# Står inte ut längre men hur gör man nu? Author: [Borttaget] Hejsan. Jag e gift sen ett tag tillbaka och har haft realtion med min man strax över 10år. Vi har barn gemnensamt men nu står jag inte ut längre. Tydligen e jag: egoist,gör inget hemma,klarar inte av nåt och tillbringar inte tillräckligt tid med barnen osv.. Sanningen är en helt annan vill jag lova. Jag tar hand om barnen fler timmar även att jag oxå jobbar och ibland kanske jag inte orkar hänga tvätt men inte så att det gror igen. Trött på att ta emot skit för att sen få höra att han älskar mig över allt annat. Jag har Adhd och utmattningssyndrom så jag kämpar allt jag kan och jag gör betydligt mer hemma än han men hur man än säger grejer så vänds det emot mig..ska det vara så här? Vill inte åka hem.Ingen skulle sakna mig heller om jag inte va där. De skulle vara en lycklig familj utan en mamma som skäller gapar osv..Vilket jag inte gör obefogat faktiskt. Vad jag än gör eller hur mycket jag kämpar är det aldrig bra nog. Jag sköter ekonomin,dagis/fritid schema,hämta o lämnar barnen oftast i omsorgen. tar barnen till läkare/tandis osv då jag har en del lediga dagar i veckan så då bokas det oftast på dom Han har oxå en ledig dag i veckan.. Vet ej vad jag ska göra eller vart jag ska vända mig. Har en kurator som hjälper mig på mitt egna personliga plan då mitt psyke nu e väldigt instabilt. Men vad gör man om man aldrig duger och aldrig i makens ögon gör tillräckligt?? Jag orkar inte ta mer, Får flera ångestattacker och då säger han bara: Är du stressad?? Känner att jag vill dra men inte kan jag lämna barnen..Lätt att han skulle säga: Ja mamma lämnade er.. Kan inte slänga ut barnens pappa..Barnen kommer hata mig.. Vad gör man?? Så här vill jag inte ha det..Får höra att jag e värdelöst. Kanske inte direkta ordet men när..Fast han säger att jag gnäller på honom(händer ibland) och att han mår dåligt osv. Om jag har brutit tån har han det oxå. Jag lovar..Så hur man än säger så vänder han det emot mig och jag blir alltid den som överreagerar och är löjlig i slutänden.. Mår skit..Igår ville ag bara försvinna..Långt bort..Ingen skulle sakna mig ändå. Tror bara de skulle tycka: Vad tyst o skönt det blev i huset..Igår va jag ledsen och sa att iallafall 1 av barnen gillar mig..Han sa: jo men så e det bara..Kul.. Jag e alltid den hemska som säger åt dom att städa,tvätta sig osv. Han e den som gör det roliga hela tiden..Visst han "hjälper" till som han säger. Han gör en massa saker medans jag tydligen inte gör ett skit..Vilket jag gör men som sagt i hans ögon e jag värdelös och han säger att han alltid får gå som på nålar och aldrig kan säg nåt till mig för jag e så känslig..Om han har mer att vräka ur sig så e jag villig att säga att jag inte vill höra.. Har familj runtomkring som skyddnät så vart jag ska ta vägen e inga problem men hur gör man?? Orkar inte mer..Finns då inte många känslor kvar. Är helt tom.. ## Comment 1 Author: Maria Prata med din man. Ni måste kommunicera. Ta hjälp av familjerådgivning eller liknande. Det kan göra susen. ## Comment 2 Author: PogoPedagog Skriv en lista: "det här har jag gjort idag, vad har du gjort? " Ibland inser man inte hur orättvis man är förän man faktikst får tydlioga bevis. Är själv orättvis mot min sambo ibland och måste backa när jag inser att jag skäller på honom i onödan. ## Comment 3 Author: hus-musen Har du pratat med honom om hur du känner?  Eller kanske han kan följa med till psykologen och prata? Så har ni en utomstående som kan medla, då kan han inte köra över dig. Sen är det en väldigt bra sak att visa upp arbetet skriftligt. Helt enkelt häng upp en lapp med vardagssysslorna, tex Diska Hämta/skjutsa dagis Dammsug Plocka undan Tvätta Vika tvätt och lägga undan Laga mat Handla osv När du har gjort en sak så skriver du ditt namn i en ruta efter. När han gör en sak skriver han sitt namn. Kör en testperiod på 1-2 veckor eller något, sen är det ju bara att räkna namnen om saker och ting är jämfördelade eller inte. Det står ju svart på vitt då vem som har gjort vad och hur många gånger. Läste att ni har barn oxå, hur gamla är dem? En 5-7åring kan ju faktiskt hänga tvätten och hjälpa till och damma eller ta en sväng med dammsugaren eller diska en kopp liksom.