# Ska jag berätta? Author: skotty I torsdags tatuerade jag mig. Gjorde ett hjärta och skrev mormor och morfar på skulderbladet och en röd diamant på handleden. Diamanten är för en gammal bästa kompis. Hon va mitt allt, och jag var hennes allt. Vi bodde långt ifrån varandra (80 mil) och trots vår låga ålder lyckades vi träffas flera gånger. Pratade jämt i telefon och skickade massa brev till varandra. Hon var alltid där, det spelade ingen roll vad jag gjorde, hur jag var osv.. Hon accepterade mig. Tyvärr blev det så att jag tröttnade tillslut, letade efter andra vänner och tyckte att dessa var mycket bättre än henne. Men sen försvann dom och jag gick alltid tillbaka till henne. Men vi började bråka om allt, och tillslut pallade vi inte längre så för snart fem år sen gick vi åt skilda håll. Vi har dock lite kontakt fortfarande, typ när vi fyller år eller om det har hänt något speciellt. Vid jul, nyår, påsk osv också.. Och lite då och då, men inte så ofta.. Om jag fick bestämma skulle vi försöka bygga upp allt igen, för jag saknar henne nått otroligt. Varje dag. Fast det har gått så måååånga år. Jag har alltid sagt "_I lost my diamond when I was too busy looking for stones_" .. Och röd var hennes favoritfärg. Så nu blev det en röd, liten diamant på min högra handled. Nu är frågan, ska jag berätta om den för henne? Jag vill göra det, men är rädd för hur hon kommer reagera.. Och har ingen aning om hur jag ska säga det. Känns bra att ha nått som symboliserar henne på mig iallafall. Jag är sjukt nöjd. ## Comment 1 Author: Karmatarerskanise Om du vill att hon ska veta så tycker jag du kan säga det. Det är ju inte som att du skrivit hennes namn. Jag hade själv blivit rörd. ## Comment 2 Author: Mimmsis Jag måste hålla med #1. Jag hade blivit rörd om någon gjorde något sådant för mig. Känn efter vad du vill göra! =) ## Comment 3 Author: skotty Jag skickade ett mejl till henne på facebook och frågade hur hon mådde, vad hon gör nu för tiden osv.. Och nu när hon svarade skrev jag och berättade om tatueringen. Jag är sjukt nervös över vad hon kommer säga. Jag hoppas att hon blir rörd, för den tatueringen betyder otroligt mycket för mig. ## Comment 4 Author: Kickan90 jag hade också blivit rörd :) själv blev jag oerhört rörd när sambon min gjorde en tatuering för våran dotter.  du får gärna skriva hur det gick :D ## Comment 5 Author: [Borttaget] Å vad fint gjort av dig! Sen OM du känner för det så kan du ju berätta hur du känner om att du saknar henne och vill "börja om" relationen så att säga. Jag tycker ju att vi lever här och nu och vi ska inte gå med något som gnager inom oss, kan vi göra något åt situationen så ska vi göra det  (kan vara lättare sagt än gjort förstås), sen hur det mottas av den andre kan ju bara den bestämma själv. Men då har man ju gjort det man kan själv iallafall. ## Comment 6 Author: skotty #5 Jag har pratat med henne om det många gånger men hon vill inte börja om, tyvärr. Får nöja mig med att bara prata med henne nån gång ibland.. Fast jag tror inte att det är helt kört, någon gång kanske våra vägar korsas igen, och förhoppningsvis får jag gå resten av vägen med henne. Och då släpper jag henne aldrig igen. Hon har svarat, och hon sa att hon inte riktigt visste vad hon skulle säga, att det kändes konstigt att ha någon som gjort en symbolisk tatuering efter henne. Hon sa att det kom som en chock, hehe. Men hon skrev tack^^ Får se vad hon säger sen när hon smält det lite. Skickade bild på den också och hon tyckte den va fin. ## Comment 7 Author: [Borttaget] Jaha ojdå vad trist. Men jag hoppas att det ordnar sig för dig/er. Hon kanske ändrar sig efter detta som du gjort =) för det var verkligen fint. Hoppas du får tillbaka din vän! ## Comment 8 Author: [Borttaget] Tanken räknas och den har hon sett. Även om hon inte visar det har det gått in och uppskattas på något plan ## Comment 9 Author: Kickan90 Håller med #8 :) du har visat att du är villig att prova en gång till och att hon betyder mkt för dig. det kan vara att hon tror att du kommer att svika henne igen som hon tvekar men ändå gärna vill prova igen. ge henne den tiden hon behöver och visa dig att du kommer ställa upp för henne. håller tummarna att du får tillbaka din vän! ## Comment 10 Author: Sarah Ledsen att säga det, men jag skulle blivit väldigt obekväm om ngn jag inte umgås med längre gjorde en tatuering för mig. Skulle tycka att det kändes jättekonstigt och förmodligen dra mig undan ännu mer. Spec då hon gjort det klart att hon inte vill börja om igen. ## Comment 11 Author: skotty #10 Så kan man också tycka. Och om hon nu gör det så har hon rätt att göra det. MEN hon fanns i mitt liv under en väldigt jobbig period, och hon var det enda jag hade.. det enda jag någonsin har varit 100% säker på. Hon formade mig till den jag är idag, och jag formade henne till den hon är. Vi är en del av varandra, det är vi överens om. Och då spelar en liten tatuering ingen roll.. Det är liksom så påtagligt ändå. Om man har en andra halva, så är hon min. Det har gått så många år och vad jag tycker och tänker om henne och våran tid ihop kommer inte att förändras. ## Comment 12 Author: [Borttaget] "11 Du får så klart ha en andra halva, men personligen vill jag dela åsikten att man inte kan vara säker på att man har en andra hälft. Det tänket känns mer begränsande och lite dominant tycker jag... ## Comment 13 Author: skotty #12 Sen jag förlorade henne har jag inte varit hel. Det är någonting som fattas. Ett tomrum som aldrig fylls. Det är typ samma tomhet som efter att mormor dog. Det är liksom en pusselbit som fattas, världen är lite gråare & tristare.. Som sagt, hon var viktig under en viktig tid. Hon är en del av mig. Har frågat henne nu om hon tog illa upp. ## Comment 14 Author: [Borttaget] #13 Förstår abolut inte alls vad du menar. Hade en "vän" som mest var en spik i foten och jag fick adrig komma henne nära. Hon sa att vi var andra hälfter och sedan drog hon efter ett tag. Saknar henne inte över huvud taget, och är bara glad att hon försvann. Om nu bara allt tjat om henne kunde försvinna också så jag kunde fortsätta med mitt liv. Som sagt andra hälft är bara en dålig ursäkt till att slippa vara vettig. ## Comment 15 Author: StickyKitten Jag skulle också tycka att det var väldigt konstigt och bli obekväm, just eftersom ni inte umgås längre Nu vet jag ju inte direkt något om ert förhållande, men jag kan inte låta bli att tänka att om det var så bra och om ni är "varandras hälft", varför vill hon inte ta upp kontakten då? Sen tror jag personligen på att man bör vara hel i sig själv, tomrum ska inte fyllas av andra människor, men andra människor får hemskt gärna vara komplement. Och utifrån det perspektivet låter det som att du behöver jobba med dig själv och gå vidare. Men som sagt, vad vet jag. En fin tatuering blev det i alla fall. ## Comment 16 Author: skotty Nu har jag frågat henne om hon tog illa upp, men hon sa nej. Hon blev bara överraskad. Hon trodde inte att hon betydde så mycket för mig. Hon sa att hennes vänner aldrig visar sånt på samma sätt som jag alltid gjorde när vi var vänner eller som nu med tatueringen. Att det gör henne glad. Lättad? Ohja. ## Comment 17 Author: Kickan90 #16 härligt :) måste ju vara skönta att få veta lite hur hon tänker, kanske ni en dag är kompisar igen. ## Comment 18 Author: [Borttaget] Tycker inte alls det är konstigt på något sätt. Det är en person som betyder väldigt mycket och att tattuera in det är fint oavsett om man har kontakt eller inte. Oavsett vad den personen tycker eller inte. Det är ju också för sin egen skull, bevara ett minne av någon man tycker/tyckt om. Jag har själv tattuerat in hela överarmen på en person.