# samboliv
Author: Anonym

Hallå, hur har andra gjort som flyttat in hos er partner ? Jag har bott hos min kille sen i jan, jag har behållt min hyresrätt och vi bor i hans 3:a, också hyres, han har byggt om och offrat väldigt mycket pengar i sitt hem som inte känns som min stil alls, vi är väldigt olika här, jag vill ha mer färgglatt medan han vill ha det mer stelt.  
Jag känner att det är för mycket "hans stil" och känner att man kunde ändrat om lite för min skull, bland annat har han ett filmrum som inte får utnyttjas under några som helst omständigheter, att ställa möbler eller andra redskap går han inte med på, rummet är helt svart, total mörker och han vägrar ändra något där inne, det är hans liksom.

Hela hans lägenhet består av svart och vit med en stänk av silver lite här och där och för mig känns det inget bra, försöker bortse från det och tänka positivit men jag känner mig så isolerad på något sätt, jag trivs verkligen inte även om det hänger någon tavla eller annat smått.  
  
Jag har kvar en del möbler också som jag gärna skulle vilja ha hit och vi behöver de dessutom också, bland annat en garderob, han vill ha det stående i vardagsrummet som jag anser inte hör hemma där inne, jag tycker det känns fel när det faktiskt finns plats i hans andra rum, ( den får ej plats i sovrummet) jag har en crosstrainer som han kan tänka sig ha i sovrummet men detta blir jättetrångt och vi kommer få hoppa över den och jag överdriver inte, jag föreslår då  i vardagsrummet men där får den inte stå för honom.  
  
Jag kom med 2 alternativ för att finna en lösning, antingen att vi flyttade till en annan bostad som var helt neutral eller att göra om t.e.x. i köket (det är bara svart och vitt där inne) möjligtvis tapetsera eller måla om väggarna där, färgen är inte noga i sig men vill ha lite mer ljus i vår tillvaro men han vill inget av dessa 2 alternativ. Jag vill kunna känna mig hemma här hos honom och inte vara som en inneboende för det känns nästan så även om han vill höra mina åsikter.  
  
Vad gör man ? Kom gärna med tips och åsikter för vi kommer inte själva någonvart, hur resonerar ni kring det här ? Behöver tips från utomstående.

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Fråga honom om han hade tänkt sig att du ska känna dig som att du är på besök jämt? Du måste ju få känna att du bor där, och definitivt ha någonstans att ha kläder etc.

När det gäller färger etc så kanske man kan komma överens om en stilren stil med svart och vitt som grund men kanske 1 eller två roligare färger som inslag? En röd kudde, blåa ljuslyktor etc.

Betalar du på hyran i hans lägenhet?

## Comment 2
Author: Anonym

Trådstartaren :

1: Jag har ställt den frågan och flera med den men hans svar är om jag vill bråka, jag har sagt att jag vill känna mig som hans sambo och ingenting annat men han ser mig som sin sambo, t.e.x. att jag får ha en vattenkokare framme vid köksbänken (dricker ofta te), han gillar inte det men "låter" mig få det för att jag ska känna mig som "hemma", för mig är sådana "småsaker inte som samboende, han anpassar sig självklart men på det sättet känner jag mig inte som en sambo.

Ett bra tips om det inte vore för att han inte gillar "roligare" färger och han inte hade tyckt dom var i vägen, dom hade nämligen åkt bort därifrån illa kvickt. Jag måste rådfråga honom först om det är okej att köpa något överhuvudtaget.

Han gillar design och vill gärna bestsämma och ha sista ordet även om han ber om min åiskt, ingen ska få som den andre vill, det blir alltid ett mellanting.

## Comment 3
Author: [Borttaget]

Det låter som att han egentligen har problem han skulle behöva söka hjälp för:/ Problemet är att sådana människor oftast inte ser sitt behov av hjälp själv och blir förnärmade om man föreslår det.

Men det finns design i färg;) Och det behöver inte vara neonfärgat! Lite mustiga färger kanske små detaljer i mörkt rött eller så? Och kanske öka det vita?

Fråga annars om inte du kan få styra inredningen helt i sovrum och kök eftersom han bestämmer i vardagsrum/filmrum?

Och om du är med och betalar hyra och inte får utnyttja filmrummet till något vettigt ska du inte betala halva hyran, räkna ut hyra per kvadrat och betala hälften av det som är badrum/hall/kök/sovrum/vardagsrum typ.

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Det är ju hans lägenhet tills att ni båda trivs där, och frågan är om du ens skulle ha flyttat in om han inte vill ändra något med dina förslag. Min lägenhet är ganska färggrann, och jag har inte ändrat något särskilt i den då jag är nöjd som det är just nu.

Som mysvensk skriver, eller kanske menar, verkar din sambo mer mån om lägenheten än om att bo stillsammans och kanske skulle bo själv ett tag till?  
Jag hade inte flyttat ihop med någon som hellre vill ha det som sitt, och någonstans dör man inte för röra sig ens utan att man gör fel. Minns hur det var hos brorsan i hans lägenhet. Man vågade till slut inte röra sig, för han hade så mycket att klaga på, och småsaker också.

Till exempel kunde man inte gå in i lägenheten utan att han nämnde; "nu gick du för långt med skona", "nej, häng inte jackan på mina kläder, lägg den på golvet", osv.  
Sedan då han skulle sätta upp en hylla fick jag stå som hyllstöd tills jag svimmade (inte på riktigt) av utmattning och han upptäckte att han borrat rakt genom väggen, och ut på andra sidan.

Sammanfattat; Ta reda på om han vill att du ska bo med honom där, annars vänta kanske tills ni verkligen kommer över rens och ta relationen till en ny nivåå då.

Lite tankar. :)

Mvh  
trewq

## Comment 5
Author: Sarah

Man måste göra ett gemensamt hem till ett gemensamt hem. Vill han inte göra det så skulle jag flyttat tillbaka till min egen lägenhet. Han verkar inte vara redo att vara sambo.

## Comment 6
Author: pyromanen

Är inne på samma linje som Sarah. Om det är ett helt gemensamt beslut att flytta ihop, då ska det gemensamma hemmet också vara det gemensamma hemmet, inte att "du bor hos honom". Om han har för svårt att förverkliga detta i det som varit hans hem ensam förrut då är det nog bättre med en helt ny lägenhet där ni tilsmmans planerar hur det ska vara.

Jag känner igen mig i problemets princip. I vårat fall var hela kråkslottet mitt och han flyttade hit "till mig". Vi har väldigt olika "sätt" han är praktiker och jag estet om man förklarar det enkelt. Han har dessutom en million saker och det stör honom inte att ha kartonger och lådor och udda möbler i staplar medan jag behöver tomma ytor, och "fint" omkring mig för att trivas.  Jag hade förstås också planerat och tänkt hur det skulle vara i mitt hus innan han kom in, så det tog ju emot att kompromissa...  Vi har löst det så att det finns två rum där han bestämmer helt o håller och jag håller käften oavsett hur hemskt jag tycker det är, sen är det två rum där jag bestämmer 100% och där ger han fan i att stopa in några av sina million bra-att ha prylar :-). Köket, hallarna, vardagsrum och toaletter där kommer vi fram till gemensamma lösningar och diskueterar oss fram till hur vi vill ha det så båda tycker det är OK.

## Comment 7
Author: Fridaybrew

killen verkar ha laggt ner mycket på inreda sitt hem, då tycker jag det är taskigt att tvinga på saker/inredning som inte hör hemma där enligt hans stil.  Du visste troligen hur det såg ut innan ni blev sambo och då såg du också troligen att där fanns det inga färger alls.

Själv tycker jag det låter rätt coolt med vitt silver och svart samt biorum är man avis på.

Du har ju kvar din egen lägenhet där kan du tapetsera och ha det precis som du vill. Kör hårt där istället. Sen kan du åka dit när du ledsnar på killens lägenhet. Är det ett stort problem att ni inte kan komma överens så är nog det vettit att behålla din lägenhet och ha det som särboförhållande fastän att du kanske spenderar mestadels tiden hos honom.

Eller så hyr ni en ordentligt fet lägenhet där ni kan ha en hans och hennes avdelning typ en 5a 6a. Det kostar att ligga på topp och göra alla glada.

## Comment 8
Author: Karmatarerskanise

Jag håller med #7.

Jag hade aldrig velat att min partner skulle göra om i sin lägenhet om han verkligen trivs med den som den är. Har han dessutom lagt ner massor av tid på att få den som han vill, så förstår jag att han inte vill ändra på den. Jag hade antingen levt med det, eller bott hos mig själv, eller så hade vi fått flytta till en ny och gemensamt inrett.

## Comment 9
Author: Anonym

Trådstartaren :

"3 : Jag får inte "styra" i något rum alls, jag måste fråga honom om det är okej först i så fall, det spelar ingen roll om det är en bordslampa eller någon annan matta. Jag får utnyttja filmrummet om jag/vi ska se något och för honom är det som att jag "inte" får nyttja det.

"4 : Det är så jag känner också att han är mer mån om den än om att vi ska leva tillsammans men jag får det inte att gå ihop när han totalvägrar ändra någonting för min skull. Han vill att jag ska flytta dit helt permanent. Hoppas din bror ändrade sig senare.

"5 : Jag har sagt det till honom flera ggr men då blir han stött och frågar om jag måste bråka ![Förvånad](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad"), jag förstår mig inte på hans tänk,

"6 : Jag har också föreslagit att skaffa oss en annan bostad gemensamt men det är han mycket osäker på så han kan inte ge mig klara besked, det kan ta upp till ett år innan man kan få någon lägenhet här och han har gått om tid att fundera om han känner för det eller inte och vi kan leva som särbo istället men då blir han stött och sårad, det känns som att han beskyller mig för att bråka när jag kommer med möjliga förslag för att lösa denna tvist och jag menar att han måste veta vad han vill, (han är snart 50 år),

"7 : Jag ser det inte som att tvinga någon, för mig handlar det om att prioritera vad man anser är mest viktigast, jag har varit med hela tiden när han byggt om och jag bad honom tänka sig för vad han gjorde, jag delgav även då av min åsikt och tyckte han kunde anpasssa sig litegrann efter mig ifall att det blev något mer mellan oss, andra varnade honom också dels för att han aldrig skulle få tillbaka det igen om man var tvungen att flytta en dag. Jag tänker inte bekosta pengar på en hyresrätt annars skulle jag gjort om min gamla lägenhet i min stil men som den ser ut idag duger den utmärkt, tapeter, golv tak är åtminstone ljust och trevligt.

"8 : Jag tycker det vore bäst om vi kunde skaffa en annan bostad som vi kunde inreda tillsammans, (även om jag måste rådfråga honom först) men då är den neutral från början. Jag förstår att han har lagt mycket tid, pengar, tårar och svett på att bygga om och helrenovera hela bostaden till sin egen stil och smak men vill han leva med mig under samma tak (eller någon annan för den delen) tycker jag man får prioritera lite så den andra kan trivas och känna det som sitt hem också. Jag begär heller inte att han ska ändra allting, det skulle aldrig falla mig in, i köket t.e.x. är det bara tapeten jag vill ha utbytt, ingenting annat.

## Comment 10
Author: fruktgumman

Jag flyttade in hos min sambo när vi blev tillsammans.  Han hade inte heller de möbler osv som jag hade valt om jag varit med och skaffat bostaden.

Vita tapeter i alla rum och de flesta möbler svarta, som soffa, bokhylla bord. Han ville dock inte  byta ut något av detta, men jag fick in lite färgklickar i prydnadskuddar, gardiner osv

3 år senare skaffade vi hus gemensamt, fick fler rum och tapetserade i lite varmare färger som är mer i min smak och vi blev båda nöjda

## Comment 11
Author: [Borttaget]

#9 Har sedan den gången inte haft så mycket kontakt med bror, dock tror jag att han har det lite bättre, och är lite mognare. Men han hade lätt för att vara trevlig mot alla utom familjen.

## Comment 12
Author: Sarah

Skulle aldrig kunna flytta in med ngn om jag inte kunde känna mig hemma. Visst har man förståelse för att man inte vill ändra om mycket tid och pengar har lagts ner, men om poartnern inte känner att den hör hemma där så måste man ju kompromissa så det blir bådas hem. Här skrämmer han bort TS och skyller sedan på henne. Inte konstigt att det inte känns som hemma. Hemmet är den plats där vi ska kunna slappna av, känna oss trygga etc, trivs man inte där så går det inte och man mår inte bra.

## Comment 13
Author: Anonym

Trådstartaren :

"11 : Tråkigt att han inte kunde vara trevlig mot familjen. Han stöter ifrån sig det bästa man kan ha med sin attityd.

"12 : Han tyckte jag var löjlig och frågade varför jag bara ville bråka när jag föreslog att vända tillbaka till mitt gamla hem igen, man blir så ledsen när det enda jag vill är att hitta en lösning som kan passa oss båda. Känner mig ego när han säger så :-((

## Comment 14
Author: Anonym

"12 : Han tycker han kompromissar när jag t.e.x. får ha min vattenkokare framme och lite så.

## Comment 15
Author: PogoPedagog

Grr han verkar ju rent otroligt trög i huvudet om han inte förstår dig alls!!! Han sätter sig ju i en omöjligt situation, antingen bo där du inte trivs eller bli stämplad som den som bråkar. Ärligt talat hoppas jag han är bättre på att kompromissa och kommunicerai andra situationer annars verkar han inte vara mycket att hänga i julgranen. Om min sambo betedde sig så här mot mig hade jag blivit otroligt förbannad.

Be en gemensam vän prata med honom om han vägrar lyssna på dig eller ställ ett ultimatum. Stå på dig!

## Comment 16
Author: [Borttaget]

Det låter som att din pojkvän inte vill vara sambo, tycker jag. Är det bara inredning ni är oense om? Ni verkar väldigt olika, om jag ser till dina inlägg här.

## Comment 17
Author: Sarah

Du ska absolut inte få dåligt samvete. Han kallar dig löjlig och nedvärderar på så sätt ditt problem, han vägrar kompromissa, du vill att det ska fungera för båda. Är det du som gör fel då? Nej. Han trycker ner dig och använder mental manupilation för att få sin vilja igenom.

## Comment 18
Author: Anonym

Trådstartaren :

"15 : Han kan vara svår i andra avseende också, jag är både arg, ledsen och besviken på att han knappt vill rubba en meter för min skull, förstår inte hur han kan tycka att hemmet är så viktigare än mig.  
Vi har inga vänner att umgås med, dom enda vi träffar är hans familj då och då. Jag har ingen egen familj.

"16 : Vi kan vara oense om annat också men det är enklast att bara ignorera så rinner det ut i sanden.

"17 : Tack men Tyvärr får jag det ändå, jag tycker inte jag gör fel men han tycker inte heller han gör fel. Jag är van vid att han manipulerar mig för att få som han vill men han vill inte erkänna eller se att han beter sig så. Vi beslutade i alla fall att prata med en familjerådgivare men troligvtis kommer han också få dom på sin sida så jag blir syndabocken i det här, det gjorde han nämligen förra gången och då var det mycket värre omständigheter.

Jag får nog ge upp och flytta till mitt gamla hem igen, jag är för gammal för det att hålla på så här :-(( Tack ska ni ha.

## Comment 19
Author: [Borttaget]

#13 Familjen är inte alltid bäst, det beror självklart på omständigheterna. Kunde ju se att han mådde dåligt/var i någon slags kris, så jag har sällan skyllt på bror för vet var felet ligger från början

#18 Om du är van vid att han "manipulerar dig" är det då manipulation? Menar, är du medveten om manipulationen så är det väl snart du som tillåter dig att manipuleras, eller?

Manipulation, hjärntvättning, används över allt, främst i reklam och säkert i media också. Av försäljare, och psykologi är manipulation i stor grad.

Hemligheten är att bara följa med, och vara medveten, göra mindre förändringar i det som sker. Man kan kämpa emot, men man stöter på samma situation igen enligt mitt tycke, och varje människa som är medveten använder manipulation i större eller mindre grad.

Tänk bara på forum, varför man väljer den eller den avataren, det namnet, har kanske flera användare.

Så länge man har ett sinne finns manipulation, man kan smyga med den eller vara rättfram och säga att man manipuleras så att de andra får ett val att bli medveten om saken.

Var bara uppmärksam. Bästa boten mot manipulation är att låta bli att agera innan man har fått överblick över situationen och vet vad man gör.  
Ser det misstänksamt ut, låt bli att handla, och var tyst eller stilla. Bara se på personen, och se vad den säger här näst. På så sätt har man själv tagit kontrollen, och kan välja att styra situationen till sin fördel.

Så vinner man, men bara genom att vara tyst och uppmärksam i svåra situationer löser man upp mental manipulation för den fungerar bara då "offren" är omedvetet upptagna i sina tankar.

Sämsta man kan göra är att vara rädd :) Tänker på ett instängt djur som inte vet om annat än sin bur. Den är rätt glad där tills den får smaka på frihet så att säga.  
I början kanske tomten runt huset är frihet för djuret, sedan skogen, och en åker. Efter det har djuret hela jordklotet, men den största friheten är frihet eller distans till sinnet.

En expansion i det inre!

Så motsätt dig inte om din sambo försöker dra med dig med trick, följ med om det är relativt ofarligt och var uppmärksam och medveten. Det tar lite kraft, och alla vill slappna av men den punkten kommer då en utväg finns eller att situationen ändras till din/allas frihet.

Börjar bli lite off topic, men var uppmärksam på nyheter och reklam, se hur sinnet fungerar. Rubriker, och snabba blinkande symboler, eller texter, och budskap. Alla de saker man lätt dras till och följer.

Den bästa relationen är den fria!

## Comment 20
Author: hus-musen

Låter lite som mig och sambon, vi har väldigt olika smak! Men vi kommer väl överens någorlunda, jag gillar ljust och rent, och kan ha inslag av enstaka färg eller mönster. Han gillar svart, krom och inga färger direkt. Men vi har varit tillsammans i snart 8 år och bott ihop i snart 5 år så vi har disktuterat det där ett par gånger.

Nu när vi renoverar så har vi delat upp det, jag tar hall, badrum och sovrum, han tar kök och vardagsrum. Vi kan komma med ideer och tankar på varandras rum, men i slutändan så styr vi själva.  
Ni har ju problemet att han redan är klar med sin lägenhet, och han har fått allting som han vill ha det.  
Kanske är han nöjd, kanske är han inte nöjd, men han vill hävda lägenheten som sin.  
  
Tyvärr är ni inte sambos, du är inneboende utan talan. Jag hade inte accepterat det i längden, och det är inte bra för ett förhållande.  
Kanske är det bäst om ni är särbos, för er egen skull.  
Att han manipulerar dig låter ju inte heller särskilt bra, synnerligen inte när du vet om det och låter det hända. Ta ett steg tillbaka och titta på honom bra, gör inget förrän han har pratat sin sak färdigt och därefter puttar du honom i rätt riktning om det går.

## Comment 21
Author: [Borttaget]

Också, man behöver vara i sitt sinne för att utvecklas så att säga, det är därför man är här tänker jag.  
Ibland behöver man släppa lite och bara följa med, och gå in i sig själv (sitt sinne), det är oftast då de största blockeringarna släpper. Varför fenomenet "skriva av sig" hjälper!

## Comment 22
Author: Anonym

Trådstartaren :

"20 : Skönt att ni kan styra själva även om ni har så olika smak. Du får alltså bestämma hall, badrum och sovrum helt själv utan hans inverkan på det ? Jag antar att du har rätt och är bara en inneboende, tyvärr. Han manipulerar och jag finner mig i det men det är en helt annan diskussion och jag hade känt mig lika åtsidosatt även om han inte gjorde det.

Citerar lite av ditt inlägg : Ta ett steg tillbaka och titta på honom bra, gör inget förrän han har pratat sin sak färdigt och därefter puttar du honom i rätt riktning om det går. Hur ska jag få honom till det ? Pratat sin sak färdigt ? Han rubbar inte en mm om han har bestämt sig för en sak. Hans far är likadan. Vi har varit särbo i 13 år och tycker det är dags att få något gemensamt nu.

## Comment 23
Author: oh-la

det kan ju vara så att han inte vill ändra på lägenheten av ekonomiska skäl. nu har han antagligen lagt ner en del pengar på en hyresrätt, om jag förstått det hela rätt? att renovera i en sådan är ju egentligen som att skänka pengar till värden, coh skulle det vara något som han har gjort som värden inte är nöjd med kan han ju även bli betalningsskyldig. jag hade verkligen tänkt både en och fem gånger innan jag renoverat upp en hyresrätt själv, för det är pengar som du aldrig får igen. har han nu fått det precis som han vill ha det, och lagt ner dessa pengar, kan jag förstå om man vägrar, även om jag kanske tycker att han ändå överdriver lite.

## Comment 24
Author: hus-musen

#22 Japps, vi bestämmer helt själva hur det ska se ut i slutändan.  Sovrum, badrum och hall är mina, vill jag måla dem knallrosa så kan jag göra det utan att han lägger sig i.  Han kanske inte ser så glad ut dock haha ![Glad](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")  
  
Men vi hjälps ju åt oxå och diskuterar fördelar och nackdelar och ideer vad som kan bli snyggt, eftersom lägenheten bara är på 50 kvadrat så behövs ju någon form av genomgående röd tråd annars kommer det se konstigt ut.

Ja jag tänkte om han är en sådan som blåvägrar se något från en annan vinkel innan han har tänkt och pratat färdigt. Min tex morfar är sån, man måste låta honom prata av sig innan man kan smyga in en ide som får ligga och gro en stund.   
Sambon kan vara lite likadan, jag kan ha en ide han inte gillar, men sen helt plötsligt ett halvår senare har han kommit på "min" ide och tycker den är jättebra! Tålamod är grejen och små  subtila puttar åt det håll man vill.   
Men din karl kanske inte funkar så ioförsig.

Vad händer om du bara hänger upp ett par gardiner och slänger in matchande kuddar i en färg du gillar utan att säga något? Åker de ut omedelbart eller skulle han låta dem vara?

## Comment 25
Author: drulleman

Jag tycker det bästa ändå vore att ni skaffar något gemesamt boende där ni båda är med från start om hur ni ska inreda tapetsera osv. Det är  svårt att komma in i ett färdigt hem och börja byta ut saker när han uppenbarligen är så envis

## Comment 26
Author: Anonym

Trådstartaren :

"24 : Vilken lyx att få äran att bestämma lite av var. Hans lägenhet är på 67 kvm. Han ser nästan aldrig saker i andras vinklar än sin egen, han vill inte sätta sig in i andras situation heller och verkligen förstå (även om han säger att han gör det). Skulle jag hänga upp gardiner eller göra annat blir han sur, jag måste prata med honom innan jag tar friheter att göra sådant, troligen åker dom ut som en ren protest för att jag inte diskuterade med honom först, han hade aldrig acceperat att jag själv får göra någonting, jag har många ggr undrat om detta är normalt när man lever som sambo men det har jag nu förstått att det inte är fast han försöker få mig att tro det.

"25 : Han ska ge mig svar till helgen om han kan tänka sig att flytta till ett annat. Jag kan försöka leva med hans dystra och mörka hem och tvinga mig att trivas men inte ens mina möbler är välkomna hit, jag har en möbel, (den är helt vit), resten hade jag tänkt ställa i en lokal men om han även vägrar något annat boende så flyttar jag till mitt gamla hem, då kan jag inget mer göra. Jag vill heller inte behöva vända mig ut och in för att han inte viker sig en tum.

## Comment 27
Author: [Borttaget]

#26 Din sambo verkar inte sätta erat förhållande först, och det tycker jag är opassande om man nu ingår förhållande. Bor man sedan tillsammans är det självklart att båda ska behandlas som "husets ägare", och att ha en sambo är ju inte som att ha en katt, eller en hund.

Ändock skulle jag ha lite förstående om jag flyttade in i en lägenhet som har införskaffats av någon annan, även om vi hade förhållande.

Hoppas det ordnar sig för er.

## Comment 28
Author: Anonym

Trådstartaren :

"27 : Tack men det ser mörkt ut, han lovade ge mig ett svar nu i helgen och han har inte yppat någonting om det och låtsas som ingenting, han har åkt iväg till jobbet idag och kommer inte hem förrän på fredag.

## Comment 29
Author: [Borttaget]

#28 Är du kanske otydlig mot honom då? När du inte får svar menar jag.
