# familj..
Author: Peak303

Då jag sedan jag var jätteliten aldrig kunnat prata med min pappa och de har även hänt en massa saker mellan honom och mig.. (_sånt jag inte vill ta upp på nätet_) Känner jag nu att min pappa inte bryr sig om mig. Jag fyllde år i Julas och har fortfarande varken fått ett grattis eller något present från honom.

När jag skulle hem till min syster och hennes sambo och fira deras 21 års dag. Fick jag panik när jag såg pappa, hans fru och deras son sitta i storarummet. Jag gick och satte mig i köket och grät och skakade.   
När de senare kom in i köket(när jag torkat tårarna och lugnat ner mig lite) för att ta mat kunde jag inte ens titta på de och fick en fråga från min farmor "Varför sitter du här ute? är du rädd för oss?" och skrattade till.   
När vi sedan gick ut i storarummet för att sätta oss vid bordet satte sig min pappa mittemot mig. Men han kunde inte ens titta på mig. Jag kännde mig osyndlig..   
  
I Januari detta året ringde jag till honom ang att jag sökte sommarjobb, då jag sommarjobbade på hans jobb 2 år innan.  
Och frågade honom om han visste om de fanns ngt jobb ledigt. Fick jag som svar "Hade du tänkt bo här då? Vadå ska du åka hem var helg då också? Och det vet väll inte jag, de får du ta och ringa de och fråga" med en arg ton och jag kände hur tårarna började rinna men var tvungen att hålla de inne när jag pratade för att inte få ännu fler dumma kommentarer av honom.

Han klagar även på att jag endast va hos honom när de va något som kostade, men har ställt mig frågan flera gånger.  
Om jag nu kostar varför ens bjud med mig på resor osv?

Sitter ofta uppe länge och funderar vilket jag vet inte är bra och de leder ofta till tårar och att jag blir deppig och inte vet inte vad jag ska ta mig till.

Vet inte om jag orkar lägga energi på att han är som är längre. Funderat länge på att säga upp kontakten med honom..

Någon annan som varit i min sits om kan berätta hur du/ni löste det?

## Comment 1
Author: Karmatarerskanise

Har aldrig varit i din sits, men jag kan tänka mig hur jobbigt det måste vara.  
egentligen borde du ta ett allvarligt snack med din pappa, verkligen berätta hur du känner.

## Comment 2
Author: Peak303

Jo försökte göra de en gång när jag bröt ihop reält efter en lalandia resa.. Så jag gick in på mitt rum precis när vi kom hem för att jag var så ledsen och när han gick förbi mitt rum sa han bara "ligg inte där och böla och hjälp till ist", efter ett tag kom pappas fru in och pratade med mig och kallade efter ett tag in pappa.  
Men de enda jag fick höra va "Men då får jag väll be om ursäkt" och sen gick han bara..

Så känner att han inte ens kan ängna en stund åt att ens prata med mig. :/