# Söker kärlek på nätet Author: Kire84 Hej jag heter Erik och har varit med om jobbiga svek i kärlekslivet. Haft några längra förhållanden men nu är jag ensam igen å jag hatar det! Jag har blivit medlem på både mötesplatsen.se och spraydate. Allt i hopp om att hitta en seriös partner. Men detta e då inte det lättaste ska jag säga. Jag har träffat på flera konstiga filurer. Allt ifrån tjejer som vill att man ska göra dom gravida till en tjej som ville visa mig när hon hade sex med sin hund å häst! Är det så här det ska vara frågar jag mig? Kanske jag bara haft otur? Tycker att det borde finnas seriösa personer med? Eller? Jag vill så himla gärna träffa en go tjej:) Kan ni inte berätta lite för mig om era erfarenheter av dejting på nätet? MVH Erik i Varberg ## Comment 1 Author: GabbiS87 Det låter lite som att du haft otur, men det är svårt att hitta kärleken på nätet. Jag har nätdejtat en del tidigare och ofta lär man känna en person som visar sig vara helt annorlunda i verkliga livet. Jag tror inte riktigt man kan hitta kärleken så, finns såklart undantag om man lyckas hitta en seriös person! När man slutar leta så hittar man det man söker, brukar man säga och det stämmer även med kärlek. Lycka till!! ## Comment 2 Author: Karmatarerskanise Jag blev medlem på  bla annat motesplatsen för ca ett halvår sedan. Var väl medlem 2 veckor sedan gav jag upp. Var bara underliga människor som kontaktade mig. Så jag tror mer på att träffa folk på gymmet, hos vänner eller på jobbet. Vågar mig inte på nätdejting :) ## Comment 3 Author: Gur4m1 Happypancake eller nått sånt har jag hört att en del bekanta använder sig av. Hmm.. Måste säga att du haft ordentlig otur med sina "nätragg" för...usch. Själv är jag en kvinna runt 30årsåldern och jag har nätdejtat med blandade resultat. Aldrig mött på någon "märklig" kille direkt. JAg tror mycket handlar om hur man "Marknadsför sig". Jag har mött normala killar och "nördiga" harmlösa män. En gång mötte jag en "psykopat" men det man vöerlever härdas man av ;) haha... En viktig sak är att inte vara desperat men inte heller bli FÖR kräsen-vilket man lätt blir om man får många alternativ att välja på och man väljer bort potentiellt goda rleationer pga små skitsaker för man tror något bättre ständigt ska dyka upp rut hörnet- som man vill prova på- för nätet är ju det- ett oändligt hav med möjligheter. Men ja, efterosm tjejer som vill ha barn och tjejer som pysslar med djursex sökt upp dig- så funderar jag lite runt hur din "profil" ser ut. JAg är tjej och som tjej får man sin beskärda del av "puckon" dagligen på en dejtingsite- Du får lära dig att rensa bort dessa missfall och inte ta det som något perosnligt eller som att de är majoriteten av nätdejtingvärlden. Själv har jag hittat mina nätragg på div forum och i onlinespel faktiskt, en kille via möteplastsen för herrans massa år sedan och han är den kille som var mest seriös- ville flytta ihop, gifta sig och skaffa barn, sjukt "normal" kille - men jag ville inte ha allt det där "Svensson" just då. Så ge inte upp, du måste bara hitta den där nålen bland allt hö. Och jo, lita på magkänslan om människor, ta inte allt på deras ord eller pga utseende(foton).. Känns det skumt/fel så är det förmodligen det. ## Comment 4 Author: Gur4m1 ...bäst resultat har jag haft med de män där jag bara chattat lite ytligt och sedan träffat och lärt känna resten irl-eller där vi chattat i flera, flera år :P Man VILL gärna tro att det man känner efter några långa, heta dygn på msn- eller månader över ett forum/mailande är mer än ett råsa rus av en illusion, en bild man själv byggt upp runt en person, men det är det sällan. Man blir oftast besviken eller ännu värre, personen har ljugit om massor med saker :( Så rensa bort folk gneom ett filter- de som går igneom försöker du att gå vidare med så fort som möjligt :) Checka upp om intressen osv men genrellt försöka få det bort från just nätkontakt och föra över det till verkliga livet. Lider du avsoical fobi så är ju nätkontakt i flera år ett alternativ.... ## Comment 5 Author: [Borttaget] Jag vet dem som träffats via dejtingsajt och blivit äkta par, i flera år nu. Trist bara att det måste florera runt en massa puckon där på dessa sajter, som kommer med både oanständiga och märkliga förslag. ![Obestämd](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") Hoppas du hittar din tjej till sist Erik, ## Comment 6 Author: OttoIsTheShit haft väldigt blandade resultat. idioter och även den jag haft mitt mest seriösa förhållande med :) men har ärligt talat slutat å leta. låter dom komma om dom e intresserade Men jag önskar dig lycka till :) ## Comment 7 Author: skotty **"The key is to trust people to be who they are. Instead we trust people to be who we want them to be, and when they aren't, we cry"** Det där är väldigt vanligt när man träffar folk på internet, tyvärr. Jag tycker dock om en kille från internet just nu, men jag har inga höga förhoppningar. Det får bli som det blir när vi träffas helt enkelt. ## Comment 8 Author: Åsa S Jag träffade min pojkvän via spray men jag hade även konto på Happy pancake, betalsiter är inget bättre än gratissiter snarare tvärtom. Är bara på betalsiter jag blivit erbjuden pengar för att spendera en helg med nån, varit på träff med nån som berättade han blivit av med fotbojan nyss, träffat män med aspberger, adhd etc. Viktigt är dock att man är tydlig med vad man är ute efter, är man ute efter något seriöst och ingen KK, lite kul nån helg etc så måste man skriva det i klartext. Söker du nån för familjebildning skriv det tydligt och skriv samtidigt du inte är intresserad av något annat. Undvik ord som skoj (betyder man inte söker något seriöst när det gäller internetdejting). Jag skrev en ganska barsk profil sist jag testade internetdejting och förklarade vad jag var ute efter och vad jag inte var intresserad av, fick inte så många som ville gå ut med mig som jag fick första gången jag testade och kanske inte var så tydlig, men de som kontaktade mig nu sist var ju mer seriösa än de som kontaktade mig första gången jag testade internetdejting. Får du ändå bara konstiga tjejer be nån kvinnlig bekant att läsa igenom din profil och komma med förslag på hur du ska ändra din profil. ## Comment 9 Author: [Borttaget] Jag känner en tjej som träffade en turkisk man på en dejtingsajt, nu har det gått tre år och i somras gifte dem sig och hon flyttade till Turkiet. Så det kan gå! Dock är jag personligen ganska skeptisk. Ska man träffa någon på nätet så tror jag mer på att få kontakt på ett vanligt diskussionforum likt det här, då blir det inte samma press och konstiga stämning. Det är mer "Oj, vilken vettig människa, kanske ska skicka iväg ett PM!". Jag träffade min sambo på ett ungdomsforum, vi har varit tillsammans i drygt tre år nu. ![Glad](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 10 Author: Karmatarerskanise #8 "Är bara på betalsiter jag blivit erbjuden pengar för att spendera en helg med nån, varit på träff med nån som berättade han blivit av med fotbojan nyss, träffat män med aspberger, adhd etc." Förstår inte varför det spelar roll om personen du går på dejt med har aspergers eller adhd, och det har väl knappast med betalsajter att göra. Det är ganska vanliga diagnoser och finns överallt. ## Comment 11 Author: [Borttaget] #8 Håller med ovanstående talare, att någon har Asperger eller ADHD säger ju inte någonting. Förstår inte riktigt vad du menar med det heller? Är det negativt med AS och/eller ADHD? ## Comment 12 Author: Wand Jag kan ju säga som så att jag mötte min fästman på internet, men inte på en dejtingsida. Jag är en sådan tråkig och gammalmodig person som tycker att man inte ska leta efter kärleken utan helt enkelt bara leva ett normalt liv och låta det komma som det kommer. ## Comment 13 Author: MonaAlexandra Prova på badoo.se där finns allt möjligt. En god vän till mig träffade sin nuvarande där. Men dom har bara dejtat en vecka nu. Men ja. det är de enda jag kan hjälpa med. Lycka till :) ## Comment 14 Author: skotty #13 Badoo är en sida där de flesta är ute efter sex. Finns inte alls många seriösa där. ## Comment 15 Author: MonaAlexandra #14 Va är du seriös?! Ush.. okej då tar jag verkligen tillbaka tipset. Han (kompisen) sa att det var en jättebra sida där man bara kan lära känna och få kompisar /pojkvänner/flickvänner eller bara skriva av sig med någon.. ## Comment 16 Author: skotty #15 Då har vi fått helt fel uppfattning om den sidan, haha. Jag brukar vara inne där när jag inte har något att göra. Jag är 19 år och får ofta meddelanden från 40+ män som vill prata sex eller träffas o ha sex. De flesta erbjuder sig att betala resan och allting. Men finns säkert trevliga människor där också. Men 90% är ute efter sex. ## Comment 17 Author: Åsa S Man kan hitta några seriösa på Badoo men extremt många är väldigt oseriösa och bara ute efter sex. Och något jag glömde skriva är att man ska vara ärlig i sin profil funkar sällan starta ett förhållande där man ljuger. Och jo det är INTE önskvärt med psykiska funktionshinder när man internetdejtar. Jag VILL inte vara ihop med någon med aspberger ADHD och liknande  har redan testat det och dessa människor har ingen empati och klarar inte av sociala relationer eller förhållanden speciellt bra enligt den erfarenhet jag haft = brukar bara vara slöseri med tid ifall man söker nån för ett långvarigt  seriöst förhållande,  och att de har diagnoser är inget dessa personer talar om i sin profil eller när man börjar få kontakt. Som tur är har jag många elever med dessa diagnoser + har ju känt flera med dessa diagnoser och man känner snabbt igen många tecken och börjar man fråga så brukar man klämma fram sanningen. Var ärlig är min uppmaning. ## Comment 18 Author: Karmatarerskanise #17 Mycket okunnighet i ditt inlägg, vilket förvånar mig om du har elever med dessa diagnoser. Föreslår att du sätter dig in mer i ämnena. Och du bör tänka dig för innan du skriver då ifokus har väldigt många medlemmar med bl.a dessa diagnoser. Kommentarer som att det brukar vara slöseri med tid, att människor med dessa diagnoser saknar empati osv kan såra. Man kan leva fullt normala liv med familj, barn och partner. Förutsatt att man hittar en partner som man älskar.  Att de du träffat på inte klarar av långvariga seriösa förhållanden kan ju faktiskt ha med dig och **er** att göra. Lätt att skylla på en diagnos när det inte går som väntat. Man saknar inte heller empati med dessa diagnoser. Du verkar dra alla över en kamm, och det är verkligen ett stort misstag från din sida då alla är olika! Tycker snarare det verkar ha varit slöseri med tid från deras sida då du inte verkar ha brytt dig om att ta reda på vad diagnoserna kan innebära, och då fungerar det självklart sämre. Förståelse är A och O i alla förhållanden. Förutfattade meningar inte. För övrigt är det ganska stor skillnad på de båda diagnoserna i mycket, så man kan inte prata om "dessa människor" på det viset. Vet inte hur du gör, men när man försöker träffa nytt folk basunerar man inte ut hela sitt liv och eventuella problem man har. Hur många tror du det lockar? Skriver du dina negativa sidor det första du gör? Föga attraherande enligt mig i alla fall. ## Comment 19 Author: Åsa S Jovisst skriver jag alla mina negativa sidor när jag internetdejtar jag är ärlig och är 40år har lärt mig en hel del om livet, varför skulle jag vilja dölja något. Om jag söker nån måste de acceptera mina negativa sidor så varför ska jag försöka dölja dem och låta nån upptäcka dem på sikt, det är bättre vara tydlig och ärlig så att en ev. blivande partner kan ta ställning innan man ger sig in i nått? Brukar inte vara svårt hitta nån även om man skriver vad man har för negativa sidor. Och pratar man så positivt om ADHD, Aspberger har man nog inte testat ha förhållande med så många människor med dessa diagnoser (det har jag, var väldigt förstående och positiv tidigare som flera verkar vara här men efter flera av såna förhållanden har jag faktiskt insett att det funkar bättre med nån utan diagnos). De kan vara väldigt trevliga och charmiga personer men nej väldigt få av dem klarar av förhållanden som varar speciellt länge ifall man verkligen har dessa diagnoser. ## Comment 20 Author: MonaAlexandra Jag har en god vän med Asperger. Hon och hennes pojkvän är det gulligaste, finaste paret jag vet. Ren kärlek och respekt mellan dom. Och dom båda älskar varandra för den dom är. Och jag tror inte alls att han tycker hon är någon börda. Snarare tvärtom. Hon får honom att må bra varje dag. Och hon är även en fin vän till mig som jag har nära mitt hjärta, trots hennes diagnoser. Diagnoserna gör henne till den hon är och jag skulle aldrig ändra på henne, ens om jag kunde. Som Hera säger dom kan leva ett fullt normalt liv, vilken diagnos dom än har. Älskar man varandra så älskar man även "det negativa". ## Comment 21 Author: Åsa S Tjejer med dessa diagnoser är ofta annorlunda än killar med samma diagnos när de är nere vänder de ofta detta inåt mot sig själva de tar inte ut det på andra som ofta killar med dessa diagnoser gör = de förstör ofta inte de relationer de har. Ett av mina ex. bråkade fortfarande med sitt ex mer än 10år efter de separerat vi talar att de fortfarande drog varandra via tingsrätten etc. inte ens hans barn ville umgås med honom längre. Enligt honom själv är han en perfekt person men det var alla andra som det är fel på och de ska sona för vad de gjort och han är inte ensam med den diagnosen och se livet på det sättet (väldigt många på fängelser har diagnosen ADHD). Han ville t.o.m straffa sina barn flör att de inte ville träffa honom genom att dra in underhållsstöd, försöka skriva dem ute från testamentet samtidigt som han beskrev sig själv som den perfekta föräldern. Väldigt tydligt exempel på hur nån med den diagnosen ser livet då de är vuxna och inte ung med föräldrastöd. Han är en ganska ensam person han behåller inte vänner speciellt länge, att han fick diagnos och började medicinera hjälpte inte det är aldrig hans fel alltid alla andras och få står ut med det någon längre tid. Hans livsöde är ganska lika många med ADHD som är i 30-50års åldern jag mött. ## Comment 22 Author: Karmatarerskanise #19 Hävdar fortfarande att du är okunnig när det kommer till dessa diagnoser, mycket okunnig. Det är personer vi pratar om, inte spetälska. Ditt sätt att skriva på om det här avslöjar dig. Att du nu drar till med att vi som inte är så negativa som du inte vet vad vi pratar om får mig nästan att dra på smilbanden lite(om du bara visste), men bara nästan eftersom det är lite skrämmande också att man kan ha den synen och okunskapen som du har. Värre är att du inte är ensam om den. Det är människor som du som gör att personer med dessa diagnoser får så lite förståelse i samhället, att folk nästan ryggar tillbaka då de får höra det. Förutfattade meningar är styggelser och borde utrotas. Fram med kunskap! Din påstådda erfarenhet av människor med dessa diagnoser kan inte vara djup eller långvarig. Då hade du inte skrivit som du gör. Att "förhållandena" misslyckats har nog med dig att göra, din ovilja till att förstå personen, än tvärt om. Självklart är det upp till dig att leva med vem du vill. Vill du att denna personen ska vara diagnosfri hoppas jag för din skull att du aldrig faller för en som råkar ha en diagnos. Kan bli ett knivigt läge. ## Comment 23 Author: Åsa S Och du ser väldigt ung ut gissar du känner nån av de få som fungerar "normalt" jag har vänner med samma erfarenhet som mig en av mina vänner försökte i 7år med en kille med ADHD hon gjorde allt för att förstå honomoch hjälpa honom och han gjorde samma sak hela tiden mot henne och sårade henne så mycket hela tiden och det var aldrig hans fel alltid hennes. Han var ju perfekt och fick göra vad han ville avsett vem det drabbade. Men det var inte detta tråden handlade om, utan jag säger var ärlig vid internetdejting klyft fram även de negativa sidorna och ev. funktionshinder man måste få göra ett val. Finns de som inte velat dejta mig då jag skrivit man får acceptera mina lurviga ben, att det är lite stökigt hemma hos mig etc. men so what finns ju andra som vill träffa mig. Måste man ljuga eller dölja saker för att hitta nån som vill träffa en har man problem man bör bearbeta innan man försöker hitta en partner. ## Comment 24 Author: Karmatarerskanise #23 Ännu mer bevis på att du inte kan din sak. Man tror inte att man är perfekt eller tror man får göra som man vill för att man har ADHD, vet inte VAR du fått det ifrån \*skakar på huvudet och suckar\*. Upprepar ännu en gång, ta reda på lite fakta om diagnoserna. Problemen din kompis hade var inte pga ADHD, utan handlade då om hans personlighet. Sen vad min ålder har med den här diskussionen att göra vet jag inte riktigt. (men tackar för komplimangen, min ålder är dock inte så låg som du kanske tror) Detta har med kunskap att göra, inte ålder. Kunskap får man genom att studera, gå kurser, leva med och leva nära diagnoserna. Har man inte kunskapen, så blir det hemskt fel när man försöker skriva om det. Så jag hoppas att du tar till dig det jag skrivit (för barnens skull) och sätter dig in i dessa diagnoser på ett bättre sätt. Mer förståelse och kunskap om olika diagnoser kan göra väldigt mycket :) Angående presentationer så kan jag väl inte säga att det är konstigt om folk utelämnar sina diagnoser utifrån det du skrivit här. **Kan du tänka dig att folk kanske vill bli sedda som människor och inte som diagnoser**? En del saker finns det ingen anledning till att skylta med det första man gör. Alla har vi våra privatliv, och att ta del av dessa liv är ju en del av dejting. Man lär känna en människa mer och mer ju mer man träffar dom. Allt vet man inte från början. ## Comment 25 Author: Katti Åsa S, jag förstår att de relationer du haft med dessa människor inte har fungerat och jag håller med om din analys att det beror på brist på empati. Men det är nog DIN empati som saknas, inte deras (och är det någon av dem som saknat empati så beror det inte på diagnosen utan på annat). Jag har suttit och räknat här och i min nära bekanskapskrets har jag 8 förhållanden som slutat mycket dåligt:det har varit att den ena inte har kunnat släppa den andra, vårdnadstvister, misshandel och annat. Och tänk, ingen av de människor som håller på med det har ADHD eller Asberger! ## Comment 26 Author: [Borttaget] Åsa S Jag blir helt förfasad när jag läser din otroligt fördomsfulla och fördömande ord om personer med Asperger och/eller ADHD. Sedan avfärdar du andras kritik med att de är unga och inte levt med detta. Jag lever med en man med Asperger Syndrom samt är närstående en pojke med ADHD och autismliknande problematik. Att de skulle sakna empati får mig att skratta, de är några av de mest empatiska och förstående människorna jag känner! Helt underbara! Det enda problemet i mitt förhållande är kommunikation, och det är ett mycket vanligt problem även i "normala" förhållanden. Min sambo är mycket empatisk och känslosam, han har bara inte förmågan att visa det i lika stor utsträckning som jag själv eller andra som inte har hans svårigheter. Kanske har du haft oturen att möta människor med neuropsykiatriska funktionshinder som inte fått behandling och stöd under sin uppväxt, och då blir problemen såklart större och mer framträdande, men det beror ju på att de inte fått det stöd de behövt, inte på diagnosen i sig. Att du undervisar barn med dessa diagnoser trots din inställning till funktionshinder är för mig ett mysterium och ganska skrämmande. Min sambo har stött på personer inom skolan som inte förstått hans svårigheter, och det har lämnat många ärr i hans själ. Kanske skulle du utvecklas både yrkesmässigt och känslomässigt av att läsa någon av alla de böcker om dessa diagnoser, jag rekommenderar En riktig människa av Gunilla Gerland. Asperger Syndrom är bara ett annat sätt att fungera på. Vi fungerar ju alla olika, vissa människor går ihop och andra inte. Att dra någon slags slutsats av det och säga att ingen med AS eller ADHD kan ha ett fungerande förhållande är ignorant. Fy, vad jag blir upprörd! ## Comment 27 Author: Banankaka320 Men åh!! Vilken tur att du är så himla perfekt så för du inte har en diagnos, men det kanske du har? Vad vet du om det? Gå in på bokstavsfolk.if så får du se allt se att det finns NORMALA människor där också. Håller helt med Hera! /ADHD ## Comment 28 Author: GabbiS87 Det där med att dra alla över en kam brukar inte vara så lyckat! Man kan ju inte göra så mycket åt att folk har konstiga åsikter och fördomar, men jag håller med om att en person som arbetar med barn med dessa diagnoser borde läsa på och utbilda sig mer i ämnet! Jag har själv jobbat med barn som har haft dessa diagnoser bl.a och NEJ! de saknar verkligen inte empati, alla har varit hur goa som helst!! Sen att man ska vara tydlig i sin "kontaktannons" när man letar efter kärleken över nätet kan jag hålla med om men man kan inte få med allt! Det viktigaste kanske är att vara tydlig med vad man söker, sen får man ju lära känna varann. Varje person väljer ju hur utelämnad man vill vara i sin presentation. Det kan ju samtidigt vara kul att ha lite spänning kvar när man går på första dejten.... ## Comment 29 Author: [Borttaget] Jag har en väninna som har adhd och hon är världens goaste och bästa vän ![Skrattande](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 30 Author: [Borttaget] Jag träffade min man (som för övrigt har AS) på en "barnförbjuden" site för nästan fem år sedan. Vi har nu varit gifta i drygt ett år. Ingen av oss var ute efter något seriöst, men blev ett par efter någon månad. Så kärleken kan man hitta på alla möjliga platser! Jag testade spraydate och tyckte att det var ganska bra, men vet inte om den sajten ens finns kvar. Jag tycker att du ska testa lite olika mötesplatser, både dejtingsidor och mer intresseorienterade forum - där träffar du garanterat på folk som delar dina intressen och kanske kan du bygga på något där? ## Comment 31 Author: line84 En ny tråd kanske skulle skapas ang det här med personer med ADHD/Asperger så slipper TS tråd bli kapad? Det är ett mycket intressant ämne och jag håller för övrigt med alla utom Åsa S. ## Comment 32 Author: Kire84 Tack för alla era tips, synd att tråden spårade ur lite men vafan, livet går vidare:) ## Comment 33 Author: Karmatarerskanise Jag ber om ursakt for att jag lat traden spara ut Kire84. Och jag ber om ursakt for att det blev jobbigt for er att lasa mitt inlagg eftersom jag saknar vara 3 sista bokstaver :)