# Problem.. ;) Author: Maja Jag har tyvärr varit med om en hel del "sämre" relationer.. Pojkvänner som har ljugit, visat sig vara någon helt annan när man väl lär känna dem m.m. Detta har nu resulterat i att jag har väldigt svårt att kunna lita på killar som jag träffar.. Det är inte bara jag som har blivit utsatt för detta, utan även folk i min närhet har utsatts för mer eller mindre allvarliga situationer där deras pojk- resp. flickvänner har gjort oförlåtliga saker.. Jag är singel nu och det är inget fel med det, men jag har ju oftast svårt för att "öppna" mig (kommer inte på ett bra ord just nu) när jag träffar en kille.. Jag är alltid rädd för att det kommer att sluta på det sätt som många av mina tidigare relationer har slutat.. Hur ska jag kunna släppa det som har hänt tidigare i mina relationer? :/ Det är inte så lätt det här.. ;) ## Comment 1 Author: [Borttaget] Oj, det där är jättesvårt! Först och främst vill jag beklaga att du behövt bli sviken, och jag förstår att du har svårt att lita på någon igen. Men - du måste också inse att människor är olika och att man inte kan dra alla över en kam. Det är lätt att samla på sig allt det negativa, särskilt som du varit ut för svek själv, och sedan samlar du på dig från folk i din närhet, deras dåliga erfarenheter. Smärtan är din och enbart din, men det är du som väljer att fokusera på den, att inte släppa taget och våga känna tillit på nytt. Jag läste någon gång några visdomsord där grundtanken är att _när någon gör dig illa, ska du skriva det i sanden, och när någon gör dig något gott, ska du rista det i sten._ Du behöver inte alls förlåta och gå vidare för någon annans skull än din egen. Hur du ska bära dig åt för att släppa taget och gå vidare kan jag inte svara på, men du kan inte leva ditt liv fullt ut om du inte vågar släppa taget. Att älska en människa innebär även att man ger dem chansen att såra en. Det är en kalkylerad risk man måste ta, för vågar man inte riskera att förlora något, så vågar man aldrig älska fullt ut. Och vem vill leva som en halv människa? Att alltid stå med ena foten utanför, beredd att dra sig undan? Jag hoppas att du kommer att våga börja lita på killar igen. Det finns reko killar där ute, jag lovar! ## Comment 2 Author: Rita-S "frukta inte att det kommer hända, det går troll i ord" Det sa alltid min kompis' mamma till mig vid flertalls anledningar. Jag vet inte om jag direkt har nåt bra råd att komma med till dig. Men själv blev jag stenhård mot grabbarna. Jag ville ha det si och så, annars var det dörren nästa. End of discussion. Jag vek inte en tumma på dom krav jag stält mig. Otrohet, zero tolerance. Lögner: Jag skall ha en god förklaring innan jag säger dörren nästa, men den borde va god. Att jag inte prioriteast över kompisar iaf 50% av fallen är heller inget för mig. Då är jag inte en flickvän dom vill ha. Bara KK kunne dom glömma, jag har i så fall bättre sex med en dildo. âlskarinna, tyvärr, ajg är solisten i en manns liv, inte en tredje röst i en redan fullsatt duett. osv osv osv. Jag va stenhård på dessa, och tänkte, oavsett hur omänneskeliga krav jag skulle ställa till nån grabb så finns det nån som matchar. Dess hårdare krav jag ställer, dess längre får jag leta. Jag stälde det som för mig är mycket logiska krav, och jag va kynisk nog att sparka bort alla som inte passade alla mina krav. Jag bestämte mig att jag skulle må bättre som singel enn i ett halvgott förhållande. Jag resonerade som så: Om en bank har ett dårlig rykte, investerar man ju inte sina pängar där. Om en bank inte gjer tillbaks det man investerade i ett sparkonti så sätter man inte sine pängar där. Om en bank kostar MER pängar att ha pängarna i enn det du får i ränter sätter man inte dit sina pängar. Om en bank stjäler dina pängar sätter man inte dit pängarna, man byter bank. Man vill ju ha en bank med gott rykte, som är stabil och trygg, som gjer tillbaks det man har satt på konti, och gjärna med lite ränter med. _Så varför är mina pängar värde bättre behandling enn jag själv?_ Hvarför skulle jag frivillig låta mig själv bli utsatt för skit som jag skyddar mina pängar för?!? Så jag sto stenhårt på mina krav. Jag tycker inte dom är orimeliga. Man är trogen sin partner, med mindre man har ett avtal om öppet förhållande. Man spelar med öppna kort och är ärlig om sina intensjoner, önsker och mål. Man är värde respekt båda vägar. och, ja, jag va singel i 3 år, bröd mig egentligen inte med att söka. Och där va han framför mina ögon. Min Demon. Med samma principer som mig. Som inte alls tyckte det va mycket begjärt att man är trogen, ärlig, och respektfull. Så vart vill jag med allt mitt flummande svammel egentligen? ![Generad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-embarassed.gif) Jag kan förstå ditt problem. Min första sambo va.. inte så bra. Min andra va en fegis. en snäll fegis, men dog feg. Jag ville inte gå från förhållande till förhållande utan att få nåt. Jag tycker du skall prova igjen. Men jag tycker du skall hålla stenhårt på att ett förhållande skall få dig OCH pojken att må bra. Inte bara en i taget. Du måste dock skilja mellan huruvida du mår dårligt av dig själv eller för nåt HAN gjör. Mitt råd är: Om du hittar nån du fattar interesse för.. prata med honom. Bli inte et par på störten, prata om filosofi, tankar, kjänslor på ett generellt plan. om du kjänner på dig, detta är en grabb med liknande principer som dig, gje det ett forsök! Nu skall jag sluta innan jag proppar igjen hela forumet med flum! ## Comment 3 Author: bubbelbubbel åååh knepig situation juve. jag har varit där. jag hade en kille, vi var tillsammans i nästan två år, jag var ung och naiv och trodde inte på vad folk sa om honom, han var ju gudagullig mot mig. men droppen var när jag i stort sett fick svart på vitt att han åtskilliga gånger haft sex med min bästa vän. då jäv... jag valde helt enkelt att kanske handla fel efter det, men jag gjorde så, i dom nya relationerna jag fick, var jag noga med att berätta att jag hade svårt att lita på killar, eftersom jag hade blivit sviken, så det var lixom upp till bevis. det var några som inte klarade det, och då var det väl så det skulle vara, men min johan. han fixade det.  jag ska väl villigt erkänna att det väldigt ofta dyker upp en svartsjuk jag, men då får jag svälja det. för nu vet jag att han inte skulle göra nått. men prata, öppenhet, så att båda är med på vad du känner. det kanske blir lättare så. sen måste du ju inte öppna dig första dejten, det kan du ju ta efter hand.. ## Comment 4 Author: Maja Tack!! :) Jag ska tänka på det ni har sagt!! :) Supersnällt!!