# Vet inte om jag vill ha barn. Author: PogoPedagog Jag funderar väldigt mycket på det där med att skaffa barn nu. Hur fan vet man om man vill ha barn? Jag vet att jag inte vill vara utan dom helt, jag ser mig själv när jag är gammal med barn och barnbarn. Men jag känner inget större sug nu. Jag är rädd att jag skulle bli en dålig förälder som inte älskar sina barn eftersom jag inte verkar ha samma kärlek till barn som många har. Det känns som om alla andra är så klara över vad dom vill. Antingen vill dom absolut inte ha några eller så älskar dom alla! Jag skulle gärna höra någon berätta om hur det är för dom. Gärna sådana som har barn eller vill ha, jag har alla motargument rätt klara för mig;) Helst skulle jag vilja ha en för- och en motlista med argument, nu när känslorna inrte kan bestämma sig. Men det känns som att det är fel väg att gå. ## Comment 1 Author: [Borttaget] Jag gillar inte barn speciellt egentligen, men jag älskar mina egna högre än mitt eget liv. Det är en väldig skillnad där. Mina killar är 3 och 6 år och jag skulle kunna skriva en hel bok om var och en av dem för de har så många fördelar, även om de naturligtvis kan vara jobbiga med ibland. Det jag tänker på spontant just nu är armbandet sexåringen hade jobbat med hela dagen på dagis och sedan slagit in i presentpapper som han sedan skrev MAMA på, eller treåringens knubbiga armar när han klättrar upp i min famn, kramas och talar om att han saknat mig, det är faktiskt underbart. ## Comment 2 Author: PogoPedagog \# 2 Åh, det låter ju fantastiskt:) Det där skulle jag ju vilja ha. Det kanske bara är så att jag har blivit skrämd av folks berättelser om allt jobbigt deras barn gör, det fina kanske man behåller mer för sig själv. Berätta gärna hur du vågade skaffa barn då, trots att du generellt sett inte gillar dom så mycket? ## Comment 3 Author: [Borttaget] #2# Jag tror jag alltid velat ha egna barn, för de barnen formar man ju själv. Man lär känna dem från de är nyfödda, växer med dem och man känner ju igen sig själv i dem, man vänjer sig liksom succesivt. Det var mer ansvaret jag var orolig för, klarar jag att ta hand om en bebis, hur vet man vad den vill ha och behöver o.s.v, men det kommer naturligt oftast och gör det inte det så är det lätt att få lite vägledning i början. Barn ÄR jobbiga ibland, det är viktigt att tänka på, men de bra sakerna överväger så mycket, Äh det är svårt att förklara utan att det låter fånigt :-) ## Comment 4 Author: Sara Jag gillar heller inte barn.. Men jag älskar redan mitt eget och hon är inte ens född än. Var beräknad till igår men är på övertid idag. Nackdelen som jag ser det är att du måste sätta barnet för dig själv, egen tid är i princip obefintlig (jag blir dessutom ensamstående så jag får ingen avlastning av pappan), det kostar pengar och man kan inte sova, äta, skita, duscha, festa, resa när man vill. Fördelarna är att den kärlek man får och känner är helt otrolig. Alla negativa saker försvinner när barnet ler mot dig, kramar dig eller säger jag älskar dig mamma. ## Comment 5 Author: Karmatarerskanise Så länge man inte känner att man vill ha barn bör man inte skaffa ett. Som flera skrivit behöver man inte tycka om andras barn, men man måste ju känna att man verkligen vill ha ett. ## Comment 6 Author: [Borttaget] Jag tror inte alls att det alltid behöver vara så. Jag vet de som som inte från början ville ha barn men förändrades under resans gång,och när barnet sedan kom var de det absolut bästa som hänt dom i deras liv. ## Comment 7 Author: Karmatarerskanise #6 Jag ser ingen mening med att envisas med att skaffa ett barn om man inte vill? Spelar ingen roll om man tycker om det sen när det kommer. För mig är det en sak som måste finnas, viljan till barn. Känns ganska dumt att skaffa ett annars. ## Comment 8 Author: [Borttaget] Människan förändras varje dag med något litet. Du kanske sitter fast i dina principer för mycket så att du inte hinner det. ## Comment 9 Author: Sara Jag har aldrig varit sugen på barn direkt. Men så blev jag kär.. Och då kom lusten. Så jag tror många som inte är det minsta sugna blir det när de träffar den "rätte". Jag var 32 år när det hände mig. ## Comment 10 Author: villrådig #6 Ja det  är  sant  att man förändras under resans gång. Men jag tycker ändå det är lite bakvänt att bli gravid  om man inte vill ha barn, och sedan gå och hoppas att man ska ändra åsikt innan de nio månaderna gått. ## Comment 11 Author: [Borttaget] Det är inte så människans liv fungerar. ## Comment 12 Author: Karmatarerskanise #9 Absolut, jag säger inte att man inte kan förändras när man träffar den rätte eller med åldern. Men just att skaffa barn fast man inte vill, för att man ju kan komma att tycka om det när det kommer, det är verkligen fel enligt mig. #8 Jag är inte fast i mina prinsiper, men det känns hemskt fel om någon går och skaffar barn fast dom inte vill. ## Comment 13 Author: Sara \# 12 Självklart ska man inte skaffa barn om man inte vill det. Men numera när det kommer tjejer i 20-25 års åldern som säger att de minsann aaaaaldrig ska skaffa barn så brukar jag bara le inombords. Jag var precis likadan förr men vet numera hur snabbt det där kan ändras. Sen finns det självklart de som inte vill ha barn även om de blir dökära och 40 år. Det är deras val och respekteras. ## Comment 14 Author: PogoPedagog \# 7 Ja om jag visste at jag inte ville ha några skulle jag ju såklart aldrig skaffa några. Frågan är mer om jag vill eller inte. Känner mig fruktansvärt velig. Kanske är det så att jag vill men att jag inte vet om jag törs. Det är ju ett fruktansvärt ansvar. ## Comment 15 Author: [Borttaget] #14# Du kommer aldrig känna dig helt 100% säker för det är alltid ett jättestort beslut och man kan nog gå och älta det hela livet, men rätt som det är känner du förmodligen bara att "nu har jag väntat och funderat tillräkligt länge" och så går det av sig självt. Så var det för oss. ## Comment 16 Author: PogoPedagog #15 Skönt att höra. Hoppas det släpper snart då:) Jag skulle önska att jag blev gravid av en slump för jag är iaf säker på att jag inte skulle göra en abort då hur läskigt det än verkar. ## Comment 17 Author: [Borttaget] #12 Men det kan inte vara ditt bekymmer om några går och blir med barn då dom är lite osäkra. Jag tror att du är princip fast. ## Comment 18 Author: [Borttaget] #17# Tänkte detsamma. ## Comment 19 Author: [Borttaget] Det blir ju varje persons rätt att få ha barn tycker jag, om det passar. Ingen vill väl att ett barn ska må dåligt, men finns ju flera exempel på att barn med en sämre uppväxt blir stark som vuxen. Frågar man vem som helst om den ångrade att den fick födas, tror jag att ingen faktiskt gör det. ## Comment 20 Author: pyromanen Om du inte känner att : Jaaa,jag vill ha barn!  då är det nog inte läge nu i alla fall. ## Comment 21 Author: denstore #20 Varför? Jag känner flera personer som inte velat ha barn, men fått det i alla fall, och som sedan ändrat syn på barn helt och hållet. Läge handlar väl mest om att man skall ha en vettig möjlighet både tidsmässigt och ekonomiskt. Skall man vänta på att det känns rätt kan man kanske vänta hela livet. ## Comment 22 Author: Sara Jag tycker inte det är fel att vara principfast. Tycker man nått och står för det så vad är problemet? Huvudsaken är väl att man inte tvingar någon annan att tycka samma. ## Comment 23 Author: pyromanen #21  Håller inte alls med dig om att "läga" handlar om tid och ekonomi. Tid kan man prioritera att ha och angående ekonomi så är ingen (utom möjligen papperslösa) i Sverige som idag er för fattig för att bli en bra förälder, barn behöver inte en massa dyra saker för att få ett gott liv. Att vara önskat däremot och att få kärlek från nån som verkligen vill vara förälder det är viktigt och enligt mig avgörande för att det ska vara "läge". Tror du har rätt i att det finns såna som ändrat sig.  Som tur är är vi ju biologiska varelser också, och det är nog rätt naturligt inbyggd i oss att vi älskar och tar hand om detdär barnet vi född fram. Om man har andra saker man gärna eventuellt vill ägna sitt liv åt och därför att osäker på om man skaffa barn med allt vad det innebär av pioriteringar och bortval av annat då tycker jag man ska fundera både én och två gångar, risken är annars att det finns med nån sorts bitterhet sen när man inte han med detdär andra.  Känner t.ex. en som idag är 50, barnen just utflyttade och som verkligen älskar sina barn och varit en otrolig mamma, men som nu kan sörja att hon inte gjorde färdig sin läkarutbildning hon hade påbörjat...utan blev lågavlönat (med ett för henne rätt icke-stimulerande jobb) och mamma.  Hon är inte bitter, men nån sorts sorg är det för henne. ## Comment 24 Author: denstore #23 Det sista du säger är ju precis det jag menar med tid. Blir man t.ex. tvungen att avbryta sina studier eller en nystartad karriär, så är det kanske inte idealiskt att planera barn? Samma sak med pengar. Varför göra det besvärligt? Ska man planera att skaffa barn så är det rätt onödigt att bortse från den ekonomiska biten. Och ja, det må hända vara så att man trots dålig ekonomi kan vara en bra förälder, men varför skapa potentiella oroshärdar? ## Comment 25 Author: Sara Apropå ekonomi, jag (är ensamstående så det är bara jag som har betalat) har spenderat ca 10 000:- på saker till barnet hittils och jag har köpt det mesta begagnat. Typ nästan alla kläder är begagnade, vagnen, möblerna i barnrummet osv osv. Visst, mycket skulle jag inte ha behövt än men jag ville. Det kostar att ha barn. Men samtidigt så håller jag med om att om man vill så löser man det. Jag lever på existensminimum men har sålt ex min cykel, andra möbler osv och sparat. Så idag behöver inte ekonomin vara ett problem ens om man lever på gränsen. Det gäller bara att prioritera. Sen finns det massor av fonder att söka både för en själv och barnet om man har dåligt ställt, är sjuk osv. Däremot tycker jag faktiskt att om man kan så ska man utbilda sig klart först. Mest för att man själv är viktig men samtidigt kan man plugga samtidigt som man har barn, inte lätt men det går, har vänner som klarat det alldeles utmärkt. ## Comment 26 Author: [Borttaget] ...Jag minns en på högskola som hade barn, och pluggade design. Hon var i 40-årsåldern. ## Comment 27 Author: pyromanen Det med pengarna är precis som Sara är inne på nåt som är föräldranas behov ("jag vill") ett nyfödd barn efterfråga såklart inget eget rum med möbler i. Det behöver närhet, mat, hållas rent, lite kläder det är allt. Restan är nåt föräldrarna vill ha på barnets vägnar. Inget fel med att vilja ha saker, bara fel om man hävder att "!det är dyrt att ha barn" som om det är barnet som ställer dessa krav.  Det gör barnet kanske några år senare ![Skrattande](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande"). Visst finns det såna som pluggar och har barn. Men det är såpass krävande både ekonomiskt och tidsmässigt att det inte funkar för alla. Sen är det förstås skillnad på studier och studier m h t hur krävande det är. (att gå nåt år på solkhögskola kanske dom flesta skulle fixa, men gå klart en läkarutbildning är nog en nannan historia) Men i alla fall. För att koma tillbaka till trådens tema. Om man är osäker på om man vill ha barn, då kanske man inte behöver ta något beslut just nu om man ska skafa eller inte. Det kanske kommer en dag när TS vet mer säkert ja eller nej och kan ta ett beslut. ## Comment 28 Author: PogoPedagog Ekonomin är faktiskt en stor del i min tvekan. Eftersom det är jag som försörjer oss och jag har ett fysiskt krävande jobb är jag orolig för vad som skulle hända om graviditeten gör att jag inte kan jobba lika mycket efteråt och under den. Att jag sen är egenföretagare gör att jag inte omfattas av samma fina vilkor som de anställda gör vad det gäller sjukskrivning, gravidpeng och föräldrapenning:P det suger ju när man betalar precis lika mycket som alla andra. \# 27 Precis som du säger måste jag inte bestämma mig just nu som tur är, har några år på mig. Men jag funderar en massa för tillfället. ## Comment 29 Author: Karmatarerskanise #17 Jag har inte sagt att det är mitt problem om andra skaffar barn fast dom inte vill. Jag tycker bara det är konstigt och kan inte förstå varför man skulle göra det ;) Ologiskt. Men självklart gör alla som dom vill. Jag hoppas bara barnen slipper lida för det. Är det något fel med att vara principfast? Ser dock inte vad detta har med principer att göra. TS; jag tror du kommer känna när det är rätt att skaffa barn :) ## Comment 30 Author: AmeliaH Jag tycker det är viktigt att tänka på att alla människor inte vill skaffa barn och att det inte är något som man ska behöva stå till svars för eller skämmas över. Och bara för att man är kvinna så betyder det inte att man per automatik vill ha barn. Vill man inte så vill man inte, men jag tror som många andra att man känner det på sig efter ett tag om det är menat. Och som någon annan skrev så är det idealiskt att skaffa barn för att man vill ha barnet och inte pga andra omständigheter (jag har hört om många föräldrar som skaffat barn för att de försökt lappa ihop relationer och annat dumt). ## Comment 31 Author: [Borttaget] #29 Det är ingen bonus att vara principfast i relationer. ## Comment 32 Author: Karmatarerskanise #31 Varför skulle det inte vara det? ## Comment 33 Author: [Borttaget] #32 Vad tror du själv? ## Comment 34 Author: Sara \# 33 Men att vara principfast är inte samma sak som att inte kunna kompromissa om det är det du menar. ## Comment 35 Author: Karmatarerskanise #33 Jag vet inte, det är därför jag frågar. Men vill du inte svara så tvingar jag dig inte ![Flört](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 36 Author: [Borttaget] #34 Men varför är det här så viktigt för dig,nu är det andra g du går in och tycker att jag inte ska ha den åsikten. ## Comment 37 Author: [Borttaget] #35 Nu är det du som ska svara först.Du kan fundera,du behöver inte svara just nu. ## Comment 38 Author: Karmatarerskanise #37 Ehm, du svarade på min fråga med en fråga, sen försöker du säga till mig att jag måste svara först? Funkar inte riktigt så ser du :) För mig är det tydligt att du inte har svar på min fråga, och därför försöker komma undan genom att be mig svara på frågan åt dig. Men när det nu är så att jag ställer min fråga just för att jag inte förstår hur man kan säga som du gör, så blir det genast svårt. Ingen annan kan ge dina svar än du själv. Så, antingen svarar du rätt och slätt på min fråga eller så lämnar vi det här nu. Känner inte för att tramsa runder :) ## Comment 39 Author: [Borttaget] #38 Det funka visst du svara med 5 cm text på höjden.Även om det inte var på frågan då inom fem min. ## Comment 40 Author: Sara \# 36 Vänta nu, jag har aldrig sagt att du inte får ha den åsikten. Om du inte vill diskutera åsikter kanske du inte ska skriva på ett forum. ## Comment 41 Author: [Borttaget] #40 Jaha tycker du de ## Comment 42 Author: ChristineL **Vill be alla att hålla en god ton här innan det spårar ut, ingen har rätt och ingen har fel i denna fråga! Acceptera att människor bara tycker olika.** ## Comment 43 Author: [Borttaget] #31# Håller med, i en rellation handlar det om att ge och att ta och ofta om att gå halva vägen var, om en part kör stenhårt på sina egna principer och ska ha sin vilja fram jämt och ständigt så blir det lätt slitningar med tiden. ## Comment 44 Author: Karmatarerskanise #23 Visst handlar det om att ge och ta i ett förhållande, men inte behöver man ändra på alla sina principer för det. Oftast hittar man ju en partner som tycker något sånär som en själv, i alla fall jag. KLickar det inte på det planet blir det svårt för mig att få känslor. Men nu handlar tråden inte om förhållanden, utan om barn. Och jag ser inte vad principer har att göra med att antingen ha viljan eller inte om att skaffa barn. Känner jag känslan att jag inte vill ha barn, är det inte en princip sak, utan känslor, känslor som inte är något man bara kan ändra för att inte vara principfast. JAg gillar för örvigt folk som står fast vid sina principer. Det är modigt. Man ska stå för det man tänker. ## Comment 45 Author: [Borttaget] #44# Visst ska man stå för vad man tänker, men det är inte samma sak som att man alltid måste göra precis som man tänkt från början, med livserfarenhet kommer också insikten om att man själv kanske inte alltid har rätt och att man kanske inte alltid måste ha sin vilja igenom. ## Comment 46 Author: Karmatarerskanise Åter igen, för mig är inte principer samma sak som att man alltid måste få rätt eller sin vilja igenom. Vi verkar inte riktigt prata om samma sak. ## Comment 47 Author: [Borttaget] #43 Ja visst är det så.