# Intuition
Author: Sara

Följer ni alt litar ni på er intuition?

Låter ni magen eller huvudet bestämma?

Jag är en logisk person, lyssnar oftare på huvudet än magen och har förbannat mig mängder med gånger över att ha valt fel just därför.

Jag tror att man ska följa sin intuition, sin magkänsla. I kärlek, val av promenadväg/ressätt, byta jobb, vad det än är för något val man gör.

## Comment 1
Author: StickyKitten

Hmm, både och skulle jag säga. Magkänslan brukar ha rätt, men den kan ibland vara förorenad av andra känslor (rädsla, osäkerhet etc) och då är det bra att ta hjälp av huvudet för vägledning ![Glad](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

Så kan man välja att gå emot sina rädslor och sin osäkerhet, istället för att hela tiden handla efter sådana känslor, tänker jag.

## Comment 2
Author: Musiken

Jag gar nastan uteslutande pa magkansla. Den har inte gjort mig besviken manga ganger. Eller jo, nar den varit ratt nar det galler negativa saker, men det ar ju inte magkanslans fel ;)

Dock forsoker jag trana upp huvudet att ta lite kontroll ibland ocksa, da jag skulle behova lara mig kontrollera impulserna som uppstar i samband med magkanslans tillslag...

## Comment 3
Author: BPeratt

Jag har forskat i ämnet sedan många år och har skrivit om det i en boktrilogi som börjar ges ut i höst. Har kommit fram till att det är olika saker. Instinkt och magkänsla liknar varandra med avgörande olikheter. Det som skiljer instinkt från "magkänsla" är att instinkten är individuell emedan magkänsla har med det sociala att göra.Det som skiljer instinkt från intuition är att instinkten är impulsiv och oftast planlös. Emedan intuitionen är reflekterande. Instinkten är reptilhjärnans reaktion och den kan bli helt fel. Den som hamnat i dimma och går på instinkt riskerar att gå i cirklar.  Intuition ger underlag för medvetna val. Man har uppfattat ett sammanhang och dragit slutsatser som leder till ett förhoppningsvis klokt beslut och en plan. Intuition bygger således på erfarenheter och eftertanke. Magkänsla är en näst intill fysisk upplevelse av att något känns rätt eller inte stämmer. Magkänslan har ett samband med förhållande till omgivning och påverkas eller rent av distorderas (förvrängs) av socialt grupptryck och upplevelser. Alla dessa tre fenomen kan således samverka. Första aningen kommer med magkänslan. Instinkten gör att man vill fly. Intuitionen gör att man tänker efter. Stämmer bilden eller bör jag fundera ett varv till.

## Comment 4
Author: pyromanen

Idealet tänker jag är om magkänslan och hjärnan säger samma... men så är det ju inte alltid.

En gång har jag upplevt ettväldigt tydligt exempel på att det var dumt att inte lyssna till magkänslan..  Det var när jag hade får och de var högdräktiga. Jag hade tittat till på kvällen och sett att ingen av tackorna hade börjat puta därbak och jyvren var inte fyllda... vilket innebär att det inte är så näre förestående. Mitt i natten vaknar jag med känslan av att en tacka lammar och behöver hjälp.  Men hjärnan säger: korkskalle, du kollade ju igårkväll, och vet det inte är dags än. Sen somnade jag om och nästa morgon låg det ett dött lam i stallet ![Gråter](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter")

Då bestämde jag mig för att bli bättre på att lita på magkänslan.

## Comment 5
Author: Sara

\# 3 Intressant!

Det stämmer nog som du säger att det är olika saker. Det jag tänker här är mest intuitionen/magkänslan som # 4 beskriver den. Att man känner på sig något men kanske inte litar på det för att hjärnans logik säger att magen har fel.

Intuition och magkänsla är väldigt lika och ofta så menar vanligt folk samma sak fast man använder olika namn. Medan instinkten är ett grundläggande vetenskap som gör att man reagerar instinktivt på något.

## Comment 6
Author: BPeratt

Pyromanen. Det var inte magkänslan som väckte dig. Det var något annat.

Magkänslan är det omedelbara. Intuitionen är det reflekterande. Att du vaknar mitt i natten och upplever att en tacka lammar och behöver hjälp är ytterligare en nivå på intuitionen och ligger långt över magkänsla. Man kan ju tycka att det är onödigt att hålla isär begreppen. Men om du gör det och lär dig vad de står för kommer du att förstå dig själv och andra bättre.

## Comment 7
Author: pyromanen

För mig är det inte så viktigt att sätta rätt benämning på.  Jag skulle kunna kalla det "känner på mig" eller "har en förnimmelse" av.  Det intressanta förmig är/har varit att lära mig att våga lita på "förnimmelser" (väljer jag alltså att kalla det just nu då) .

## Comment 8
Author: BPeratt

Jo Pyromanen. Jag håller med dig. Det är inte så viktigt om det händer i höger eller vänster hjärnhalva (förrän den ena slås ut).

Dock är det stor skillnad i hur man hanterar "signaler" beroende på varifrån de kommer. I dess ena form, "förnimmelsen", är de baserade på intuition och i dess andra form "känna på sig" krävs faktiskt att man också tänker igenom vad man känner på sig. I annat fall agerar man kanske enbart på känsla och det kan leda till att fel känsla bestämmer och rent av ett fördomsfullt beslut och handlande. Om man lär sig vad som är vad så kan man ta tillvara på båda "mottagligheterna" på ett bättre sätt. Det viktiga är ju att man är i nuet och tar tillvara på signalerna. Om jag skulle vakna mitt i natten och uppleva att lammet kalvar skulle jag direkt gå upp och kolla läget. Om man är inne i något så kan det undermedvetna föda fram klarsynthet. Jag har lärt mig att sådana plötsliga ingivelser kan ha avgörande budskap.

## Comment 9
Author: Cindy

Jag håller isär begreppen på samma sätt som BPeratt. Intuitionen följer jag så ofta jag bara kan, men magkänslan har låg rang hos mig eftersom jag vet att den ofta är baserad på irrelevanta känslor.

## Comment 10
Author: oh-la

Håller helt med Epicindy i den här frågan. Intuition kan jag lyssna på, men magkänsla, nej då kopplar jag på hjärnkontoret. för mig handlar magkänsla om en tillfällig ingivelse som inte baseras det minsta på något vettigt. intuition däremot, som jag ser som en förnimmelse av något kommande, kan jag lyssna på.

nej, magkänsla baseras ofta på irrationella känslor och tillfälliga ingivelser. då tycker jag det är bäst att dubbelchecka med hjärnan för att kolla magens logik. i nästan alla fall är den helt orimlig.

## Comment 11
Author: BPeratt

För att förtydliga mig så har jag kommit fram till att dessa tre ovan nämnda ingivelser har följande olika slags funktion.

_**Magkänsla**_ känner: Fel/Rätt. Ja/Nej. Om man går på magkänsla när man ska gissa blir det inte bättre resultat än slumpen. "Magkänsla" påverkas på ett mer eller mindre omedvetet plan av grupptryck.

_**Instinkten**_ reagerar: Kriga eller fly. Ta ett kliv bakåt och gömma sig eller ta ett kliva framåt och våga. Handlar således ofta på djupet om överlevnad.

_**Intuitionen**_ förnimmer: Mer eller mindre tydlig bild av ett budskap. Ett namn dyker upp, en situation visar sig (lammet kalvar)  eller en uppmaning till handling. När det kommer i drömmen kan det rent av betraktas som "klarsyn". Och går man vidare på detta tema så hamnar man  i andra spännande fenomen.

## Comment 12
Author: pyromanen

Förstår uppdelningen i teorin, men för egen del klarar jag inte att tydligt hålla isär.  Jag upplever nog snarare att min magkänsla uttrycker nåt som är en mix av min intuition, mina tidigare erfarenheter och omedveten kommunikation.

Med omedveten kommunikation menar jag sånt man förstår utan att man använder sit medvetande.  T.ex. som att dendär personen gillar jag inte, fast man alldrig har upplevt personen otrevlig, alldrig hört nåt otrevligt om honom och kanske bara sett honom i 1 minut på tåget.  Kropsshållning, kroppsspråk, ögon, gester, dofter (omedvetna) mm.

Tar ett exempel till (får inblandade igen, nu tror ni snart jag är världens fårfarmare, men så är inte fallet ![Glad](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad"))

När min före detta och jag skulle separera skulle vi även sälja dom sista fåren vi hade, två tackor.  Det var ett praktiskt problem och vi behövde verkligen bara bli av med dom snabbt och satte en annons i lokaltidningn med ett ganska lågt pris.  Ett ungt par var dom enda intresserade och kom hem för att titta. Fast istället för att få till en snabb affär så kläcker jag ur mig att priset i annonsen var priset för var o en inte för båda tackorna (vilket det inte alls var) men min magkänsla sa mig att fåren kommer inte få det bra hos de här människorna, mina får ska inte flytta till dessa männiksor.  Både min före detta och jag höll på att tappa hakan efteråt när "kunderna" hade åkt, över hur jag hade agerat... för det var ju inget jag hade hunnit tänka igenom och planera att säga, det bara kom.  Sen bestämde vi oss för att stoppa djuren i frysen i stället.

## Comment 13
Author: BPeratt

Svar på #12. Jo nog var det både magkänslan och instinkten som styrde dig när det gäller fåraffären. För inte fick väl tackorna det bättre i frysen.![Rynkar på näsan](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan")

Du blev antagligen "rädd". Instinkten fick dig att "fly" genom att ljuga.

Du beskriver att du reagerar snabbt på kropsshållning, kroppsspråk, ögon, gester, dofter (omedvetna) mm. Och det gör att du ogillar en person trots att personen inte varit otrevlig. Således styrs magkänslan av fördomsfulla värderingar som begränsar dig och andra i relation till dig.

I praktiken låter du då magkänslan döma andra på ett både orimligt och orättvist sätt. Du är inte ensam om det. Vi har alla mer eller mindre motsvarande begränsningar. Men om vi är medvetna om dem kan vi lägga band på magkänslan och ge människor och oss själva en bättre chans.

## Comment 14
Author: pyromanen

Protest ![Flört](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")! Jag tror inte alls det är fördomar som styr utan nån sort förnuft i det omedvetna typ "varning,ha inte med den där att göra" och jag är övertygad om att det nåntig bra att kunna göra såna bedömningar.

Jag blev inte rädd, utan kände att jag inte litade på dessa männiksor och inte var berädd att lämna över mina djur i deras "vård". Jag litade inte på att de skulle få det bra.

Och jo,jag är säker på att det var bättre för fåren att vara kvar i sin vanliga omgåvning tills de blev slaktade.

Att göra omedvetna snabb-bedömningar av folk man möter är nåt alla gör.

## Comment 15
Author: BPeratt

Jo jag håller om att vi alla gör omedvetna snabba bedömningar och "dömningar". Det är den springande punkten. Och det är absolut fördomar som styr över förnuften hos magkänslan. Det finns en hel del forskning på det området. Utseendefixeringen har gått så lång att vi bedömer människors karaktär utifrån en mängd irrelevanta utseende parametrar. När det gäller beteende så har vi också helt felaktiga kriterier för bedömningar av person och karaktär som baserar sig på hur folk går och vilken hållning de har om de är tjocka och korta, svarta eller vita.

Att du inte litar på helt okända människor innebär självklart att du blir "rädd" för att djuren ska fara illa. Men är det en rimlig bedömning? Vad grundade du den på? Den irrelevanta magkänslan eller andra iakttagelser?

Saras fråga var "Litar du på din intuition"?

Jag har försökt klargöra hur vi blandar ihop begreppet och begreppen och att det är olika saker.

Intuition baserar sig på fakta och kan vägleda till ett gynnsamt handlande där både förnuft och känsla samverkar. Det du beskriver låter väldigt mycket som klassisk magkänsla och fördom. Men du har ju inte berättat allt och jag dömer inte försöker bara klara ut ett möjligt betraktelsesätt på huvudfrågan. Ditt exempel har således erbjudit en god möjlighet för att förklara mitt synsätt. Fel eller rätt. Så tack för att du delar med dig. Modigt och generöst.

## Comment 16
Author: Sara

\# 15 Fast jag håller inte med, jag tycker inte magkänsla är irrelevant, iaf inte det jag kalla magkänsla.

Magkänsla för mig är något som säger att något är/känns rätt eller fel även om det är ologiskt. Som i det första exemplett med lammningen.

Forskar man runt begreppen så får man ju fram en bild medan det i folkmun inte alls är samma sak. Exempelvis intuition och magkänsla anses vara samma sak, ex man känner på sig att nått är fel fast huvudet (logiken) inte säger samma sak.

## Comment 17
Author: BPeratt

#15. Du har inte riktigt förstått vad jag försökt beskriva. Det första exemplet med lamningen var som jag ser det inte magkänsla. Tvärtom. P hade sett att något var på G. Hon vaknade med en tydlig bild av att lammet behövde hjälp. Det var Intuition. Inte magkänsla. Känsla är som du själv säger att man känner "rätt eller fel". Det är således inte vare sig konkret eller förnuftigt. Och statistiskt inte mer värdefullt än slumpen. Och om man låter sig påverkas i grupp kan det ge rent förkastliga beslut. Man kan välja att strunta i skillnaderna, blanda ihop dessa ingivelser och därmed spela lotteri med dem.

Om det var magkänsla som du menade i din inledande frågeställning så är det således något helt annat än intuition.

Det är det upp till var och en att lägga vad man vill för betydelse i ett begrepp. Men ska vi öka förståelsen och berika dialogen så är det ju bra att man hittar en gemensam grund för vad ord betyder och vad begrepp innebär.

Intuition står för en snabb och konkret insikt om något utan att behöva ha alla fakta. Man vet. Det är således inte samma sak som att känna på sig något mer eller mindre luddigt mer eller mindre rätt eller fel.

## Comment 18
Author: [Borttaget]

Jag använder mig egentligen inte av något av de här begreppen. Men har något som jag kallar en varningens röst i bakhuvudet. När den larmar, har jag lärt mig att alltid lyssna till den. De gånger jag inte gjort det, så har det mycket riktigt gått galet.

## Comment 19
Author: Maria

[Här](http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/intuitionkanforklaras.5.51919b2a11aa0a4309e80001250.html) kommer en förklaring på intuition.

## Comment 20
Author: pyromanen

#19 intressant!

## Comment 21
Author: Sara

Jag har nog svårt att se skillnad på begreppen.

Ta ett exempel som det här:

Du får intrycket av att din pojkvän/flickvän har en affär vid sidan av. Du vet inget konkret bara känner av att det är nått annorlunda. Senare visar sig det att din pojkvän/flickvän faktiskt var otrogen. Var det intuition eller magkänsla du hade?

## Comment 22
Author: [Borttaget]

För mig är intuition _inte_ detsamma som magkänsla.

Intuition - innebär ungefär "de samlade erfarenheterna", vilka ofta gör sig påminda som en slags subtil förnimmelse. Denna är oftast min vägledare.

"Magkänsla" har snarare en negativ laddning i min värld och denna vill jag helst försöka bortse ifrån så långt det bara är möjligt. Den är irrationell och allt annat än en pålitlig följeslagare.

## Comment 23
Author: [Borttaget]

#21 Jag vill nog påstå att det är fullständigt omöjligt att bedöma huruvida det är magkänslan eller intuitionen som styrt, baserat på de fakta du presenterar.

Relevanta frågor i sammanhanget torde vara:

*   Har den bedragne negativa erfarenheter ifråga och påverkas på så vis av sin rädsla i detta sammanhang? (Läs; känslostyrd magkänsla.)
*   Eller har den bedragne snarare "läst av" sin partners subtila signaler och på så vis bildat sig en rimlig uppfattning av dessa (för att det skall kallas intuition, krävs det att detta sker på ett förhållandevis omedvetet plan). Mao intuition baseras på logik.

## Comment 24
Author: BPeratt

#22 har motsvarande uppfattning som jag pläderar och den studie som #19 hänvisar till stöder helt det jag försöker säga.

Varför är det viktigt att förstå skillnaderna? Jo magkänsla i sin värsta form kan orsaka pöbelbeteende och masspsykos. I sin privata form kan den få kärlekspar att skapa splittring på lösa grunder.

Om man _anar_ att någon är otrogen så finns det mer än bara magkänsla. Om du får _intryck_ så är det ännu starkare. Tecken och signaler blir så starka att man har anledning att misstänka den andre. Men då har vi passerat magkänsla och förnimmelser och är inne på indicier. Om det finns fog för sådanan indicier så börjar den svikne kanske att leta efter bevis, kolla dator, plånboken, sms osv. Detta har varken med magkänsla eller ens intuition eller göra.

Och om man med stöd av magkänslan börjar kolla upp sin partner så kan det mycket väl vara orsakat av svartsjuka och brist på tillit. Det kan i sin förlängning få förödande konsekvenser om det visar sig att _magkänslan_ var fel.

## Comment 25
Author: [Borttaget]

#24 Ord såsom "pöbelbeteende" och "masspsykos" får mig att le i samförstånd och låta ditt inlägg ta vid där mitt påbörjade. I need to say no more. :D

## Comment 26
Author: Sara

Ok vad är det här då:

En vän till mig har varit lite "mystisk" i sina inlägg på facebook och jag har frågat om hon är gravid. Vilket hon förnekade och sa att det gällde ett ev nytt jobb. Men jag har haft på känn att det inte alls är det, utan hon visst är gravid. Så idag så sa hon som det var, hon är gravid. Hon har inte sagt/skrivit något som kan visa att hon skulle vara gravid, jag har bara känt det i mig.

Är det intuition eller magkänsla?

## Comment 27
Author: BPeratt

#26. Du har baserat ditt "antagande" på ord och erfarenheter, det du känner till om din väninna. Hon har inte varit som hon brukar och du uppfattar hennes förhållande till dig som mystiskt. Det är något som inte stämmer.Något har fått dig att ana dig till att hon är gravid?

Det kommer således inte från tomma intet utan från en kombination av signaler. Finns det andra inblandade? Varför vill hon dölja det? Kanske är fin aning en kombintaion av magkänsla och intuition. Men jag skulle beteckna det som intuition. Ett antagande grundat på kunskap om din väninna.

## Comment 28
Author: Sara

Nä, det fanns inga tecken alls. Dessutom har hon alltid sagt att hon inte ska ha barn, vill inte ha. Men det kändes bara så starkt i mig att jo, hon är gravid.

## Comment 29
Author: BPeratt

Sara nu förstå jag inte dig. Du skrev i #26 : "En vän till mig har varit lite "mystisk" i sina inlägg på facebook". Så skriver du i # 28 "Nä, det fanns inga tecken alls".

## Comment 30
Author: Sara

Alltså, inga tecken på att hon skulle vara just gravid. Hennes inlägg har varit lite "mystiska" men det förklarade hon med att hon inte ville gå ut med det nya jobbet innan hon visste.

## Comment 31
Author: BPeratt

Hur som helst så fanns det tecken på att något inte stämde. Eller hur? Och som du känner henne blev du undrande. Det satte igång tankar. Eller så förnimde du något baserat på dina erfarenheter om henne och din kontakt med henne. Och då är vi inne på översinnlighet. Det är långt från magkänslans primitiva reaktion.

## Comment 32
Author: Sara

Vad är översinnlighet?

## Comment 33
Author: BPeratt

Har skrivit om det i en kommande bok "Tolv Sinnen" Måste be dig googla på nätet och sedan är du välkommen att läsa min bok då den kommer ut.

Startade en tråd om detta men den har saboterats så jag följer den inte längre.

Låt mig enkelt säga så här vi har "fysiska sinnen" och man brukar prata om de fem sinnena. Desssa är i själva verket många fler. Sedan har vi vad som kallas för översinnliga sinnen. Dessa varseblir vi både fysiskt och icke fysiskt som bland annat förnimmelser, tankar, bilder eller ljud inom oss. Det är en ganska lång resa att sätta sig in i om du är "nybörjare".

## Comment 34
Author: Sara

Ok, kanske lite det vi inte så insatta kallar intuition, eller iaf jag.

## Comment 35
Author: [Borttaget]

#31 Jag är helt inne på samma linje som du.

## Comment 36
Author: [Borttaget]

#31 Jag är helt inne på samma linje som du.

## Comment 37
Author: [Borttaget]

Någon vänlig medarbetare, får gärna plocka bort ett av mina två dubbelpostade inlägg. Jag vill inte upprepa mig fullt så mga ggr. ;)
