# Besviken Author: [Borttaget] För att göra en lång historia någorlunda kort så har jag fått kontakt med min första kärlek igen. Han har haft ett 13-årigt långt förhållande med en kvinna. Han har haft problem med drickat under dessa år men säger sej vara ok nu. Nu har han flyttat från henne till ett torp ute på landet som han och jag bodde i under ett år för 20 år sedan. Vi har haft ganska mycket kontakt på tele under denna veckan och haft bra samtal om allt. Känner väl att kemin fortfarande stämmer. Igårkväll ringde han. Det var dålig täckning på hans mobil ute i skogen så samtalen bröts hela tiden. Men han lät som om han druckit. Jag ställde frågan men han nekade. Men min magkänsla och erfarenheten sedan innan med "fyllon" så kände jag att han ljög. Vi hade ändå ett bra samtal. Ända tills han började tjata om att jag skulle komma ut till han. Ja sa nej. Att vi kan ta en fika på dan framöver. Men han fortsatte tjata....Jag sa till honom att jag inte gillar när man tjatar på mej. Det förstod han sa han. Han sa nåt mer sen la han på luren i örat på mej. Jag blev både ledsen och besviken. För just precis så här blev jag behandlad av det "fyllot" jag vart med för några år sedan. Där mådde jag jättedåligt och kände att jag höll på att åka dit igen i avgrunden. Han ringde senare men då bröts samtalet igen. Då tyckte jag att det räckte. Och ringde inte tillbaka utan ringde andra samtal just för att han inte skulle kunna komma fram till mej. Jag är fortfarande mycket besviken på honom. Jag trodde att han var mer mogen än så. Och ska han börja dricka nu igen när han flyttat från den andra så tänker inte jag vara med i den leken. Vet inte vad jag vill med detta inlägget egentligen. Vill nog mest bara skriva av mej. Och då kändes Relationer den sajten som var bäst lämpad för detta. Kom gärna med råd om hur jag ska göra. Jag vet ju hur jag vill göra....Ska han hålla på så så vill jag ju inte...men kan han låta bli att dricka vill jag ha honom...\*suck\* ## Comment 1 Author: CelsiusT Kan du inte prata med honom över en fika på dagen när han är nykter och förklara detta för honom? Om ni sedan bestämmer er för att försöka så sätt upp lite regler för dig själv. Sätt tex upp regel om att ett återfall så är det slut - och håll det! Ta det lugnt och gör inget utan att han får bevisa vad han går för. ## Comment 2 Author: [Borttaget] ### #1 Jo....jag har funderat på det. Men jag vet egentligen att de som är riktigt inbitna i skiten kan man inte lita riktigt på. Jag har vart med om exakt samma skit innan och jag mådde hur dåligt som helst. Helt plötsligt kan man få ett samtal som inte är så trevligt. Och sen håller de på och ringer och ringer tills de får som de vill. men jag kommer att prata med honom om detta. Att ska det finnas en chans över huvudtaget emellan oss så måste han skärpa till sej. Han är en supergooo människa för övrigt. ## Comment 3 Author: CelsiusT #2 Jo jag vet. Men där får man ju väga hur mkt det är värt det för en själv. Är man själv intreserad och man tror att man kan få något vettigt ut av det så kanske man kan våga sig på att ge killen en chans att se vad han går för. Med rätt motivation kan dom sluta, det har jag också sett. Tror man inte på det själv så ska man inte ge sig in i det. Även om man ska vara på sin vakt och vaksam så måste man också våga tro, annars tror jag inte att det går. ## Comment 4 Author: [Borttaget] Precis...jag håller med dej CelsiusT. Men jag frågar mej inombords: Orkar jag en gång till? Hur pass mycket tycker jag om honom än? jag kan ge honom en chans...och jag hoppas att detta bara var en engångsföreteelse det som hände igårkväll. ## Comment 5 Author: CelsiusT #4 Jag tycker aldrig man ska ge dom mer än max en chans! Och det tycker jag man ska hålla stenhårt på. Ger man dom fler så är man fast i det trixiga. ## Comment 6 Author: [Borttaget] Som jag skrev innan så har jag vart tillsammans med de som druckit mycket. De har vart elaka och jag mådde dåligt och de bra. **Jag vill ALDRIG utsätta mej för detta igen.** Där gav jag chans på chans....och jag vet att det vart fel. Nu vet jag bättre och kan ge honom en chans. Om vi blir tillsammans så ska vi inte bo ihop, har vi sagt. Då kan jag gå hem om det brakar loss igen och sluta relationen. Men jag kände ju att han ljög för mej igår om att han inte var full. Men det märkte jag ju att han var. Han skyllde på maginfluensan som han har haft tidigare i veckan. Och ska han börja ljuga om det redan innan vi inlett ett förhållande....ja då är det ganska kalkat anser jag. ## Comment 7 Author: CelsiusT #6 Det är ju bra att du har erfarenheter så man inte gör samma misstag igen. Ja det känns inte bra att han ljuger redan innan. Men har ni pratat om var ni står? Jag kan känna att om man tar ett snack om var man står, hur man vill ha det osv så vet båda spelreglerna och efter det kan man börja. ## Comment 8 Author: [Borttaget] Vi har inte pratat än om hur vi ska ha det. Detta är så nytt och han har nyss flyttat ifrån sitt förra. Jag tycker han ska ta sej lite tid ensam först och inte rusa in i nåt med en gång. Han vill att vi ska ses och känna efter.....och visst....det vill jag med. Men varför ha så bråttom? Jag tror han måste landa först...vi kan vara polare till att börja med och prata i genom saker och ting. Detta är nåt som jag verkligen måste fundera på... ## Comment 9 Author: CelsiusT #8 Du resonerar väldigt klokt =) ## Comment 10 Author: [Borttaget] Hahahaha...Jag har funderat mycket på detta må du tro. ![Flört](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Detta är inget jag bara tänker rusa in i. Utan ska det bli vi igen efter så pass många år...då måste vi vara säkra på att vi passar ihop igen. Man har ju ändrats en del under dessa år. Man har lärt sej ett och annat. Och gå in i ett nytt förhållande med en som super...det orkar jag inte. ![Obestämd](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") ## Comment 11 Author: pyromanen Om han är alkoholist på riktigt, inte bara en som dricker lite för mycket ibland, då kan han inte bara "skärpa sig" eller "ta sig i kragen" eller blir mer "mogen". Då måste han istället ta behandling för sin sjukdom.  Och då tror jag det är bra att hålla ett bra säkerhetsavstånd (inte ge sig in i en ny relation) förrän han varit i behandling och helnykter ett bra tag och det verkar stabilt. ## Comment 12 Author: [Borttaget] pyromanen. Han är fast....fast i perioder verkar det som. Han trillar dit ibland och kan dricka mycket. han berättade för mej att i somrars så drack han hejdlöst i 4 veckor. Då är man alkoholist och inte bara en som dricker lite ibland. Och jag vet att han inte bara kan ta sej i kragen eller skärpa sej. Men han måste vara medveten om att jag inte vill ha det så...och då be om hjälp. Det finns ju hjälp att få....När man inte kan reda ut det själv. ## Comment 13 Author: pyromanen Visst finns det behandling och visst finns det de som lyckas med sin behandling såpass att de är nyktra resten av sina liv  (är gift med en alkoholist som varit nykter i 12 år). Men man kan inte "få" behandling man måste "ta" behandling. Motivationen och det verkliga önsket om att vilja bli helnykter behöver komma från en själv, annars finns det ingen behandling som hjälpar. Om du säger: "nej, jag vill inte vara ihop med en alkoholist", så kanske det kan ge honom lite mer motivation att vilja bli nykter. Men tyvärr behöver dom flesta alkisar bra mycket mer elände innan det blir så eländigt att dom är berädda att överge sin bästa vän spriten.  Att bli nykter innebär ju att man alldrig mer får ta sig ett glas! (som är det bästa man vet) ## Comment 14 Author: [Borttaget] Min spontana tanke är: Låt bli kontakt med män som dricker helt och hållet. Det blir för det mesta bara elände. Jag har två negativa erfarenheter av förhållanden med män som varit alkoholister. Dem har jag brutit med ganska omgående. När jag senare, under min singelperiod, dejtade, så drog jag bums om jag anade tecken på att mannen hade osunda alkoholvanor. Min farbror var nämligen alkoholist. Det finns stora risker med att ge sig in i en relation med en alkis. Man kan bli medberoende. Man förlorar sin egen tillvaro. Spriten styr hans tillvaro, och därmed kommer den att styra hans partners tillvaro också. Inget jag vill rekommendera till en som vill leva ett normalt och vanligt liv. Står du däremot ut med att ha det rörigt, leva nyckfullt, vara beredd på plötsliga besvikelser, uteblivna träffar, ett duperande och ologiskt beteende, go for it. Nu är jag ironisk, men det är så ett liv med en alkis blir. Ha inga förväntningar, det går inte att ha det på en som har problem med alkohol. Försök inte "rädda" honom, det går inte. Den enda som kan rädda honom, är han själv, och det BARA om han själv vill. ## Comment 15 Author: [Borttaget] Bergspuman.....jag vet..Jag har levt med två alkisar innan och kan säga att det var ett rent helvete. Jag fick alltid anpassa mej efter deras drickande. Näst intill stå på tå för de. De ljög, bedrog, ljög igen m.m Jag orkar inte med detta en gång till. Men jag VET att han kan klara det och bli fri.... jag kan tyvärr inte bara släppa honom....:-( fast jag vet att det vore det bästa för min egna del. ## Comment 16 Author: [Borttaget] Kanske är det nostalgi som får dig att dras till honom igen. Nostalgi kan vara bedrägligt. Inte att förväxlas med en äkta känsla av kärlek, samhörighet, osv. Behåll du minnet av honom och vårda det, för det behöver man ofta. Men håll det fysiska avståndet. Jag tänker ofta på en av dem som jag dejtade, en man jag blev otroligt förtjust i. Men det framgick att han hade stora alkoholproblem. Så även om det skar i hjärtat och jag blev skitledsen, så dumpade jag honom. Bäst som skedde. Ibland måste man vara hård mot sig själv, och tänka på det långsiktigt bästa för en själv, även om man blir ledsen. ## Comment 17 Author: [Borttaget] Ja det kan även vara så....jag har tänkt så med. Så efter igår har jag backat både ett och två steg..... Kan han inte försöka att be om hjälp och ta chansen så får det nog vara. Jag måste tänka på mej själv....Och behålla de goda minnerna från vår tid tillsammans innan. Och inte solka ner det med mer skit. Men det är svårt.... ## Comment 18 Author: pyromanen #15  Du "VET" ????????  Hur tusan kan du veta en sån sak?![Foten i munnen](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-foot-in-mouth.gif "Foten i munnen") Inte ens de som jobbat med behandling av missbrukare i 40 år vet vilka som kommer klara det och vilka inte..... Klart det är bra att vara optimist. Du skulle ju kunna fråga lite försiktigt om han hågonsin funderat på att gå i behandling för att helt sluta dricka. Hoppas är väl ok, men förvänta inte att det blir anorlunda än med de andra alkisar du känd.  Alkohlism är en sjukdom och för en alkis är sprit viktigare än kvinnor, kärlek, arbete, hem, körkort mm ## Comment 19 Author: [Borttaget] #18 Ok. Jag VEEEEET inte då...men jag hoppas. ![Flört](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Jag kan hoppas på att han tar hjälp för att vi ska kunna fungera....Det är därför jag inte springer till honom direkt nu. ## Comment 20 Author: Salladshataren Jag håller med Bergspuman ## Comment 21 Author: Kalendula Stå på dig i din vilja att inte involvera dig i människor som dricker. För hur det än kommer sig så kommer drickandet i allafallk vara det viktigaste för den som dricker. Ingen idé att ställa villkor o krav på en som dricker. Det är han som får fatta beslutet att ta hjälp om han känner att han behöver det. Det enda du kan säga är att du inte vill vara med honom så länge han har sina problem med alkohol. Den dagan han kan klara att vara nykter, då kan han ta upp kontakten igen. ## Comment 22 Author: [Borttaget] Tack alla för era råd. Jag har nästan bestämt mej nu för att inte höra av mej till honom. Hör han av sej så svarar jag men tänker inte involvera mej i nåt allvarligt. Vi kan vara kompisar men inget mer så länge han har problem. Sen är det upp till honom...