# Gamla flammor Author: [Borttaget] Som flera av er vet, har jag ett relativt nytt förhållande (nåja, vi har varit ihop i drygt 1 år) med en man i min ålder, som man kan säga att jag har gått vidare med, efter skilsmässan och åtföljande singelperiod på 3 år. Helt och hållet går det ju inte att befria sig i ett svep från ingredienser från tidigare singelperioden. Jag levde, för att uttrycka det rakt på sak, rullan då och då och unnade mig verkligen att rasa av mig och dejta exakt som jag önskade. Jag hade kul och gjorde många bra och även ett par dåliga erfarenheter. Några av mina gamla flammor har jag dock kontakt med fortfarande, men på ett vänskapligt plan och på ett distanserat sätt, t ex bara mail / Facebook / msn. De som fått "äran" att kvarstå som vänner är de som jag haft mest sympati för också som människor. Men så finns det en kille som är 6 år yngre än mig som jag har ett par säregna minnen ihop med. Inga detaljer, men våra två enda möten var verkligen speciella. Detta var snart 4 år sedan. Efter det har vi försökt stämma möte igen, men han har alltid bangat. Till slut sågade jag honom, man orkar inte hålla på med någon som är opålitlig, inte dyker upp, inte håller tider, som säger att han vill träffas men inte bidrar till att det blir så. Men han har kommit tillbaks och tillbaks. Sist var i höstas. Då sa jag att jag hade ny partner, och att vi i fortsättningen bara skulle vara vänner, helt platoniskt. Men han kunde väl höra av sig någon gång om året så jag fick veta att han levde och mådde bra. Han tog mig på orden, kan jag säga. Det har varit tyst sedan dess, men idag kom ett sms Hej hur lever livet med dig? Jag blev full i skratt. Mitt i sin obeständighet och opålitlighet är han trognare än Pålle som lunkar sin bryggarhästrunda. Varför jag berättar det här? Jo - jag undrar om det ska anses råda några regler för hur man hanterar gamla flammor när man är i ett nytt förhållande. Jag har varit totalöppen gentemot min särbo, dock inte i detalj. Han vet att det finns min exman som jag är vän med och inget mer, att jag har ett par killkompisar (han har träffat dem bägge) och att jag har några ytterligare mansbekanta. Men jag vill inte plåga honom med detaljer. Vi delar bägge åsikten att man måste ge varandra frihet och lita på varandra, men också visa ansvar och inte vara otrogen. Det finns säkert olika syn på detta. Säkert finns det de som anser att man inte ska behålla gamla kontakter från förr. Jag tycker nog att man gott kan göra det, under förutsättning att man sköter sitt förhållande, och inte överskrider några gränser, dvs. gör något som tangerar gränsen för otrohet. Åsikter? Funderingar? Debatt? ![Glad](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 1 Author: Aviendha Jag har svårt att ha åsikter i ämnet då jag rent generellt är av åsikten att varje förhållande har sin unika uppsättning "regler" som man spelar efter. Av respekt skulle väl jag säga att distanserad kontakt är ok i "ditt fall" med ex denna kille. Ni har inte umgåtts tillräckligt mycket ens då du var singel för att ni ska kunna klassas som den typ av vänner som gärna hänger över en kopp kaffe så då ser jag inte heller att det är tvunget att ske nu (såtillvida den typen av vänskap inte skulle växa fram då förstås). Sen; rent generellt så är det kinkiga med gamla flammor just att man haft något på G tidigare, men eftersom de just är flammor och inte vänner så kan det kännas lite hotande för ens partner. Jag har inte kontakt med mina, de har inte blivit sådana vänner och den sporadiska, distanserade kontakten vi isf skulle ha skulle inte ge mig något egentligen men det skulle såra min nuvarande. Men det är detta förhållandes spelregler :) ## Comment 2 Author: Kalendula Jag lever enligt en princip som säger att ett förhållande (vilket som helst) Blir vad man gör det till. Alltså, jag skulle tex aldrig hoppa in i ett förhållande mer utan att lära känna killen som vän/kompis i minst två år innan jag bestämmer mig för att ta steget. Likadant är det ju då med vänskapen. Den blir precis vad man gör den till genom att kommunicera med varandra. Har man då olika åsikter så får man ju kompromissa och mötas på halva vägen. ![Flört](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Så reglerna tycker jag man kommer överrens om tillsammans. ## Comment 3 Author: Maria Nu är ju min situation lite annorlunda eftersom jag var 18 när jag träffade min man men jag hade faktiskt hunnit med en del innan och jag har nyligen fått kontakt med en av de gamla "flammorna" på Facebook så vi har bestämt att vi ska träffas och fika vilket min man bara har uppmuntrat. Det ska bli himla kul.![Glad](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")