# Gifta sig?
Author: SaraC

Jag och sambon har pratat lite om detta på sistone. Ingen av oss är egentligen intresserade av själva bröllopet och tycker väl att det rent relationsmässigt inte spelar någon roll att vi inte är gifta, men vi har börjat fundera på grund av att det ju faktiskt finns fördelar med att vara det. Vi är i färd med att köpa hus och vill framöver gärna ha barn tillsammans och det känns som att allt blir lättare om man är gifta (?)

Är därför lite nyfiken på hur ni som är/varit i samma sits tänker/gjorde?

Övriga får såklart också gärna svara.

## Comment 1
Author: Lorita

korta semonin i rådhuset + en puss + ett biobesök med våra barn  + ett resurang besök samma dag då vi ändå var i stan (inga gäster inga extra kläder bara snabbt överstökat)

Ingen av oss bytte efternamn uten helt enkelt så gifta vi oss helt juridiskt ![Skrattande](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") och livet blir lite enklare ![Flört](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 2
Author: Maria

Bröllop var heller inte min grej men man kan gifta sig utan att det behöver vara så "stort"

Man kan gifta sig borgerligt och även i kyrkan kan man ha ett mindre bröllop vilket vi hade.

Det var ett förmiddagsbröllop men de allra "närmast sörjande" och sedan middag hemma hos mina föräldrar. Vi var 13 stycken.

Otur att vara 13 runt borden men vi har varit gifta i snart 30 år.![Flört](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

Det kostade inte särskilt mycket och som sagt det var enkelt och i litet format.

## Comment 3
Author: Zvintos

Vi har ungefär samma funderingar som ni har, att ev gifta oss när det blir barn. Vi är inte heller det minsta intresserade utav bröllopet i sig, så för oss blir det nog att vi bokar tid och gör det på rådhuset tillsammans med 2 vänner.

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Jag kan berätta lite mera om att vara gift och ta det stora steget. Jag och min man hade varit tillsammans i 7 år och några månader när vi äntligen gifte oss. Vi har gått igenom mycket tillsammans. Jag hade en dotter sen innan som han tog under sina vingar och han har varit som en pappa till henne. Vi fick en dotter tillsammans efter bara 1 ½ år. Så vi har hunnit och känna på förhållandes alla faser innan vi tog klivet att gifta oss.

Jag tycker att man ska gifta sig när man känner varandra väl och när man är helt säker på att det är personen man vill leva länge med. Inte alla äktenskap varar livet ut, en del ger upp efter bara ett par år. En bekant till mig gifte sig förra året och nu ska dom skilja sig. Dom har ändå varit tillsammans i minst 6 år och dessutom har dom två barn ihop. MEN det finns naturligtvis undantag där man varit tillsammans nåt år eller två innan man gifte sig och det har hållt många år.

Man ska veta att i ett äktenskap ska man kämpa när det blir tufft och inte sticka när det stormar lite. Ett bra koncept som min farfar sa mig på min bröllopsdag: När man älskar varandra och man vet att man ska leva länge med varandra så ska man aldrig glömma bort att pussas och kramas ofta och att ALDRIG somna osams. Det är kärlekens krydda för ett bra recept sa han. Min farfar är en klok man. Sen la han till att man kämpar tillsammans och pratar om saker och ting.

Tänkvärt hoppas jag.

Kram och lycka till med dina planer!

## Comment 5
Author: [Borttaget]

Obs. Jag valde ett litet bröllop i kyrkan, enkel klänning från Halens och vi gjorde egna smörgåstårtor. Det var ett perfekt bröllop.

## Comment 6
Author: SaraC

Åh, vad kul med så många svar så fort! Tack!

Tänker väl lite som de flesta av er, att i så fall blir det något litet och enkelt.

Mamma och pappa gifte sig efter 18 år som sambos när jag var i tonåren, då talade de bara om det för mig och min syster och för mammas mormor och morfar, dagen före. De gifte sig på mammas födelsedag så alla de närmaste var redan beredda på att att komma den dagen. De ville inte heller ha en massa ståhej och att folk skulle behöva känna sig tvingade att ut och köpa presenter och fina kläder.

Jag vill nog ändå inte bara gå till rådhuset. Vi funderar på att ha det hemma på gården och göra som morsan och farsan och ta det en dag när alla nära och kära ändå är inbjudna.

## Comment 7
Author: SaraC

#5 Vad fint! Jag tycker det är som vackrast när det är enkelt ![Glad](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 8
Author: [Borttaget]

**#6** Låter som en trevlig idé att gifta sig ute på gården. Man kan göra det riktigt fint så med.

## Comment 9
Author: fruktgumman

Vi har varit sambo i 13 år och bor i hus på landet. Vi är inte heller ett dugg intresserade av själva bröllopet. Förmodligen kommer vi aldrig gifta oss. Men vi kommer inte heller att skaffa några barn som vi känner det

## Comment 10
Author: SaraC

#8 Jo, det kan nog bli fint där mitt på ängen framför sjön ![Kyss](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss")

#9 Ja, det blir ju enklare om man inte har barn. Men hur har ni gjort med hus och allt annat ni har tillsammans? Samboavtal?

## Comment 11
Author: fruktgumman

#10 Vi har skrivit ett testamente att vi ärver varandra om något händer någon av oss. Kostade ju några hundra att göra det och man kanske kan komma undan med samma summa med att gå till rådhuset.

Men vi kände inte att vi ville göra så.  Vi har blivit bjudna på flera bröllop där våra vänner gift sig, och det har varit stora tillställningar med mycket festligheter. På något sätt skulle det kännas konstigt om vi då inte bjöd tillbaka dessa människor om vi någon gång skulle gifta oss

## Comment 12
Author: SaraC

#11 Okej, tack för svaret! Förstår dig helt och hållet.

## Comment 13
Author: Mona22

Vi tog borgerligt. Vi hade med en av mina systrar med hennes gubbe. 2 ja och en puss sen var det klart. Snabbt och lätt. Vi ville inte göra något stort av det.

## Comment 14
Author: hus-musen

Kommer inte att gifta mig, ser ingen anledning till det egentligen. Så länge du har ett samboavtal och testamente så är det i regel lugnt.

## Comment 15
Author: Lorita

#14 det var faktiskt vår revisor som sa åt oss att gifta oss, hus + särkullbarn då är det inte enkelt att skriva.

Nu är det bara adoption av särkullbarnet kvar så kan jag dö lungt ![Oskyldig](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig")

## Comment 16
Author: hus-musen

#16 Finns färdiga mallar på bokhandel med brett sortiment! Och på internet, jag orkar inte skriva helt själv![Flört](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 17
Author: SaraC

#14 Nä, vi är som sagt inte säkra, därav denna tråd. Varför väljer du samboavtal istället för giftemål, vad är fördelarna tycker du?

Vi tänker väl som sagt även på det här med eventuella barn, det är väl inte heller lika enkelt om man inte är gifta.

## Comment 18
Author: Lorita

#16 det funkade inte i vår situvation

## Comment 19
Author: Gur4m1

Tänker som dig. Ska jag ha barn å villa så ska mannen gifta sig med mig- inte för att jag anser att det på något sätt förändrar vår relation efterosm vi inte är kristna eller så- men det färändrar samhällets, statens och lagens syn på en som par. Sen hela grejen att alla i fmailjen har samma efternamn är ju en orsak många gifter sig för, speciellt då man fått barn.

Vill ha något litet och enkelt för de närmaste eller enbart mig och min pojkvän, vill gärna gifta mig före barn och gemensamt boende. Att man ses som en henhet av andra. För egen del är det väl sak samma, förutom möjligen "orsaken" att partaja lite med släkt och vänner ;)

## Comment 20
Author: Lorita

#19 vi har inte samma efternamn barnen har mitt och han behöll sitt -son namn

## Comment 21
Author: Gur4m1

#20 kul (eller bra) för er :D Jag skrev inte att alla byter efternamn - det är snarare rätt populärt numera att man tar ett nytt, gemensamt efternamn eller att avr oc en behåller sina. Men många gifter sig- med argumentet att de bland annat vill ha samma efternamn på föräldrar/barnen så det blir en självklrt enhet :D "jag är Janson Jansson pappa/mamma till Jonna Jansson" :D

Själv är jag osäker på om jag vill byta efternamn- min killes efternamn är mycket finare än mitt MEN mitt efternamnn är "historiskt" från min släkt- där jag kommer från känner man till mitt efternamn från släkten- medan mi killes är "random" och inte har någon betydelse alls för hans släkt :/ Det känns viktigt för mig.

## Comment 22
Author: SaraC

#19 Ja, du tänker exakt som mig!

Förutom efternamnen. Sambon har ett -son efternamn och jag har ett efternamn som bara min släkt heter. Jag tyckte det var skitdrygt att ha mitt ovanliga efternamn under uppväxten, även om jag är lite stolt över det nu, och vill därför att eventuella ungar ska få hans namn som efternamn men mitt med i namnraden, så kan de när de blir äldre välja om de vill lägga till det eller byta. Själv tänkte jag lägga till sambons namn och göra som morsan, använda mig av lite av varje när jag tycker ![Cool](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool")

## Comment 23
Author: Gur4m1

#22  :D alltså... Tänk på hur stolt du är idag :D Ge dina barn det tycker jag absolut. Tro mig, jag äxte först upp med ett "sson-namn" och det var såååå tråååkigt :D

Man kan inte ha dubbelefternamn idag- och det är svårt att ta bort "extranamn" - och det är som extrananm ditt efternanm blir tillagt och då kommer de - om de vill byta i vuxen ålder- att få det både som efternamn och "extranamn"- om jag förstått rätt. Kollat en del för att få namnbyte. Vet att de ogärna tar bort namn, men däremot kan man lägga till. Byter du namn tex från Maria till ett nytt, så läggs ditt gamla namn till som extranamn osv.

Det är som jag förstått. Försöker få min pojkvän att ta ett gemensamt, helt nytt efternamn (men som kommer från hans sida av familjen, någon generation bakåt).

Måste säga att det är roligare med ett namn där man tillhör sin fmailj än med namn som precis alla andra har  :D Men det är min åsikt! ^\_^ som en fd "sson"- hade min mors efternamn och bytte senar till min fars- där jag känner mer att namnet har en samhörighet med släkten- även om det finns andra osm heter så...En ganska viktig känsla tyckte jag själv under tonåren framförallt.

## Comment 24
Author: SaraC

#23 Mja, så stolt är jag väl inte riktigt, bara blivit lite mera och numera accepterat att jag hela tiden måste stava det åt folk ![Flört](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

Det roliga är att jag har ett sådant namn eftersom mina "förfäder" valde att byta ut sitt första för att de var rädda att deras barn skulle bli retade för det, och jag har ironiskt nog alltid blivit retad för mitt. Önskade alltid att jag skulle få heta något i stil med Eriksson eller Lindgren istället, så därför känner jag att jag vill ge mina barn ett enkelt namn från början och sedan får de välja.

Visste inte att det var så svårt att byta bort? Men om man till exempel skulle heta Stina Anna Lundgren Eriksson då, och vi som föräldrar valde att Stina var tilltalsnamn och bara skrev Eriksson som efternamn, men hon senare ville heta Stina Lundgren Andersson, alltså båda efternamnen. Skulle hon då få heta Stuna Lundgren Eriksson Eriksson, eller vad?

Som jag förstått det är det så att man inte kan få två efternamn, men man får ha flera namn i övrigt och man väljer själv hur många av dessa man använder. Därav skulle exemplet ovan (eller vi som föräldrar) kunna välja själv om hon ville kallas Stina Anna Eriksson, Stina Eriksson, Anna Eriksson, Stina Lundgren, Anna Lundgren och så vidare... ?

Sedan vet jag att man får byta efternamn om det är ett släktnamn, så även om inte min tanke funkar så skulle eventuella ungar få byta till mitt namn om de ville.

## Comment 25
Author: Gur4m1

Ja dina barn får byta till ditt efternamn senare när de blir äldre :)

"Visste inte att det var så svårt att byta bort? Men om man till exempel skulle heta Stina Anna Lundgren Eriksson då, och vi som föräldrar valde att Stina var tilltalsnamn och bara skrev Eriksson som efternamn, men hon senare ville heta Stina Lundgren Andersson, alltså båda efternamnen. Skulle hon då få heta Stuna Lundgren Eriksson Eriksson, eller vad?"

Det är ni som kommer att skriva det- men i ofentliga dokument, när de hamnar på listor i skola, sjukhus osv så kommer alla namn finnas med, ja :) Men man har bara ett tilltalsnamn oc ett efternamn. Finns vissa, gamla efternamn- jag hade ett bland annat- som har bindestreck mellan två efternamn. Men man kan inte producera nya sådana namn idag- vilket jag tycker är lite fel :<

Men ja, ett av efternamnen behandlas som ett "mellannamn". Tror mellannamn/namn är svåra att \_ta bort\_ däremot kan man lägga till och byta/pendla mellan namnen som är förnamnet. Men jag kan ha missförstått det totalt :) Vet att om ni gifter er- får du inte ta din makes efternamn som mellan namn och han ta ditt efternamn som mellannamn- däremot får en av er ta den andres efternamn som mellannamn...XD

Men ja, är ju klokt att låta barnen välja :) Även om ett namn, hur illa det än är, växer med en ^\_^ Alltid hatat mitt förnamn men när jag väl tänkte byta det så kändes det....så fel :D

## Comment 26
Author: Lorita

#25 det är inte alls svårt att byta namn, jag bytte efternamn (släktnamn) och la till ett extranman och det var bara en blankett som skulle in

min dottre valde bort ett tillltalsman blakett + målsmans underskrift då hon var under 18 år (det var första namnet hon tog bort)

jätteenkelt nästa gång kostar det pengar men det kan det vara värt om det är något man vill.

## Comment 27
Author: SaraC

#25 Men jag håller fortfarande inte riktigt med då jag själv jobbar inom skolan och vi får många, många barn med mer än ett efternamn i listorna. Oftast vill då föräldrarna att båda namnen ska användas, men inte sällan är det bara ett de tycker ska användas och då använder vi bara det. Ibland även med flera "tilltalsnamn" men där föräldrarna säger att enbart det ena ska användas. ?

Det spelar mig ingen roll att mitt efternamn i så fall skulle behandlas som "mellannamn", och att det skulle vara svårt att ta bort, för det får de då stå ut med ![Flört](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

Men ja, det där är ju ett svårt val. Det är ju som du tar upp, även detsamma med förnamn. Hur man än väljer så hatar ungen det en tid, känns det som.

## Comment 28
Author: Gur4m1

Hade för mig att när man byter förnamn så behålls det som ett "andranamn"? Men jag mins kanske helt galet. Var mest bökigt med efternamn/andranamn-biten. Just byta tilltalsnamn är ju lätt, första gången :D

## Comment 29
Author: Gur4m1

Läste nu att det inte är några problem att ta bort mellannamn :D Lite OT men:

"Den av er som i samband med vigsel tagit den andres efternamn får ha ett tidigare efternamn som mellannamn. Har ni anmält att ni behåller de efternamn som ni hade före vigseln får en av er, med den andres samtycke, ha den andres efternamn som mellannamn. En förutsättning är att den andres efternamn inte kommer från ett tidigare äktenskap eller registrerat partnerskap. Det är bara en av er som kan ha den andres efternamn som mellannamn."

Var det jag tänkte på.

## Comment 30
Author: SaraC

#28 Men hallå, nu gör du mig helt snurrig bland alla dessa namn! ![Tungan ute](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

## Comment 31
Author: [Borttaget]

Jag har aldrig velat gifta mig, är man ihop spelar det väl ingen roll har jag tänkt. Och jag är inte med i kyrkan eller något sånt heller. Men efterhand har jag förstått att vissa saker och ting blir en hel del enklare om man är gift, så sambon och jag ska gifta oss någon gång. Sambon är mer romantisk och gör det mest av kärlek ![Flört](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

Jag tycker inte om att ordna stora fester så jag vill att det bara är han, vårt barn och jag i rådhuset. Efteråt går vi ut på restaurang. Men han vill ha hela familjen och alla vänner och stooooor fest... ![Tungan ute](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute") Så vi får kompsomissa. Men det blir i alla fall inte i kyrkan.

## Comment 32
Author: hus-musen

#17 För det första är giftermål någon som man gör om man är troende enligt mig, jag är inte kristen. Ser inte heller några direkta fördelar med att var gift, om man får barn kan man ändå välja att barnet får bådas namn eller bara pappans/mammans så det spelar inte heller någon roll där som påpekats över.

Skillnaden mellan att vara sambo och att vara gift är bla att man inte ärver varandra (om man inte har skrivit ett testamente) och att man inte delar på allt om man flyttar isär utan bara på bostaden och sånt som tillhör den som till exempel möbler. Om man får barn måste man som sambopappa bekräfta faderskapet och anmäla att man vill ha gemensam vårdnad. Gifta män räknas automatiskt som pappor får gemensam vårdnad när barnet född.

Jobbigare är det att skilja sig oxå, om ni har barn under 16 år tillsammans måste ni använda er av betänketid på ett halvår tex, och därefter åter ansöka om skilsmässa.

Så näe, verkar vara mer jobb att var gifta, enklare att vara sambos. Men jag har hört att vissa gånger så är det enklare för gifta att ta lån tex, om man nu inte kan ta ett lån var för sig. Men det verkar oxå vara på väg att ändras.

## Comment 33
Author: Gur4m1

Fast betänketid på ett halvår är väl inte besvärligt  :D Såvida man inte har brottom för att kunna gifta om sig med någon annan  ^\_^

Att äktenskapt som det är utformat idag är ett kristet påhitt är ju sant- men partnerskap mellan man och hustru är ju inget som enbart kristna pyssllat med. Grekerna tog sig hustrur och det var inget kristet där :>

Bröllop idag är lika "kristen" som julafton i Sverige. Man kan göra lite som man vill- fira i kyrkan, fira i folkets hus, fira på en strand i Thailand- vigs av en präst, imam, shaman eller någon somhar rätten att viga två människor till makar. Du kan idag ingåäktenskap utan att det har någon som helst med kristendomen att göra- annat än rundvärderingen som vi har i samhället- som kommer från kristendomen :)

Så att avfärda äktenskapet som något kristet och att det därför är trams för icke-kristna att gifta sig- tycker jag är bs. Att man ärver varadra vid döden tyker jag är en nog så god anledning att gifta sig för- en trygghet med att vara en familj :) Äktenskapet idag handlar mycket om tradition- precis osm dopet- där många, trots att de inte är troende kristna- väljer att ha en dop eller en 2modernare variant" av "namn ceremoni" där barnet under sitt första levandsår presenteras för ela släkten och vänkretsen och firas.

Traditioner är levande, precis som språket. Heniskt igår, Kristet idag, tradition imorgon.

## Comment 34
Author: [Borttaget]

Jag och min man gifte oss för ca ett år sedan och hade då varit ett par i drygt tre år. Vi hade en borgerlig ceremoni i vår trädgård. Vi fick en vigselförrättare vi trivdes bra med (stod på "rätt" sida rent politiskt). Ingen av oss är medlemmar i Svenska Kyrkan så en kyrkvigsel var aldrig ett alternativ - vi ville vara juridiskt gifta och inget annat. På kvällen hade vi grillparty för ca 30 gäster. Vi kände att vi redan levt som gifta i flera år, så det skulle inte bli någon omställning i relationen, men rent juridiskt kändes det viktigt att slippa tänka på testamente och när barn föds - vem som är pappan.

Jag är förvånad över att så många verkar tycka att det är ett större steg i relationen av gifta sig än att skaffa barn tillsammans. Ett giftermål kan du göra dig fri från, men har du barn med någon kan du aldrig kapa relationen; då är man bundna till varandra för livet.

## Comment 35
Author: Gur4m1

Ja, jag känner lite så- kan inte mannen ifta sig med mig så vet jag inte varför man skulle skaffa barn ihop då det inte går att ta tillbaka :D Någonsin.

Sen upplever jag att FESTEN, allt betyr rut bröllopet och bruden är otroligt viktig för vissa- mer än att man ska vigas och bli ett äkta par i guds eller statens ögon. Par som "skjuter upp" bröllop för att de inte har råd, när en vigsel rent tekniskt inte kostar ett öre- eller inte speciellt många.

## Comment 36
Author: hus-musen

#33 Fast ärver varandra kan man ju göra ändå, det är bara att skriva testamente om man vill att partnern ska ha något speciellt. Så ser ingen anledning att gifta sig bara därför.

Nee det är sant, i dagsläget kan man gifta sig borgeligt enbart, bara gå till tingshuset och skriva på ett papper med två vittnen. Inte särskilt religöst, men ser ändå ingen anledning till att man ska göra det.   
Dop går oxå bort för mig, ser ingen anledning till det heller. Men dopet har med kristendomen att göra hur man än vänder på det, du behöver en präst och vid dopet blir barnet medlem i svenska kyrkan.   
Finns säkert andra namngivningscermonier i olika traditioner men som sagt, det lockar inte. Är inte särskilt mycket för tradtioner över huvud taget mer än de som innebär god mat.

## Comment 37
Author: [Borttaget]

#35 Ja, är man ute efter att bli just gift så går det att fixa både snabbt och billigt. En eventuell fest kan man i så fall ha senare, när man har råd. Jag och min man lade det mesta på en resa, fast för ca 8000:- fick vi en ganska stor fest med massor av mat och vin och sprit så det skulle ha räckt till ännu en fest.

## Comment 38
Author: Lorita

#36 du kan bara tesamentera bort 50% av det du äger 50% går till barnen och har man som vi hus ihop så kan det vara väldigt tufft om en går bort.

Vi siter i ett hus vi ägt länge och som därmed ökat regält i värde och läget har också blivit bättre/dyrare med åren.

## Comment 39
Author: Mona22

#34 och 35.

Håller med, hur kan det vara "farligare" att gifta sig än att skaffa barn. fattar inte. Är det så svårt att leva som gift så kan man väl skilja sig om man inte orkar kämpa men man kan aldrig sluta vara mamma eller pappa om man skaffat barn. ![Obestämd](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd")

## Comment 40
Author: SaraC

#32 Fast som jag förstått det så är pappan till barnet jurdidiskt sett inte pappa till barnet förrän man skickat in faderskapspapperen om man inte är gift. Om jag dör vid födseln är det alltså inte givet att min karl får ta hand om barnet, om han dör innan är det inte givet att vårt barn får ta del av hans arv. Sedan har jag hört skräckhistorier om dessa samtal man får komma på när man skaffat barn utom äktenskap, där de frågar ut en om helt privata frågor.

**?**

#34 _Jag är förvånad över att så många verkar tycka att det är ett större steg i relationen av gifta sig än att skaffa barn tillsammans. Ett giftermål kan du göra dig fri från, men har du barn med någon kan du aldrig kapa relationen; då är man bundna till varandra för livet._

Exakt det du tar upp tänkte jag också på häromdagen!
