# Distans Author: sofijahj Hej! Har gjort denna för att jag vill gärna vara lite anonym eftersom att jag har flera vänner här på ifokus och vill gärna ha lite tips! Jag har just nu ett väldigt distansförhållande med en kille som bor i danmark och jag här i sverige, vi träffades på en camping där han var på semester där jag nu bor och blev tillsammans innan han for hem, vi har nu varit ihop i 3 veckor och skolan har börjat. Jag har nyligen bytt skola och går i samma klass som mitt ''ex'' som vi gjorde slut för att jag flyttade och jag kan inte undvika att ha känslor för honom. Tycker inte att det är rättvist mot min kille då jag går runt och kollar på mitt ex.. Jag vet att kanske det här med distansförhållande inte är det bästa för mig men jag vill verkligen att det här ska funka för att han är en alldeles för snäll och rejäl kille och jag tror att det här kan hålla länge trots att han bor så längt bort, jag älskar honom, det är bara längtan och allt annat som tar kål på mig.. Vi kommer nog bara kunna träffas under loven, vilket säkert inte ens är alla lov. Ni som haft/har ett långdistans förhållande kanske kan ge lite tips och så? Uppskattar alla tankar, tips och råd! ## Comment 1 Author: Karmatarerskanise Jag hade gjort slut om jag hade gått och trånat efter mitt ex. Känns ju inte rätt mot din pojkvän. Dessutom känner du ju att distans inte känns rätt. ## Comment 2 Author: Gur4m1 Att man trånar hhar jag inga problem med- så länge du inte lixom aktivt försöker få ihop det med ditt ex. Där måste du bestämma dig- Vill du eller vill du inte ha dit ex. Inte låta din danska kille bli en reserv som du bara behåller ifall ditt ex visar sigg inte vilja ha dig tillbaka. Jag hade min kille ca 100 mil bort i ett år eller så. Jag känner även folk som träffat sina män och hustrur i typ Tyskland!! i ett fall så åkte de mellan Sverige/tyskland i flera år innan de slutligen flyttade ihop (mannen flyttde till kvinnn i Sverige). Jag tror på distansförhållanden och äen över landsgränserna men man måste ha tålamod! Sådana relationer håller inte för uppmärksamhetstörstande dramaqueens, så om du är en sån som gillar drama, att tjaffsa om skitsaker, att ifrågasätta dina och hans känlsor konstant så borde du göra slut nu, direkt! För det kommer inte att hålla. Tips på att hålla relationen vid liv: \- Kontakt, ofta. Så ni trots avståndet ändå tar del av varandas vardag- både roligt och mindre roligt (inte bråka men tex kanske även berätta hur störd din lärare är eller hur jävla jobbig din bästis var idag- inte bara "allt är bra, vädret är fint, sakna sakn sakna"). \- Göra saker för varandra, trots avståndet- både ...sexuella sådana (telefonsex, webcam, sexchat- ur gamlma är ni? :/ ärdu bara 12 år kan du stryka det jag just skrev...) :> och viisuella och tex gåvor i form av handskrivna brev, godis, sådant man nu tycker är romantiskt. \- Att inte bråka, att verkligen välja sina fighter. När man är flera mil ifrån varandra så är det inte rätt tidpunkt att börja bråka om saker som man inte är beredd att göra slut på där och då- för när man inte kan krama, trösta eller be om ursäkt eller ens "läsa av" sin partner så kan bråk bli mycket större än vad det skulle bli öga för öga. Känslorna blir också lätt överdrivna.. Så om något verkligen är superallvarligt så vänta med det tills ni ses. Men vet du tex att du vill göra slut- tvinga honom inte att åka till Sverige för att få det budskapet :S Ja, det är bättre att göra slut göa för öga men det är fan dyrt å åka till Sverige för att bli dumpad när man längtat efter tjejen i flera veckor! \- Vr öppna och ärliga mot varandra och ja- börja inte bråka, lek inte offer eller sura å tjata eller så. Undvik tt bli svartjsuk osv- saker som man lätt gör men bör undvika. \- Ta hänsyn. Även om man vill höras mycket måste man ta hänsyn- sms:a inte när han lagt sig å sova- eller tdigt på morgonen på helgerna eller ring honom när han är på fest å du bara får ont i magen för du hör bara en massa brölande och tjejröster i bakgrunden osv osv :P såklart ska du kunna kräva samma sak! Men det viktigaste är nog att man inte enbart sitter å gullar om hur man längtar efter varandra- utan att man försöker bygga relationen precis som man skulle gjort om ni varit i samma stad- prata om saker, framtiden, plugget, vardagen, intressen osv. Gosa virtuellt och med ord. Se fram emot och planera er nästa träff och när ni varit ihop ett halvår, ett år och ni fortfarande känner starkt kan ni kanske börja fundera på framtiden- ska du flytta till Danmark? Vill han komma hit och plugga? Jobba? Kan ni flytta närmare varandra osv. JAg tror det vitigaste med distansrelationer är att man behöver veta att "detta pendlande är inte för evigt.." men ändå njuter av det ^\_^ när ni väl ses vill ni ju kunna njuta av varandra! ^\_^ ## Comment 3 Author: Sarah Snälla och rejäla killar finns det gott om... ## Comment 4 Author: [Borttaget] Jag håller med om Gur4m1s tips. Har inget att tillägga den listan. Men vill bara säga att distansförhållande visst kan fungera ifall man båda verkligen vill. Jag har bott på distans med min pojkvän (nuvarande sambo) vid tre tillfällen (först tre år, sen ett år, sen sju månader) och vi är fortfarande tillsammans efter 9 år. :P