# Svartsjuka
Author: MoaL

Huvudfråga:  
**Hur mycket svartsjuka tolererar ni i ett förhållande?**  
  
Undersökning:  
**Är du själv svartsjuk?**

## Comment 1
Author: thilda-

Jag är svartsjuk och vårt förehållande tål lite svartsjuka så länge det INTE går över styr!

## Comment 2
Author: MoaL

Jag tolererar inte den minsta svartsjuka, och skulle dumpa en partner på en gång om den skulle börja försöka kontrollera mig. Min pappa och bror är extremt sjukligt svartsjuka så till den grad att de ruskar om, skriker, förföljer, spionerar och kontrollerar sina partners, så jag är fullständigt allergisk mot all svartsjuka.  
  
Jag är själv inte svartsjuk överhuvudtaget, inte ens en liten anings aning. Jag tycker att svartsjuka är ett bevis på avsaknad av tillit, och om min sambo skulle tro mig om att vara otrogen så skulle hela vårt förhållande vara bortkastat. Jag litar fullt och fast på min kille, och han litar fullt och fast på mig. Skulle han börja förhöra mig när vi har varit ifrån varandra så skulle jag inte längre vilja ha med honom att göra. Svartsjuka är det mest avtändande som finns, alla mina känslor förvandlas till äckel vid spår av det. Som sagt, jag är allergisk. :P  
  
Jag hoppas att ingen tar illa vid sig av mina ord, jag tror att jag avskyr svartsjuka nästan onormalt mycket. ^^

## Comment 3
Author: MoaL

**#1** Jag har aldrig förstått hur man kan tolerera det, och jag kan knappt förstå känslan svartsjuka. :) Har aldrig känt den, bara sett hur den yttras.

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Jag är lite svartsjuk, det är sambon med.  
  
Jag kan ta att man är lite svartsjuk..  
Men när det börjar bli att den andra blir sur för att man träffar kompisar eller så.. Då blir det lite mycket..

## Comment 5
Author: thilda-

#3 jag har varit riktigt jobbig förr men jag håller på att "jobba bort" min svartsjuka.... och inte nog med de så är jag nå sjukt nyfiken med!! ;) gillar att lägga näsan i blöt o de gör inte saken bättre ibland :P  
men vi håller på att jobba bort min svartsjuka.. han kan ta LITE men det får absolut inte gå överstyr.,. gubbrackarn måste få ha "sitt liv" med och allt ska inte bara kretsa runt mig! :)  
Det går bättre o bättre, men ibland rinner bägaren över men jag försöker att hålla mig så gott ja kan

## Comment 6
Author: ettlitetalias

Jag kan vara fruktansvärt svartsjuk ibland. Så jobbigt att jag själv mår ruskigt dåligt av det. Har själv en ok tolerans mot svartsjuka. Det är ok att fråga om han är orolig om jag ska ut eller så, men det får inte vara hela tiden, och över löjliga saker.

## Comment 7
Author: Karmatarerskanise

Har varit hemskt svartsjuk i andra förhållanden, och det med rätt. Nu vet jag att man inte ska stanna i ett sådant förhållande. Man mår verkligen inte bra.

Idag är jag inte svartsjuk, eller kanske litet.

Att känna lite svartsjuka är för mig normalt. För mig visar det att man inte tar någon för givet.

Men om det blir så att man blir förhörd osv så är det inte längre ok.

## Comment 8
Author: hus-musen

jag är inte svartsjuk av mig och jag accepterar ingen svartsjuka alls.

## Comment 9
Author: Bijish

hade lika bra kunnat vara jag som skrev #7, haha :)

## Comment 10
Author: Maria

Jag är inte svartsjuk och inte min man heller.

Det skulle ha varit förödande med tanke på att han i flera år jobbade utomlands.

Jag tycker inte svartsjuka är normalt i ett förhållande. Man ska kunna lita på varandra och jag resonerar alltid som så att "den dagen, den sorgen" ingen idé att ta ut något i förskott.

## Comment 11
Author: pyromanen

Är vanligan inte svartsjuk och inte mannen heller. Men jag kan bli svartsjuk om det finns anledning, är altså inte immun. Minns t.ex. hur det kändes när ett ex för länge sedan blev förälskad i en annan och gjorde slut med mig, då var det inte snälla känslor som fanns i mig!

Den typen av svartsjuka som innebär att man misstror varandra i en relation, eller hindrar varandra i att träffa folk eller göra saker på egen hand är helt o hållet nåt negativt och absolut inget jag skulle acceptera.

## Comment 12
Author: [Borttaget]

Ett litet uns svartsjuka på ett måttligt sätt  gör inte mig så mycket, utan att det för den sakens skull går över styr.. Kan ju vara rät smickrande  ![Flört](http://relationer.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")  Tycker inte man ska ta varandra för givet alls, hur mycket man än litar på varandra.

Jag har också tidigare varit i ett väldigt sjukt svartsjukt förhållande som inte alls var nyttigt, så jag vet hur sånt kan vara. I mitt nuvarande förhållande brukar vi skoja lite om svartsjukan med varandra, på ett skojfriskt och sunt sätt.

Fast jag skulle absolut inte tolerera att bli styrd igen av någon som är sjukt svartsjuk, då är jag hellre ensam.

## Comment 13
Author: Kalli

Jag har varit i ett väldigt destruktivt förhållande fullt av svartsjuka och jag tror att jag blivit känsligare efter den upplevelsen. Kan dock tolerera lite svartsjuka, alla kan väl bli osäkra ibland, men det ska inte gå ut över ens partner. I mitt nuvarande förhållande finns ingen svartsjuka, skojar med honom ibland men litar på honom helt och hållet.

## Comment 14
Author: Sara

Jag är inte speciellt svartsjuk alls längre. Men jag misstycker inte om min pojkvän visar lite gullig svartsjuka ibland. Typ om man är ute och någon raggar på en och han kommer fram och lägger armen om mig.

Men det får inte bli kontrollerande eller gap och skrik utan anledning. Fast det är inte någon normal svartsjuka i så fall, det är sjuklig svartsjuka.

## Comment 15
Author: Sarah

Tar inte svartsjuka och är det inte själv heller.

## Comment 16
Author: Buffaomini

håller med #14.  
Den där gulliga svartsjukan är helt okej, men annars går det fet bort!

Har varit mkt svartsjuk men det har försvunnit. Sambon säger som regel inte när han är svartsjuk men han har sagt att det händer.

## Comment 17
Author: [Borttaget]

Jag svarade: Ja, lite.

Då jag nuförtiden inte är särskilt svartsjuk. Men självklart blir jag upprörd om andra tjejer skriver puss baby osv till honom fast dom vet att han e upptagen.. -.-. Såna brudar blir jag förbannad på!  
  
Jag förstår att min kille tyckte det var oerhört jobbigt med min svartsjuka med tanke på hur jag höll på förut för några månader sen.  
Jag frågade om absolut allt. Ville veta vilka han skulle vara med, vart han skulle och när han kom hem. Så ville jag veta allt som hänt.  
Blev skitsur om någon tjej på krogen raggat på honom. Sen börja ja tänka, vad kan jag göra åt det? Om han inte gör något tillbaka är det inget problem.  
En annan sak jag störde mig på förut var hans ex. Vi snackade om våra ex och typ vad man gjort med dom och så. Då kunde jag inte sluta tänka på det. Sen ett ex han har tycker jag är mycket snyggare än mig.. det kunde jag heller inte sluta tänka på och blev väldigt sur när jag såg henne. Men nu orkar jag inte lägga energi på sånt längre.  
Lägg energin på att göra relationen bättre, satsa på annat! :)

## Comment 18
Author: PogoPedagog

jag är svartsjuk när det gäller att vara ute och roa sig. Om sambon som har dåligt med jobb är ute och roar sig och jag måste vara hemma och dra in pengar blir jag jätteavundsjuk! Däremot har jag inga svartsjukeproblem när det gäller själva förhållandet. Han får gärna sova över hos tjejkompisar eller säga att han tycker andra är snygga.

## Comment 19
Author: mikroskop

Jag är inte speciellt svartsjuk, och överhuvudtaget inte i mitt förhållande för där trivs jag så bra. Att ha relationer med fel slags människor kan framkalla svartsjuka hos mig.

Jag har haft en svartsjuk partner men den svartsjukan försvann senare, och jag vet att svartsjuka beror på osäkerhet och att den som är svartsjuk inte mår bra. Vi/partnern jobbade på det och när denne började trivsas bättre i sig själv försvann också svartsjukan.

Min egen svartsjuka beror såklart också på att jag är osäker i vissa lägen. Den provoceras när jag upplever att någon jag gillar skiter helt i mina känslor. Alla har sina ömma tår.

Så kort sagt: jag är inte speciellt svartsjuk alls, och jag kan tolerera lite svartsjuka så länge vi tar det som en signal om att något är fel i förhållandet.

Jag skulle inte vilja vara tillsammans med någon som anser att lite svartsjuka är gulligt.

## Comment 20
Author: Maria

Jag kan inte förstå att det skulle finnas en "gullig svartsjuka". Jag ser inget gulligt i det alls.

Svartsjuka är precis som ordet beskriver en "sjuka" och hör inte hemma alls i ett förhållande där man litar på varandra.

## Comment 21
Author: mikroskop

#20: Ja, jag håller med dig. Men man måste komma ihåg att svartsjuka är just en "sjuka" och inte ett karaktärsdrag. Vissa är säkert mer svartsjuka till sin natur, men jag tror att precis alla människor kan provoceras till att bli väldigt svartsjuka under rätt förutsättningar. I stort sett alla människor har sina ömma punkter och neuroser (oftast omedvetet), och när de triggas kan känslor som svartsjuka komma. Investerar man känslor i en relation så blir man sårbar.

Ett sätt att undvika svartsjuka är att hålla känslomässig distans till alla andra, även om man gör det omedvetet.

## Comment 22
Author: ChristineL

Lite svartsjuk är jag och tycker jag är helt ok, jag har varit mycket värre och fått jobba bort en hel del. Så länge man inte blir kontrollerande över sin partner och inte kan lite på denne så är lite svartsjuka ok som sagt :)

## Comment 23
Author: [Borttaget]

Jag blir svartsjuk lite då och då. Men det har blivit mycket bättre och jag måste säga att jag är glad att min sambo faktiskt accepterar det så att jag har en chans att jobba på det.  
Lite svartsjuk kommer jag alltid vara tror jag. Och jag skulle även acceptera lite svartsjuka från min sambo. Det beror ju lite hur svartsjukan visar sig.  
  
Svartsjuka behöver inte betyda att man inte litar på sin partner. Jag tror oftare det beror på dåligt självförtroende. Man vet att ens partner inte kommer att göra något, men "den där tjejen som pratade med honom är så mycket snyggare". Om ni förstår hur jag menar?

## Comment 24
Author: Karmatarerskanise

#22 Håller med dig till fullo.  
Har själv varit riktigt hemskt svartsjuk, medans jag numer anser mig vara ganska "normalt" svartsjuk.

## Comment 25
Author: Allamej

Är svartsjuk och det kommer av att alla mina förhållanden som jag någonsin haft har byggt upp det.

Dom har legat med mina "bästa" vänner

Säger högt och ljudligt till alla som vill höra att "fy fan vad snygg den bruden är, den skulle man sätta på" när jag står bakom eller bredvid.

Släpper in sin snygga granne och låter henne visa upp sina nya underkläder som hon ska ha på ett halloweenparty när vi var på väg att ha sex.

Säger att jag ska stanna hemma och sköta hemmet för jag duger inte som sångerska för jag är inte snygg nog när bandet ska ut på turné (tur att han aldrig lyckades bilda det bandet för då hade han kunnat sjunga falsetten själv)

Har numera en regel som killen måste acceptera innan jag ens överväger att bli tillsammans med honom.

Inget av detta ska ske igen för det tar så många år för mig att återhämta mig från varje sak att om dom inte accepterar att jag antagligen kommer att åsamka deras könsorgan allvarlig skada om dom är otrogna så det är en av de saker som jag säger åt killen innan jag ens överväger förhållande med nån. Om dom inte har någorlunda samma åsikter som mig ang. otrohet för då vet dom vilken skada det orsakar om dom är otrogna och låter bli av rent samvete.

Ni som absolut inte är svartsjuka har aldrig blivit bedragna eller dragna i smutsen på sånt vis som jag så döm inte förrän ni drabbats själv. Jag är hellre singel än att gå igenom det där igen.

## Comment 26
Author: Kalli

#25: Du varken kan eller bör uttala dig om vad andra upplevt.

## Comment 27
Author: mikroskop

#26: Den viktiga poängen i inlägg #25 tycker jag var att man kan bli svartsjuk av att utsättas för dålig behandling.

Jag trodde i många år att jag inte kunde bli svartsjuk, men i en relation där jag inte väntade mig det uppstod svartsjukan pga ohälsosamma mönster. Så nu känner jag mer förståelse för att även de som är svartsjuka kan vara vettiga, balanserade människor.

## Comment 28
Author: [Borttaget]

#25 Låter inte som några trevliga typer det där :(  
Tyvärr kan ju sånt lätt bidra till mycket svartsjuka vid nya förhållanden.

## Comment 29
Author: Allamej

Tack ni som förstår och Kalli, jag vet inte vad andra varit med om men jag vet hur jag reagerar på den behandling som jag har blivit utsatt för. Om jag hade gått ifrån dom förhållandena utan att bli det minsta lilla påverkad så kan jag inte ha älskat killen alls. Eller så skulle det varit något fel på mig. För jag tog bara upp några små incidenter, Lev en dag med mina erfarenheter och du kommer att bli svartsjuk

## Comment 30
Author: Kalli

#27: Det finns ju oftast en anledning till varför man är svartsjuk och självklart kan dålig upplevelser vara en bidragande orsak. Men det går knappast att säga att ALLA blir svartsjuka av att vara med om otrohet, eller att ALLA blir svartsjuka av att bli illa behandlade. Ibland finns svartsjukan kanske där innan och har samma grund som gör att man tillåter människor att behandla en på det sättet? Ibland kanske man går stärka ur erfarenheten och bestämmer sig för att arbeta med sig själv och sin "sjukdom" eller så räcker det med att inte gå in i ett förhållande där personen ger en verkliga skäl att vara svartsjuk.

#29: Jag har mina egna erfarenheter, men vi kan absolut låtsas som att du haft det värst om du vill det. Oavsett mina erfarenheter är jag inte svartsjuk i mitt förhållande, jag väljer att lita på min partner. Det betyder inte att jag inte påverkades av mina erfarenheter. En av dessa har lärt mig precis hur mycket skada sjuklig svartsjuka gör i ett förhållande, på personen som drabbas. Jag har vänt det till något positivt och kommer själv aldrig göra en människa jag påstår mig älska illa på det sättet.

För rent krasst är det så att vill man vara otrogen fungerar det utmärkt oavsett om ens partner är svartsjuk eller inte, tvärtom skulle jag påstå att det är svårare att bryta ett förtroende än att faktiskt göra det man jämt blir misstänkt för att göra i vilket fall. Svartsjuka tyder inte på kärlek, det hänger inte alls ihop.

## Comment 31
Author: [Borttaget]

Är det bara jag som upplevt svartsjuka som inte betyder att jag tror att min partner ska vara otrogen? För den allmäna uppfattningen verkar vara att man inte litar på att ens partner är trogen?

## Comment 32
Author: [Borttaget]

Jag är inte svartsjuk och inte min sambo heller. Hade han varit det hade det aldrig blivit vi.

## Comment 33
Author: Karmatarerskanise

"_Ni som absolut inte är svartsjuka har aldrig blivit bedragna eller dragna i smutsen på sånt vis som jag så döm inte förrän ni drabbats själv. Jag är hellre singel än att gå igenom det där igen."_

Kanske bör du tänka lite på vad du skriver. Du vet ingenting om vad folk här inne har varit med om, och ska därför inte anta att det bara är du som haft ett helvete här i livet. Har man varit med om skit blir man ganska irriterad på sådana kommentarer. Alla reagerar olika på saker.

Sen kan du ju inte säga: "Lev en dag med mina erfarenheter och du kommer bli svartsjuk" Skulle någon leva ditt liv en dag, KANSKE dom blir svartsjuka.

**Alla är vi olika och påverkas olika av samma saker**.  
Du blev svartsjuk, en annan blir det inte. Vi är alla olika individer.

Man ska aldrig dra alla över en kam och inte vara så snabb med att tro att man vet saker om främmande människor.

Slutligen beklagar jag att du varit med om så mycket skit. Men tänk på att du inte är ensam om det. Däremot kanske du är en av få som berättar om det.

## Comment 34
Author: Sarah

Man kan nog även säga att har man varit utsatt för svartsjuka i ett förhållande så har man nog liiiite svårare att acceptera det igen. Dessutom tror jag att man blir mer benägen att aldrig utsätta ngn annan för det. Jag kommer lämna en svartsjuk partner, oavsett hur mycket jag älskar honom, om han är svartsjuk och inte ser till att hantera det och lösa problemet. Aldrig någonsin skulle jag sänka mig till att gå runt och oroa mig för vad min partner kanske kan göra. Aldrig skulle jag heller yppa ett ord om det om jag hade en sådan känsla. Vilket jag nu inte har/ haft eller kommer ha. Vill han ha ngn annan, ja det kommer göra ont och sen är det så.

## Comment 35
Author: Sarah

och sen går man vidare menar jag :)

## Comment 36
Author: Namiko

Jag är inte svartsjuk alls och har aldrig varit trots att jag blivit bedragen av vad som då kändes som mitt livs största kärlek, jag blev sårad men inte svartsjuk. Jag har aldrig förstått det där med att vilja "äga" en annan människa och styra över deras handlingar och jag tror att det är därför jag inte är svartsjuk.

Jag har dock enorma problem med att acceptera andras svartsjuka när den riktas mot mig. Jag försökte få det att fungera en gång vilket ledde till att jag blev isolerad från omvärlden under flera månader och nästa gång jag utsätts för svartsjuka så kommer jag att gå åt andra hållet. Det är en sak att den finns där, så länge personen i fråga kan kontrollera den så är det lugnt men så fort personen låter sig kontrolleras av svartsjukan så har det gått för långt.

## Comment 37
Author: Allamej

Jag sade åt mig själv att inte skriva i den här tråden något mer men jag måste förtydliga.

Jag vill inte äga en annan människa, jag blir ledsen när dom gör saker som gör mig svartsjuk men jag låter det aldrig gå ut över personen ifråga. Jag mår illa i mig själv.

Jag antar att mina tidigare inlägg fick det att se ut som om jag kontrollerar allt men jag kontrollerar ingen. Jag är så otroligt dum att jag lider i det tysta men är dom otrogna så blir det konsekvenser

## Comment 38
Author: [Borttaget]

Jag valde, Ja, lite

I mina tidigare förhållanden var jag inte svartsjuk alls men nu händer det väl i bland. Mina tidigare killar hade jag gärna haft öppet förhållande och så men nu skulle jag aldrig klara av det. Min pojkvän har gjort mig monogam och otroligt kär. Men jag kan också säga att jag inte accepterar min svartsjuka, hatar att vara svartsjuk men han är så fantastisk att jag verkligen inte förstår varför inte någon mycket bättre tjej redan har stulit honom,...

## Comment 39
Author: [Borttaget]

Nä jag är inte svartsjuk.

## Comment 40
Author: Gur4m1

Är svartsjuk men vet att det är MITT problem. Det är som vilka andra känslor som helst- ilska sorg etc, vissa känner sådant starkare och jag är en känsloperson- man måste bara lära sig att hantera det!!

Min pojkvän är inte svartsjuk för fem öre, det kan faktiskt störa mig ibland. För LITE svartsjuka- dvs att man inte tar sin partner så för givet att allt är okej- är bara hälsosamt tycker jag. Svartsjuka msåte inte alltid handla om kontroll över andra. Det handlar ju oftast om ens egen oro och osäkerhet gentemot sin partner. En man får gärna vara svartsjuk bara han har det under kontroll? Oroar mig mer om en kille inte alls bryr sig :P

Sen kan vissa trigga svartsjukan. Mitt ex som aldrig var svartsjuk älskade att GÖRA mig svartsjuk- detta genom att tala fint om andra tjejer helt öppet,(jag har inga problem med att en kille kollar porr, finner andra tjejjer attraktiva osv men det finns gränser!) att i princip flörta med andra kvinnor när jag och våra vänner var där (till den grad att våra bekanta kunde säga ifrån och undra om vi var tillsammans). Det skapade såklart drama- som han älskade, och jag hade svårt att kontrollera. Ja, detta var beteendet av en vuxen man.

SJUKLIG svartsjuka där man själv kontrolleras av det- eller försöker kontrollera andra är ju inte bra, någonsin. Tex den jag läste om vars far och bror kontrollerar sina tjejer med spioneri, våldsamheter osv. Det är ju på gränsen till wife-beater.

## Comment 41
Author: Sarah

Bara för att man inte är svartsjuk betyder det inte att man tar sin partner för givet. Jag är inte ett dugg svartsjuk och har tidigare kunnat ta min partner lite för givet. Men, desto mer man respekterar en person, desto mindre tar man dem för givet, oavsett svartsjuka. Idag, fem år senare, tackar jag någon, (andar, gudar whatever) för att jag har en sådan fin kille i mitt liv. En man som gör allt för mig. Jag tar honom inte för givet, även om jag är helt säker på att han inte kommer att lämna mig. Jag respekterar honom för mycket för det. Men, jag kommer aldrig vara svartsjuk. Jag anstränger mig varje dag för att han ska känna sig älskad, och han gör samma för mig. Respekt och inget annat.

## Comment 42
Author: Karmatarerskanise

Jag tycker det är att ta någon för givet om man är säker på att ens partner inte kommer lämna en. Det är något man aldrig kan vara säker på, livet kan förändras på några sekunder.

## Comment 43
Author: Sarah

Nej jag är säker utan att ta honom som person för givet. Den delen är jag säker på, men att ta en person för givet handlar inte bara om att skiljas åt eller ej. Det handlar om hur man behandar en person, om man förväntar sig att de ska ge mer än än de får etc etc. Om man förväntar sig att en person ska acceptera att bli trampad på utan att bråka om det. Men, jag låter inte vetskapen att han finns, vara ivägen för att varje dag anstränga mig för att han ska finnas i mitt liv. Kanske skulle han lämna mig om jag hade tre förhållanden på sidan om. Men eftersom det aldrig kommer att hända...

## Comment 44
Author: Gur4m1

#43 jag skrev att jag skulle känna mig tagen för given :) Säger inte att du tar din kille för given för att du är oförmögen att känna svartsjuka. Vissa känner det aldrig- precis som vissa aldrig känner KÄRLEK eller ILSKA eller liknande. Mitt ex var aldrig svartsjuk på mig, men han kände sig som "top dog" i vårt förhållande- Två flickvänner senare var han svrtsjuk för första gången- men också bedraen för första gången i sitt liv och i totalt underläge mot sin partner.

Själv har jag nästan alltid varit i underläge mot min partner. Misstänker jag ett hot mot min relation så blir jag svartsjuk. Jag anser mig vara inutiuti och ignorerar inte sakerna även om det vore bäst ibland- för min egen skull. Svartsjuka är och kommer alltid att vara plågsammast för den som ÄR svartsjuk- speciellt vi som är medvetna m att det är fel men ändå bär på känslorna.  
  
Man måste skilja på sartsjuka och vartsjuka precis som med allt annat så finns det olika nivåer. Nivån att skydda sin relation är en annan än tex att misshandla sin aprtner och spionera på henne. Men är att kolla sms när man misstänker något- samma sak som att förfölja sin partner på stan? Eller misshandla någon för att de tittat på en annan person på "fel sätt". Det finns nivåer av vad man står ut med och vad som ingen någonsin ska behöva råka ut för.

Känner jag att min kille beter sig misstänkt så tvekar jag inte en sekund- jag kollar mailen, sms osv. För jag har lbivit bedragen- jag har aldtig hft fel hittills :/ och jag har alltid hittat "bevis". Min nuvarande kille har inte varit otrogen och där känner ja inte alls samma svartsjuka "kontrollbehov". Det är jättejobbigt att bli falskt anklagad hela tiden av någon man älskar, men kan tänka ig att det är ännu jobbigare för otrogna kräk att vara med en svartjuk person :P

## Comment 45
Author: Allamej

#44 +1

## Comment 46
Author: fotokrafs

Nej, jag skulle inte säga att jag är svartsjuk.  
Jag har i alla fall hittills inte känt av någon svartsjuka.

  
Hur mycket svartsjuka jag tolerear i förhållandet?

Jag vet inte. men det skulle såklart inte vara kul att känna sig begränsad eller övervakad. Lyckligtvis har jag inte märkt av att maken skulle vara sotis.

## Comment 47
Author: Emelie-E

Jag kan vara svartsjuk, men det är inget jag visar direkt. Bråkar hellre med mig själv än med min partner.  
  
Och jag kan tolerera lite svartsjuka, då när det är lite gulligt så där. Men när den som är svartsjuk börjar sätta gränser och hindrar den andra från att leva ett liv, så går det för långt.

## Comment 48
Author: Sarah

Om jag inte litade på min partner skulle jag nog gå. Utan att snoka. Ett ex gick igenom min mobil och det var ngt av det mest kränkande jag varit med om. Jag hade inget att dölja, men att han ens kom på tanken var en del i att vi inte kunde vara ihop längre. Finns inte tilliten så finns den inte. Kan inte se ngt sätt att rättfördiga att snoka.

## Comment 49
Author: hus-musen

#48 Håller med dig!

## Comment 50
Author: Gur4m1

#48 själv har jag inget att dälja :) Skulle störa mig på att han tror det om mig men samtidigt hatar jag naiva människor :) Och litar han 100% på mig så är han faktiskt lite naiv i mina ögon. Jag tror att människor vill tro högt om sig själva men ännu inte mött någon som kunnat hålla det uppe speciellt länge :>

Kollar han min mobil så undrar jag vad i mitt beteende som fick honom att känna sig så osäker på mig. Skulle han fortsätta kolla även när han fått se att jag inte är otrogen på något sätt- så skulle det nog bli rätt irriterande. Men jag går inte i illusionen att jag är felfri, inte heller min partner. Vi har alla vår syn på "frihet" ^\_^ och "tillit".

Eftersom jag själv kan vara sartjuk kan jag förstå en annan svartsjuk person behov av att kolla om deras känsla är rätt. Men det finns en gräns öfr vad som är "okej" och "bara sjukligt och denna person behöver söka hjälp".

Kan förstå att många inte kan leva med en svartsjuk person då svartjuka ofta grundar sig i någon typ av osäkerhet.

## Comment 51
Author: Golvmopp

Det var värst vad vissa har starka åsikter. Hatar fram och tillbaka, på svartsjuka och naivitet osv. Måste vara jobbigt.

Jag har aldrig känt svartsjuka, eller bristande tillit. Min flickvän är den jag litar på mest.

## Comment 52
Author: Gur4m1

#51 "hatar" då ;) Avskyr är väl ett bättre ord. Men då får man skilja på att jag avskyr det hos en partner- inte hos andra, totala främlingar. Vad andra har för sig stör mig rätt lite- det är ju den perosnen man ska levva som man msåte stå ut med och där HATAR jag vekrligen naivitet, däremot inte svartsjuka :> Där kan det bara bli jobbigt emellanåt- men där är ju jag den som är svartsjuk.

Ni har varit ihop 3 månader, jag brukar int eheller vara svartsjuk efter några veckor. Då är man ju som starkast i sina känslor och bekräftelse.

## Comment 53
Author: Golvmopp

#52  Känns ändå ganska jobbigt att vara inriktad på att starkt ogilla vissa personlighetsdrag (eller vad som helst egentligen)? Jag kan knappt komma på någonting nu som jag verkligen inte gillar, som företeelse då, finns ju såklart smaker som jag inte tycker om och så.    Men det kanske är samma sak med smaker som med din "avsky", man kan inte hjälpa det?

Det är sant att vi bara varit ihop så kort, tänkte också på det när jag skrev innan. Kanske blir jag också den svartsjuke typen, även om jag verkligen inte tror det, det är inte min personlighet helt enkelt. ![Oskyldig](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig")

## Comment 54
Author: Gur4m1

#53 Jag är gammal ;) Jag hade innan 20 års åldern aldrig upplevt svartsjuka, däremot starkt ogillande och hat. Inte hade jag heller upplevt KÄRLEK eller RIKTIGvnskap innan jag var 25. Vissa saker du inte kan förstå eller känna just nu kanske du kan om några år- eller slipper. Själv är jag en känslomänniska (som kan tänka rationellt men det är svårt ibland ;). Klart det är jobbigt att hata och avsky- det är ju därför man undviker de sakerna som frambringar dessa känslor. Varöfr ja bär dessa känslor men inte du- har väl många orsaker men jag tycker inte att du (eller jag för den delen) kan säga vad som är rätt eller korrekt. Som du säger så kan man inte hjälpa det- Precis som bajsdoft frambringar kräkreflexer hos dig- så framtvinggar vissa beteendens hos människor flyktinstinkt, rädsla, ilska och liknande hos mig, mest pga erfarenhet.

Man ser mönster- samma mönster som skapar fördomar. Det sägs att de som reser mycket har flest fördomar :) Även att fördomarna ökar med åldern. Jag kan helt klart avfärda en person idag pga saker de gör- som i mitt sinne skapar mönster som jag ser att det bara kommer att ge problem i framtiden :P Den enda gång det är "trist" är den där enda gången av 100 ånger man faktiskt tog fel pga fördomen.

Du och din tjej litar på varandra, men vem vet hur du förändras den dag ni kanske gör slut? Kanske pga otrohet, ett hårt, svårt svek från hennes sida-Att hon jorde något som du trodde bara kunde hända i en hemsk film- då kommer din bild på människor att förändras vare sig du vill eller inte. Du kommer därefter att kolla efter vissa mönster hos andra som du känner igen, de du såg ledde fram till katastrofen med din flickvän. Men vi är alla olika och detta är sklart inget jag önskar dig. Jag har bara själv upplevt det och sett hos andra att svartsjuka inte alltid är något du fötts till, utan något som kommit till dig under årens gång- lite som bitterhet eller medkänsla. Dessa "fördomar " är ju en bavarelsefunktion, samma funktion som får oss att kategorisera andra och oss själva skulle jag tro. Jag känner hat och avsky för det har jag helt enkelt lärt mig :)

## Comment 55
Author: Golvmopp

#54 Det var ett långt svar, som mest sa att du har erfarenhet. :P Jag drar absolut lärdom av det inlägget, och ska tänka mer på det i framtiden, men jag har inte mycket att komma med som svar på det just nu. Jag kan ju liksom inte veta säkert vad som kommer hända, precis som du säger. ^^

Jag kan ju, som du också säger, inte veta om det är äkta vänskap/kärlek jag faktiskt känner, med tanke på att känslan är helt ny och främmande för mig. But I've got a hunch, så att säga. :)

## Comment 56
Author: Gur4m1

#55 haha "dåliga erfarenheter" snarare och det har såklart format mig som person- på gott och ont!! :D Tror helt klart att dina känslor för din flickvän är äkta som solsken och marken du står på, bara att jag vet att även i de mest perfekta, lyckliga relationerna så förekommer det tragedier, svek och skit man måste ta itu med och självklrt även utvecklar relationen och en själv - bra och dåligt.

## Comment 57
Author: Golvmopp

#56 Ja du, i framtiden har jag allt att vänta. "Life is like a box of chocolate." ![Tungan ute](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

## Comment 58
Author: Maria

#57 ![Skrattande](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Forest Gump var en klok man (eller hans mamma...)

Jag har kan förstå att man danas av sina erfarenheter självklart men jag anser ändå att svartsjuka i alla former är osunt och något man måste jobba bort.

Jag och min man har varit tillsamman i över 30 år. (Jag var 18 när vi träffades)

Han har i perioder jobbat utomlands och varit borta en del.

Hade han eller jag varit svartsjuka av oss så hade det aldrig funkat. Jag hade inte orkat leva med den oron och inte han heller när vi diskuterat detta.

Vi har valt att lita till varanda till 100% och skulle det visa sig att vi haft fel så "Den dagen, den sorgen"![Flört](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 59
Author: Golvmopp

#58 Härligt! Det är väl något sånt jag också tänker, antar jag. Inte reflekterat särskilt noga än.

## Comment 60
Author: Gur4m1

Inte alla som kan "stänga av". Ha rman mött sin stora kärlek när man var 18 och fortfarande är tillsammans så har man haft rätt stor tur :) Speciellt om båda varit trogna varandra. Jag tänke rlite mer så nu med min nuvarande- man orkar inte vara svartsjuk, det är tröttsamt och jobbigt och sken är ju att det är lättare att kontrollera sin partner till att låta bli att göra saker som väcker rädslan/oron inom en än att bemästra sina egna rädslor på egen hand- märkligt nog.

Ja är övertygad om att de flesta som lider av svartsjuka är ärrade av saker som gör att de helt enkelt har svårt att lita på andra människor. Jag tycker det är fullkomligt hälsosamt att vägra låta sin partner kontrollera ens liv- men älskar man någon mycket så är det ju tyvärr inte alltid så enkelt :/

## Comment 61
Author: Namiko

#58 Det låter som en sund inställning tycker jag :)

Jag är lite sådär också. Varför oroa sig för något som kanske aldrig kommer att hända och om det händer, hur hjälper det att man oroat sig innan.. Läste ett riktigt bra citat för ett tag sedan som jag tycker passar in i den här tråden "Ta alltid ut glädjen i förskott, det värsta som kan hända är att du varit glad i onödan".

Jag är glad att jag fungerar så att jag inte låter mina dåliga erfarenheter från en person föras över till någon annan. Bara för att en person sårat mig så betyder det inte att nästa kommer att göra det. Därför har jag inga problem att lita på någon ny trots att jag blivit sårad tidigare.

## Comment 62
Author: Maria

#61 Då tänker vi ganska lika du och jag.![Glad](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

Det var ett bra citat som jag tänker sno![Tyst](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-sealed.gif "Tyst")

## Comment 63
Author: Chilli10

#60 Tror att du har rätt. Min sambo är svartsjuk av sig, och jag har en känsla av att det beror på vad som har hänt i hans tidigare förhållanden. Otrohet, svek, blivit lämnad osv. Kanske även händelser inom hans familj som gör att han har svårt att lita på folk :(

## Comment 64
Author: Gur4m1

#60  mm, kommer själv från en uppväxt där tillit inte existerat :) En del klarar av det andra inte. Inga citat eller kloka ord kan radera sådant man lärt sig under livet anser jag, krävs mer jobb än så.

Jag är svartsjuk känslorna existerar- fast jag håller med och förstår ineböden av att "ta inte ut dåligt i förskott, varför uppleva dåligt två gånger" eller " din nya kille förtjänar inte att straffas för det ditt ex gjort". "en ny person en ny chans" :P

Det är somatt be någon sluta känna smärta- man måste lära sig att hantera det. första steget är ju att acceptera det och att inse att man skadar folk omkring en men även sig själv. Jag är tacksam att min pojkvän står ut med mig, även om han knappt fått känna på "det gröna onstret" :) För han är en sådan person som inte lyckas trigga det hos mig.

## Comment 65
Author: Chilli10

#64 Ja det är ju bra att du kan göra det. Han har haft lite svårt för det, men det har blivit mkt bättre, oh det är iaf bra. För oss båda.
