder upp på en vals mitt på vardagsrumsgolvet utan musik, när han bär mig in till sängen när jag däckat på soffan, när han sitter uppe och väntar när jag varit ute med tjejerna för att han inte kan somna om jag inte kommit hem välbehållen. vi har aldrig varit på fin resturang tillsammans. vi har åkt en tur till Nordens Ark och spatserat runt och sedan åkt till Strömstad och sovit över en natt, tagit en öl på kajen och bara njutit. det finaste han gjort någonsin var första sommaren vi var tillsammans och han jobbade i norge. han skulle vara borta i en vecka och jag led! en eftermiddag ringer han mig och frågar om min brors cykel, han ville att jag skulle gå ner och kika på den. när jag spatserat ner till cykeln kommer han promenerande ner för uppfarten!! han hade blivit klar tidigare med veckans jobb, satt sig på första bästa flyg, hämtat bilen och åkt raka vägen hem till mig eftersom han saknade mig så mycket... ## Comment 18 Author: Musiken oh-la, vilken toppenkille du verkar ha!! Blir lite avis har :) ## Comment 19 Author: oh-la #18, haha, ja, han är det finaste jag har :) och jag håller fast i honom med näbbar och klor!! man får göra det när man hittat en sån har jag förstått :P man jag kan säga att han har mindre charmerande egenskaper också, men dem får man blunda för ;) ## Comment 20 Author: pernillaa oh-la: När du berättar om din kille så känns det som om du berättar lite om min pojkvän. Han är också på det där viset. Gör inte exakt samma saker som din men det är samma stuk. Jag älskar honom över allt annat just bara för att han visar sin kärlek till mig på de knäppaste sätten. Liksom inga större ansträngningar, inga klicheer, inget dyrt eller påträngande. Visst är det så att man måste blunda för vissa mindre charmiga egenskaper hos sin partner. Annars skulle man aldrig hitta någon att dela sitt liv med. ## Comment 21 Author: pyromanen Gott hemlagd mos, prinskorv och nån sorts god vegetabilie till = god mat.  IKEA-korv 0= nödlösning för att få tyst på överhungrig unge o kunna köra hem i lugn o ro o laga mat. Lever utifrån en princip o att ju mindre pengar man sätter sprätt på ju mindre måste man lönearbete och jo mer av sin tid kan man använda till det man har lust med.  Så jag skulle tappa aptiten om nån ville bjuda mig på 1000-kronersmenu. Bland de mer oförglömliga måltider jag intagt tillsammans med någon jag var förälskat i var att sitta på hamnen i Göteborg med en påse färska räkor från fiskekyrkan och en baguette... o sen försöka skölja fingrarna i hamnen...  dessutom är räkor bland det godaste jag vet.. Jag uppskattar jättemycket om jag kommer trött hem från jobbet och så har mannen lagat mat... plcokar ur diskmaskinen o hängt tvätten.. o kanske till o med torkat av borden och tänt ett ljus...  så man komma hem o landa o få mat i sig (inte kommer hem till "nästa jobb".)  Försöker komma ihåg det de dagar jag är hemma o han på jobbet.  Och med "lagat mat" så duger det bra att han stekt en omlett och dukat fram bröd o smör.. eller att det finns rester från lunchen klara att köra i mikron... ## Comment 22 Author: pernillaa Ja vissa har högre standard än andra. Jag skulle verkligen inte bry mig ifall jag fick femkronors-korv. Det är helt okej. ## Comment 23 Author: fotokrafs Så mysigt att läsa allt här.. och du oh-la jag känner igen min man i ditt inlägg också.. förutom ölen då. #5 Haha.. ibland är det härligt med lite flashback till 80-talet. ## Comment 24 Author: oh-la tack alla för respons :) ja, jag tror personligen inte att det någonsin handlar om dyra prylar eller middagar. jag tror att det handlar om allt det där som händer "mellan raderna". hur två hjärtan slår i takt och allt annat sånt där romantiskt tjaffs som jag säkert kunde satt egna ord på om jag inte hade suttit på jobbet :P för det kävs en väldigt speciell samhörighet för att kunna dansa vals i vardagsrummet utan musik. avsluta varandras meningar och tänka samma tankar exakt samtidigt. DET tar jag vara på och sparar i särskillda små fack, det är därför jag vill ha honom varje morgon när jag vaknar och varje kväll när jag går och lägger mig. självfrände är väl kanske också uttjatat, men som en förlängning av sig själv. det är nog det jag uppskattar mest, och jag blir så glad över att det finns fler som har det likadant :) känslan av att ha en själsfrände borde alla få känna... ## Comment 25 Author: Ceciliaolucifer Återigen Pernillaa, du verkar läsa mellan raderna. Var i mitt inlägg har jag klankat ner på dejten som innebar en korv ifrån Ikea? I mitt inlägg skrev jag att jag blev väldigt glad över att killen ville bjuda på middag, och att jag sen blev förvånad. Det betyder inte att jag inte var nöjd med korven. Jag skrattade gott kan jag lova. ## Comment 26 Author: [Borttaget] Skrev i förra tråden om maten som min dåvarande kille skulle bjuda på. Att han tog fram en Findus färdiglagat mat...bara att värma. Han visste att jag inte var så förtjust i dessa rätter. Och han åt dessa JÄMT. Och då menar jag jämt. Han köpte när det var typ 5 för 100 kr eller nåt. Då hade han hela veckan...hahahah.. ALDRIG att jag såg honom ens koka makaroner. Jag begär heller inte överflöd och lyxigt. Men kanske bara att han hade ansträngt sej liiiite mer när han visste att jag inte gillade dessa rätter. ## Comment 27 Author: [Borttaget] #23: Precis… jag fattar inte vad som hänt. På 1980-talet var i stort sett alla tjejer topless på stranden (även gamla tanter och så vidare…), idag är det INGEN… tror jag… har inte ”kollat läget” de senaste åren dock… ## Comment 28 Author: pernillaa #25: Jag läser i ditt inlägg att du blev glad för att han skulle bjuda dig på middag. Sen sätter du en punkt där. Alltså antar jag att du var glad för att han skulle till att bjuda dig på middag ute och alltså då var glad _innan_ han bjudit dig på middag. Sen blev du förvånad över att han körde in på IKEA:s parkering. Sen säger du ingenting mer om vad du kände. Och detta skriver du i en tråd där folk berättar om pojkvänner som är korkade, oförskämda och konstiga. Var är jag fel ute i min tolkning? ## Comment 29 Author: [Borttaget] #28: Det var ungefär så jag också tolkade det, men bara den som skrev vet ju hur hon har tänkt. Det är inte alltid så lätt att få det man tänkt att spridas oförvanskat till andra människor via text. ## Comment 30 Author: Sarah Bästa första dejterna brukar vara en långpromenad eller liknande ;) ingen dyrt eller spexigt. Nuvarande killen träffade jag på en buss i afrika och första dejten var vid stranden till ornajefloden mellan sydafrika ochnamibia mitt i natten. Bara satt och snackade i timmar. ## Comment 31 Author: pernillaa Nej det är sant att text lätt misstolkas. Kroppsspråk och tonval säger mycket, vilket faller bort i text. ## Comment 32 Author: SaraC Jag är inte ett dugg intresserad av tjusiga middagar på dyra restauranger, weekendresor, dyra presenter osv osv. Det som betyder något för mig är när någon gör något för mig, när man känner att någon bryr sig om, anstränger sig och vill göra allt för en. ## Comment 33 Author: [Borttaget] Fast... Ibland KAN det vara kul att bli bortskämd med ngt extravagant. Det kan få en att känna sig superlyxig! Dock ska det vara bara nån gång ibland, och helst när man inte är förberedd på det, då kan det bli en skön kontrast och det förhöjer upplevelsen. Men det måste inte vara min PARTNER som skaffar det där lyxiga... kan lika gärna vara jag som ordnar nåt speciellt! Så det ska jag inte förneka, att visst kan man njuta av påkostade saker också...