# Vet inte hur jag ska göra...
Author: Sofie-K

Jag och min kille har varit tsm ett ganska bra tag nu och jag älskar honom över allt annat och skulle inte kunna föreställa mig ett liv utan honom men vi har mycket bråk och problem också. Han säger tex ofta att jag är en i mängden, hora, smuts, att han ser ner på mig och när jag har "fixat" mig om vi ska gå ut någonstans säger han först vad fin du är idag men sedan måste han avsluta med något dumt som "du liknar min vänstra". I början kunde jag bara stänga ute allt han sa till mig men nu känner jag att jag börjar må dåligt. Han är aldrig nöjd med något och varje gång han är snäll mot mig förväntar han sig något av mig.

Vi har även jätte mycket problem när det kommer till sex... För ca. 2 år sedan blev jag utsatt för en grov våldtäkt av 3 män och efter det tycker jag inte om sex längre på samma sätt men det är inte så att jag aldrig har det med honom utan ibland vill jag ta det lite lugnt eftersom jag varje gång vi har sex inte kan låta bli att tänka på vad som hände för 2 år sedan och vissa gånger har jag börjat gråta mitt i alltihop, men då blir han sur på mig och vill inte snacka mer med mig och säger att jag tänker på andra när vi har sex men det är ju verkligen inte så det är, jag blir bara påmind om vad som hände.

Religionen har också varit ett problem hos oss, han är muslim och jag tror inte på något alls och det kan han inte acceptera utan såfort vi pratar om det blir det stora bråk.

Vet inte vad jag ska göra längre, nu har jag bara nämnt några av våra miljoner problem men jag älskar honom så mycket att jag kan inte lämna honom, det känns som jag är fast:/ Det känns som jag har gjort allt för honom, han hade även fotboja han fått pga kvinnomisshandel och jag satt hemma med honom varje dag i nästan 5 månader men tillochmed då klagade han på mig för att jag 2 dagar av dem 5 månaderna inte kunde komma till honom. Han är 20 men känns ibland som en 3 åring:(

Han är som två personer ena sekunden är han en ängel och andra en djävul.

Vad tycker ni jag ska göra, tror ni att han går att ändra på? Jag älskar verkligen honom av hela mitt hjärta och vill inte att det ska ta slut, vill bara att allt ska bli bra och att han ska respektera mig..?

## Comment 1
Author: line84

Usch, det låter hemskt! Jag tror att det bästa du kan göra är att lämna honom. Tror tyvärr inte att han kommer ändra på sig. Förstår hur jobbigt det känns för dig och det är ju lätt för mig att säga att du ska lämna honom, men du kommer hitta någon som behandlar dig med respekt. Acceptera inte att han behandlar dig så.

Lycka till!

## Comment 2
Author: Sofie-K

Vet att det är vad jag borde göra men somsagt lättare sagt än gjort, det är det att jag får upp så många roliga positiva minnen när jag tänker på honom.. Att man älskar honom så mkt det är helt sjukt.

## Comment 3
Author: LaSadie

Även om du har massor av fina minnen med honom så skall man inte accepteras att bli kallas hora osv. det är inte okej! Att han även blivit dömd för misshandel så kan samma sak hända igen mot dig, just nu misshandlar han dig psykiskt som ger lika djupa sår (om inte djupare) som fysisk.

Lycka till

## Comment 4
Author: StickyKitten

Min spontana tanke är typ "nej, inte en till sån här kvinna..."

Det är helt enkelt en klassiker. Mannen är en idiot och behandlar kvinnan illa, och kvinnan sväljer det med hull och hår. Det spelar ingen roll om han så har tusen bra och fina egenskaper, det du just beskrivit är mer än nog för att klassa honom som riktigt rutten.

Grejen är att han **aldrig** kommer att bli nöjd. Han kommer **aldrig** att respektera dig, och sådana relationer blir **aldrig** bättre. De blir alltid bara sämre. Och du behöver inte honom.

Det bästa hade varit att lämna honom, men om du inte ser det som ett alternativ så borde du i alla fall gå och prata med någon. Ventilera dig och få perspektiv. Och isolera dig inte från vänner, familj, grannar eller andra i din omgivning.

## Comment 5
Author: Sofie-K

#4 Det är just så det blivit nu har isolerat mig helt och lägger all min tid på honom:/

Tack för svaren

## Comment 6
Author: pyromanen

Att han sägar en massa förnedrande saker och inte visar respekt gör dig mindre o svagare, att du är kvar med honom är indirekt att du accepterar att bli behandlat så.  Om du dessutom isolerar dig från andra blir du ännu svagare eftersom dina andra vänrelationer inte blir underhållda och inte dessa vänner kan hjälpa dig att bevara perspektivet på hur det är rimligt att bli behandlat... 

Eftersom du skriver att du älskar honom över allt och inte kan tänka dig ett liv utan honom så tänker jag att du kanske är känslomässigt beroende av honom och då är det skitsvårt att avsluta relationen även om förnuftet säger "varning varning ". 

Om du inte tar dig ur detta tror jag tyvärr det är stor risk att du kommer att må sämre o sämre och att hans "otrevligheter" kan blir värre också. 

Kanske är du redan så svag och beroende att du inte klarar på egen hand att avsluta relationen. Då kanske det går att få hjälp/stöd hos nån kvinnoorganisation eller liknande (andra kanske har bättre förslag)

Acceptera inte att inte bli respekterat!!!!

## Comment 7
Author: Cindy

Nej han går inte att ändra på. NEJ HAN GÅR INTE ATT ÄNDRA PÅ.  
**N E J   H A N   G Å R   I N T E   A T T   Ä N D R A   P Å ! ! !**

Hans beteende är ett klassiskt skolboksexempel på hur en man börjar sin nedbrytning av en kvinna, tills hon är så beroende av honom och har sån förakt för sig själv att hon ser hela världen (inkl sig själv) genom hans ögon.

Att du alls är i ett förhållande där han kallar dig hemska saker och gnäller att du inte finns där när du gör det mer än vad som är normalt, samt det faktum att han har slagit en annan kvinna så illa att han blivit dömd för det, är för mig mycket starka varningsklockor.

Nu kanske jag får skäll för att jag säger detta till en främling på internet, men all min erfarenhet i dessa frågor säger mig att: **Det kommer att sluta illa om du inte går** **NU.** Lämna honom omedelbart, och bryt kontakten helt. Det är inte kärlek du beskriver och du är värd så jävla mycket mer!

**Mycket viktig läsning för alla:**  
[http://www.kvinnojour.com/Mallar/publicent.aspx?SidID=10211](http://www.kvinnojour.com/Mallar/publicent.aspx?SidID=10211)  
_"Mannens våld mot kvinnan växer fram gradvis tills det blir en normal del av vardagen, hur detta går till brukar beskrivas som en "normaliseringsprocess". I början av relationen är mannen ofta mycket kärleksfull och uppvaktande. Han vill verkligen lära känna kvinnan och har en stark övertalningsförmåga._

_Efter en tid börjar dock hans "omsorg" och "uppvaktning" av kvinnan gradvis övergå till kontroll av henne. Mannen är ofta svartsjuk och vill inte längre att hon ska umgås med vänner eller familj, eller ha egna fritidsintressen. Detta leder till att kvinnan blir allt mer isolerad. Det händer då också ofta att mannen börjar kritisera henne och allt hon gör, vilket gör att hon bryts ned psykiskt och får dåligt självförtroende. Det första slaget kommer ofta i detta skede._

_Övergreppen normaliseras så småningom genom upprepat våld i förening med isolering och växling mellan våld och värme. Allt detta i kombination med den nära relationen mellan offer och gärningsman gör att kvinnan succesivt flyttar sina gränser för vad som kan accepteras i ett förhållande. Om eller när kvinnan berättar om övergreppen har de ofta pågått under lång tid."_

Jag vet att det är hårda ord, och jag ber om ursäkt om jag för dig ledsen, men snälla fina du, oavsett hur arg eller ledsen du blir på mig för det jag skriver, så hoppas jag att du förstår att jag gör det för att jag bryr mig.

## Comment 8
Author: StickyKitten

Jag är helt med på Epicindys spår, det kommer att sluta illa för dig om du inte lämnar honom.

Att du lägger all din tid på honom och blir isolerad är verkligen oroväckande =/ Det låter till punkt och pricka som att du går igenom den här "normaliseringsprocessen" som Epicindy skriver om, och det kommer inte att vända om inte du själv gör någonting. Försök att ta kontakt med människor igen, och håll hårt i de eventuella kontakter du har kvar, så som familj kanske.

Och vad du än gör, skaffa inte barn med den här killen! Det kommer inte att förändra något och du hamnar bara djupare i skiten. Blir mer beroende.

## Comment 9
Author: Aviendha

Epicindy är en vis kvinna, hon säger mycket bra i sitt inlägg. Spring - spring så fort benen bär! I ett förhållande, oavset om det varat i två månader eller 22 år så ska man vara glad, lyckig och nöjd. Man ska kunna känna et förtroende för sin partner. Du får inte ett endaste dug stöd, ens i din tidigare traumatiska händelse.

Man kan inte begrava sig själv för andra, han visar tydligt att vad du än gör så är det inte rätt. Du är värd att bli älskad för den du är, respekterad för den du är. Så snälla dumpa skithögen!

## Comment 10
Author: [Borttaget]

Jag ser ett bra tecken, mitt i alltihopa, och det är att du vänt dig UTÅT, även om det är på ett ganska anonymt nätforum, och sträckt ut handen och bett om hjälp.

Du behöver förmodligen mycket stöd för att orka lämna honom.

Ta kontakt med en kvinnojour. Be gärna en väninna följa med dig dit.

Man ska ALDRIG ALDRIG ALDRIG acceptera tillmälen som hora, smuts och liknande av en partner. Det är onormalt att säga så till den man är tillsammans med.

Jag sällar mig till dem som anser att det bästa du kan göra att att gå BUMS. Men se till att ringa kvinnojouren FÖRST, du ska inte vara ensam. Du behöver mycket stöd.

Hör gärna av dig hit igen och berätta hur det går.

Rädda dig själv och ditt människovärde NU!

Kram

## Comment 11
Author: Musiken

Haller med alla andra. Och iom att du som sagt vant dig utat nu sa har du ju redan borjat ta dig loss lite fran hans kontroll. Du har redan tagit det forsta, svaraste, steget.

Att ha vanner och familj ar otroligt viktigt. Jag har sjalv insett det efter att ha isolerat migsjalv under en langre tid. Jag ar inte i ett sa destruktivt forhallande, men jag ar destruktiv i migsjalv, vilket gar ut over mitt forhallande. Har du lust att bara prata - om precis vad som helst - sa far du skicka pm om du vill.

## Comment 12
Author: Sean1234

Hejsan sofie har läst det här inlägget gång på gång och velat fram och tillbaka om jag ska svara på det eller inte!

Anledningen till det här är för att jag känner till vissa tjejkompisar i synnerhet 1 som var i samma situation som dig som det inte gick bra för alls, och det läskiga är att ALLT FÖR MYCKET stämmer in från hennes situation till din! jag håller med mycket av vad många skriver här men vill sammtidigt klargöra för er och även för dig sofie att om det är så att du lämnar honom vilket jag precis som alla andra här inte finner något tvivel om saken att det är just det du ska göra är problemet att personer som honom inte bara låter dig sticka!

Det känns lite taskigt av mig och uttrycka mig på det sättet men det är vad jag känner är den otrevliga sanningen! Om du ska lämna honom se till att du har planer för hur du lämnar honom så att han inte kan göra dig illa även efter det.

Du ska ALLDRIG acceptera och bli kallad saker i närheten av de sakerna som han kallar dig, och även om du kanske tänker att han inte har slagit dig så kan jag säga dig att det är bara turen och den otroliga lugna attityden som du givit i proportion till det som han sagt till dig. Det här är ingen kille som du ska vara med för ditt eget bästa. Och eftersom jag själv kommer från invandrarbakrund tror jag att det berättigar mig lite till att kunna uttala mig om hur dum i huvudet vissa utav dessa personer kan vara och även hur extrema de kan vara när det kommer till inblandningen utav religion , kultur och speciellt sånna som hamnar i kriminalitet. Jag har haft turen att komma från en icke religiös familj som tur är men jag känner till många andra som inte haft den turen.

Precis som alla andra här påpekar måste du verkligen börja söka stöd och hitta någon lösning för dig själv och verkligen inte förlita dig på hans " kärlek " för den kommer inte skydda dig. Och din kärlek hur stark den må vara till honom är också i samma proportion relativt blind. vet inte om du haft tidigare förhållanden i samma utsträckning med någon men jag garanterar dig att det är itne såhär ett förhållande ska se ut och det är INTE INTE INTE så här som du förtjänar och bli behandlad.

Som sagt förlåt om det jag säger är lite för hårt eller skrämmande ,, mitt mål är verkligen INTE att försökte skrämma upp dig utan att försöka få dig och inse att det kan gå jävligt illa ,, och mycket värre än du själv kan tänka dig. Det här är något som du måste inse som ett faktum. Tänker inte gå in i detalj på vad som hänt med dessa andra tjejer som jag känner men om du känner att du behöver hjälp och lite mer detaljerade råd om hur du kan komma ifrån det här förutom de råd som kvinnojouren gör så kan du mer än gärna kontakta mig så kan jag hjälpa dig på så många sätt jag bara kan!

Jag hoppas och det menar jag från botten utav mitt hjärta att du börjar tänka efter nu efter vad jag ser som ett stort och starkt steg nu genom att gå ut med det här och öppna dig och börja inse att det är fel att du inte vill bli behandlad så också börjar fundera över vad du kan göra för att slippa det här.

Ska inte tjata ut det men jag lovar dig sofie , om du tror att du mår dåligt nu så kommer det här vara glömt jämfört med vad som kan komma!

Vill väldigt gärna höra ifrån dig igen och se hur det  gått med allting! och glöm inte att alla vi här ställer upp närsom med råd och hjälp! du är inte ensam ta vara på all stöd du kan få från vänner , familj , kvinnojouren och oss!

Peace and love Sean

## Comment 13
Author: Sarah

Man kan/ ska inte vilja ändra på sin partner. Vill man det så sa man gå. Det verkar som att du borde göra det fort som attan innan han gör dig mer illa. Lycka till.