# Sexsomnia
Author: Anonym

Jag ligger vaken och sambon sover på soffan. Än en gång har jag vaknat av att min sambo tar på mig på intima ställen. I natt somnade jag på mage och vaknde någon timme efter att jag känner att min sambo har handen innanför mina trosor och särar på mina skinkor och tar mig i rumpan. Alltså smeker med fingrarna, inget samlag. Andra gånger det senaste året har jag vaknat några gånger av att han tar mig på mitt kön, alltid innanför trosorna.

Han säger att han sover och inte vet vad han gör och först hade jag svårt att tro honom. Vi har varit tillsammans i flera år och det är som sagt bara det senaste året jag har märkt detta. Han skäms för vad han gör så jag måste tro på att han faktiskt sover när han gör detta. När jag vaknar blir jag både väldigt arg, ledsen och jag tycker det är otäckt. Det borde jag kanske inte göra eftersom han ju är min sambo och jag borde kanske se det som smickrande. Men det gör jag inte och jag vill att det slutar! När jag vaknade av att han tog mig i baken så här i natt blev jag så generad och ledsen att jag boxade till honom på armen, slängde bort hans hans o halvt skrek att han ligger o tar mig i röven o att han ska sluta! Han vaknade o va helt förvirrad och när han förstod vad jag sagt o vad han gjort sa han förlåt. Men jag va sårad och fräste bara att jag inte förlåter honom. Som vanligt tog han sitt täcke och gick ut o la sig på soffan utan ett ord till och nu ligger jag här sömnlös o gråter. Han verkar sova gott vilket retar mig och gör mig ännu mer ledsen. Jag vet inte vad jag ska göra.

Tänkte att det kanske händer någon annan också och googlade och hittde något som kallas sexsomnia. Känns skönt att det faktiskt finns något som stämmer in på detta jag upplever och att min pojkvän inte ljuger när han säger att han inget vet. Men samtidigt får det mig att känna mig misslyckad och löjlig eftersom många tjejer vars partners har sexsomnia ofta verkar se det som något spännande, sexigt och tar det som en komplemang. Jag känner mig kränkg, ledsen, äcklad, utnyttjad, bortgjor och arg. Sen läser jag om fall där mannen gått över till att bli riktigt hårdhänt och verkligen förgriper sig i sömnen. Många säger att de inte känner igen sina partners när de befinner sig i det tillståndet och att de är svårväckta. Det har han varit flera gånger när jag vaknat av att han tar på mig. Andra gånger har jag vaknat när han bara försökt ta sig in i mina trosor och då har det räckt att jag bara tagit bort hans hand. Då har han slutat och jag har inte heller sagt något om det till honom morgonen efter. Men jag är rädd att det ska bli värre. Jag vill ge mitt godkännande när han får ta på mig, inte vakna av att det är för sent. Jag älskar honom och även om det inte verkar vara ett problem, mer en välkommen krydda i sexlivet, för många så är det ett problem för mig.

Till detta hör det kanske även att jag blivit våldtagen för många år sedan av en "vän". På grund av det har jag i många år haft problem med sex och aldrig tyckt om det. Tills jag träffade just min sambo. Sakta byggdes mitt förtroende upp för honom och han har varit ett stort stöd och varit respektfull. Till slut kunde jag ha ett normalt sexliv och njuta av det. Men sedan detta började känns det som om allt det raserats igen. Jag har helt tappat lusten, inte bara på grund av detta, men jag tror att det är en stor bidragande orsak. Jag känner mig förrådd och utnyttjad, nästan så jag kände när jag blev våldtagen av någon jag trodde va min vän. Fast detta är inte lika traumatiskt så klart eftersom jag ju älskar min sambo och har haft frivillig sex med honom tusentals gånger. Men ändå... Är det någon som förstår mig eller borde jag bara skärpa mig och se det som en komplemang?

Jag är rädd att det blir värre och jag vill inte att han tex tar på mig i rumpan. Det är inte min grej direkt. Iaf inte när jag själv inte är upphetsad och med på noterna. Jag vet att det finns män som kan börja ha sex när de har sexsomnia innan deras partner vaknar. Jag är rädd för hur jag ska känna om det går så långt. Tänk om jag kommer se min sambo på samma vis jag sett min våldtäktsman? Ska jag behöva gå igenom det en gång till?

Usch jag är så ledsen. Ville mest skriva av mig. Jag ska visa honom sidor där det står om sexsomnia imorgon eftersom han sover nu. Sen får vi besluta vad vi ska göra åt saken. ![Gråter](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter")

## Comment 1
Author: CelsiusT

Men gud så jobbigt. Tycker verkligen synd om dig och du ska absolut inte behöva utstå detta. Du ska absolut inte känna att du borde se det som en komplimang. I mina ögon så borde itne någon göra det. Männen vet ju inte vad dom gör och dom får inte röra om man inte själv är med på det.Är man inte mde på det så är det inget fint.

Kanske ni kan söka hjälp för detta? Om det nu finns ett namn på det så borde det finnas sätt att hantera det, fler som lider av det och då kan man få vet ahur dom löser det.

## Comment 2
Author: KimE

Sov i separata sängar en period.

## Comment 3
Author: Karmatarerskanise

Jag tycker du ska kolla upp om det finns hjälp att få för detta. Om det inte finns det kanske ni bör ha två sängar, för du ska inte behöva gå igenom detta när du mår så dåligt av det.

Kan tänka mig hur äckligt det måste kännas att vakna så :(

## Comment 4
Author: PogoPedagog

Jag tycker oxå att separata sängar är ett bra val. Man kan ju sova såpass nära ändå att man kan sträcka ut armen och hålla handen medans man somnar. Många tycker det är fel att inte sova ihop när man bor ihop. Det tycker jag är löjligt, det är en rent praktisk sak.

## Comment 5
Author: hus-musen

Jag hade blivit galen om jag blivit väckt på det sättet..  
Men sover han helt eller är han halvvaken? Är han halvvaken så vet han vad han gör. Sover han djupt är det andra problem, och då bör han söka läkare för det faktiskt.  
  
Sova i separata sängar kan vara en bra ide, eller att du tar på dig mjukisbyxor eller något du kan dra åt i midjan så du känner dig "säkrare" eller hur man ska säga.

## Comment 6
Author: Anonym

Tack för era kommentarer. Det känns lite bättre för mig att läsa att jag inte överdriver när jag tycker detta är obehagligt.

Jag har sagt till honom att han borde kolla upp sexsomnia och att han får ta tag i det här för jag mår väldigt dåligt av det. Det märks tydligt att han också gör det. Ändå hade jag önskat att han bara kunde prata med mig och säga att han förstår hur jag känner istället för att bara gå undan och vara tyst.

Ja han sover djupt och är ibland svår att väcka när han gör så. Ofta vaknar han inte alls  men jag kan avstyra det genom att ta bort hans hand när han börjar dra i mina trosor. Då vänder han sig om o sover vidare bara. Andra gånger är han mer envis så jag har fått väcka honom. Och andra gånger har jag själv inte vaknat i tid, som i natt.

Separata sängar får det nog bli om problemet inte löser sig. Pyjamasbyxor med snörning också fastän jag lätt blir varm när jag sover. Kanske kan hitta några tunna. Personer med sexsomnia går lätt i sömnen och så också så blir det värre även när vi har separata sängar kanske det inte hjälper ändå. Finns dom som tom gått ut ur sina hus o tafsat på folk ute när de sovit.

Detta är tydligen vanligare än man kan tro. Ca 11% av männen kan drabbas. Det är färre kvinnor än män som drabbas.

## Comment 7
Author: hus-musen

Det är inte jätteovanligt nej, men det är inte okej heller. Så jag hoppas för er skull att han tar tag i saken och söker hjälp eller kommer på en fungerande lösning för er.

Och sätt honom ner och prata om saken, om han faktiskt har problem och han gör det i djupsömn så blir det ju en skam för honom, han tycker det är jobbigt antar jag. Då kan det hjälpa att prata och diskutera hur ni ska göra.

## Comment 8
Author: Anonym

Ja jag förstår att han skäms och tycker det är jobbigt. Men jag känner ändå att fastän han inte vet vad han gör eller ens kan hjälpa det så är det jag som blir utsatt och blir offer och känner mig utnyttjad. Känns som om han skulle prata med mig, inte tvärtom. Men karlar är väl karlar o funkar inte alltid så som jag hade önskat :S

Det finns någon medicin såg jag. Han får kolla upp med en läkare/psykolog vad det är för något, vilka alternativ det finns och hur vi ska kunna gå vidare med det. Det får ändå ligga i hans intresse om han vill rädda vårt förhållande känner jag.

## Comment 9
Author: hus-musen

Han är ju lika mycket offer han om det är så att han gör det i djupsömn, han är inte medveten om sina handlingar och är på ett sätt "oskyldig" han oxå.

Ska ni vara ett par så kommer ni få hjälpas åt massor med att få det att funka, du behöver vara en stopp när det går för långt och han behöver få en utredning till varför han börjat göra det nu efter flera år och vad som triggar igång det, och hur han kan undvika det.

## Comment 10
Author: Anonym

Ja du har nog rätt. jag för försöka att inte bli så upprörd och må så dåligt när det händer. Blir jag det o får tillbaka lite samma känslor som när jag blev våldtagen så kommer jag inte att kunna handskas med problemet på det sättet du beskriver.

Tycker det här är skitjobbigt. Dessutom glömde jag kryssa i anonym i förra inlägger så nu har väl andra sett att jag dels blivit våldtagen o dels har såna här problem. Skit också!!!

Vågar inte skriva mer nu. Tack så mycket för er hjälp.

## Comment 11
Author: hus-musen

#10 Det står ju som anonym för mig iaf!  
  
Grejen är att det är jobbigt för dig och du får upp gamla känslor och obehag. Självklart är det skitjobbigt, alla har vi bagage som vi måste lära oss att hantera.  
Men i detta fall så gör han det ju inte med flit, och där är det en stor skillnad.  
Du får se det som ett bra tillfälle att jobba med dig själv oxå, nu har du ju en annan förutsättning och försöka se logiskt på saken och inte bara känslomässigt. Jag vet att det är svårt, och du kommer antagligen att dunka huvudet i väggen mer än en gång.  
Men det kommer göra dig starkare som person och er starkare som par om ni tillsammans kan hjälpas åt och övervinna problemen![Glad](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 12
Author: Anonym

Nej jag såg misstaget efter en stund och ändrade till anonym.

Jag vet att du har helt rätt och det du skriver låter väldigt klokt. Jag ska försöka göra detta. Men han måste i så fall stötta mig lite också. Jag kan inte ta itu med min skräck, motarbeta de känslor för sambon som kommer krypande som inte får slå rot om han inte stöttar mig också. Det måste vara ett ömsesidigt arbete det här tycker jag. Jag kan förstå skammen av att ringa läkaren och förklara att han i sömnen tar på mig sexuellt och att jag mår dåligt över det. Han själv ser sexuellt utnyttjande som något avskyvärt och jag vet att han känner sig hemsk.

Det enda han har sagt till mig idag sedan jag sa att jag hittat något som heter sexsomnia och att jag inte kan ha det så här är att han för en stund sedan sa att han läst om det lite men att han ska läsa mer sen. Ni är han o tränar så jag får se om vi kan prata senare kanske.

## Comment 13
Author: hus-musen

Precis man måste ju hjälpas åt i ett förhållande, stöttning går åt båda hållen såklart!   
Just därför är det så viktigt att ni pratar med varandra och lyssnar![Glad](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 14
Author: Maria

#12 Fast det här är väldigt långt ifrån sexuellt utnyttjande och det tror jag du från början måste intala dig.

Det är du och din sambo. Din käresta, som gör detta i sömnen utan att vara medveten om det.

Du har ett bagage och det är tungt men detta är långt ifrån tvång.

Försök att prata med varandra så mycket det går om detta. Ju mer upprörd du blir ju mer skäms säkert han.

## Comment 15
Author: Anonym

Nej jag tycker inte att det är långt ifrån. För det första beter han sig inte som han brukar (han sover ju) men han är också väldigt påstridig. Han kan pyssla med ganska invecklad smekning men inget av det han gör känns som honom. Han tar i mig på ett helt annat sätt än vad han gör annars. Det spelar ingen roll om det är min sambo och i vilket stadium han befinner sig i. Mig skrämmer det och dessutom gör han saker med mig som jag annars inte skulle säga är okej. Som att fingra mig i rumpan. Jag vet inte hur jag inte ska känna mig utnyttjad när jag vaknar av att han har fingrarna i min anal och är i full gång utan min tillåtelse. Jag har ingen möjlighet att säga nej när jag själv sover och när jag vaknar så är han ju i full gång. För mig och mina känslor är det ett övergrepp. Tanken av att inte veta vad han gjort med mig innan jag ens vaknat eller hur ofta det händer när jag kankse inte märker något gör mig ännu mer äcklad.

Usch, jag vet inte om jag klarar detta ärligt talat. Så fort det här har hänt har jag varit rädd att somna långa perioder efteråt.

Jag tycker att han ska skämmas oavsett om han kan hjälpa det eller inte! Det viktiga för mig är vad han tänker göra åt saken, inte huruvida han skäms eller inte. Hade han inte skämts hade jag sparkat ut honom kan jag säga. Min kropp är MIN, inte min sambos att ta utan min tillåtelse.

## Comment 16
Author: hus-musen

#14 Fast så långt är det ju inte, han gör något som hon inte vill, visserligen omedvetet iomed att han sover men ändå. Han hade troligtvis uttnyttjat vilken tjej som helst som legat bredvid om han har det problemet och inte fejkar, och det hade varit lika mycket uttnyttjande då.

## Comment 17
Author: Maria

Jag tycker ändå att du har fel inställning till att du tycker att han ska skämmas. Det är ju uppenbart att han skäms i alla fall. Du måste intala dig att han inte kan hjälpa detta men att ni kan lösa problemet tillsammans.

Precis som du inte kan hjälpa vad du känner.

Därför menar jag att det är viktigt att ni tar tag i detta och pratar med varandra. Funkar inte det så ta hjälp av någon annan. Gå på terapi eller vad som helst.

## Comment 18
Author: Karmatarerskanise

#15 Lite oroande att du tycker att han SKA skämmas, skämmas över något han inte har någon kontroll över.

Visst ska han söka hjälp, men jag förstår inte alls hur man ska säga att någon ska skämmas över något som inte är deras fel.

## Comment 19
Author: [Borttaget]

Varför tycker du att han SKA skämmas? Tycker att du borde lämna honom, för hans skull, om du verkligen önskar honom lidande för någonting som han inte kan kontrollera.

## Comment 20
Author: Anonym

Ja jag borde kanske lämna honom.

Hade inte ni ansett att ni skulle skämmas om ni i sömnen gjorde saker med er sambo som ni i vaket tillstånd vet att det är hennes/hans hade mått dåligt av?

Jag har som sagt blivit utnyttjad sexuellt förut och han vet att det här väcker minnen o känslor. Hade han inte visat skam och förståelse för det hade han inte respekterat mina känslor.

Men visst, jag förtjänar honom inte. Tack så jätte mycket! Vill du ha honom?

## Comment 21
Author: MoaL

**#20** Nej, inte att han SKA skämmas. Att han GÖR det är däremot helt normalt, men inte att han SKA göra det. Det skulle innebära att du tycker att han förtjänar att straffas för att han gör något han inte har någon aning om att han ens gör. Ungefär som att han skulle straffas för att han drömmer eller pratar i sömnen. Hade han **medvetet** tafsat på dig mot din vilja så är det en annan sak, men han vet ju inte ens om att han gör det under tiden det sker. Alltså är han precis lika oskyldig som du.

Du verkar ha en jättebra sambo med stor förståelse och mycket tålamod. Kasta inte bort det för något som detta. Sök hjälp tillsammans och lista ut metoder för att förhindra det. Samarbeta.

## Comment 22
Author: JossanH

Jag tycker det låter hemskt.

I och för sig förstår jag om TS tycker att han SKA skämmas. Tänk om han inte skämdes utan tyckte det var en kul grej när det hände!? Klart han ska skämmas för det han gör, han gör ju illa sin älskade även om han gör det när han är omedveten. Det är fortfarande hans handlingar.  
Han ska inte skämmas för att han lider av sexsomnia men han ska skämmas för det han gör. Hade han inte gjort det hade något varit fel..

Jag hade också känt mig sårad, utnyttjad och kränkt om jag vaknat av att min sambo tvingade sig på mig medan jag sov.

Men ni måste prata om problemet! Sätt dig ned med honom och förklara för honom att du förstår att han inte gör det med vilje, men att du mår väldigt dåligt när han gör det och att du förstår att även han mår dåligt över det. Säg att han måste söka hjälp för detta och tills han har kommit till rätta med problemet så sover ni i olika sängar eller tom i olika rum.  
En kommunikation är jätteviktigt! Ni måste prata om problemet och komma tillrätta med det. Din sambo måste få hjälp och på så vis även hjälpa dig.

Lycka till!

## Comment 23
Author: Karmatarerskanise

#21 Bra skrivet.

## Comment 24
Author: Karmatarerskanise

#22 Nej, jag tycker absolut inte man **ska** skämmas. De flesta gör ju det när något sådant händer, men det är inget fel om man inte skäms över något man inte gör medvetet. Däremot är det viktigt att man visar förståelse för sin partner och gör allt för att det ska försvinna eller för att det inte ska hända igen. Tex sova på soffan och söka hjälp.

## Comment 25
Author: Maria

#21 Håller också med. Bra skrivet.

## Comment 26
Author: JossanH

#24 Så om din partner hade gjort detta, utan att skämmas, trots att du mådde otroligt dåligt av det hade du tyckt det var helt okej?

Skam visar på att han vet att han gör fel även om han inte kan styra sina handlingar. Han ska förstås inte skämmas för att han lider av sexsomnia, men det han gör är ju onekligen sexuella handlingar som gör hans sambo illa, som gör henne ledsen och som gör att hon känner sig kränkt.  
Det är stor skillnad på att skämmas för sina handlingar eller att skämmas för sin "sjukdom".

Men det är ju egentligen inte alls detta tråden handlar om.  
  
Det är förmodligen ett jättejobbigt problem för TS sambo, men det är ändå TS som faktiskt blir utsatt för sexuella handlingar mot sin vilja. Även om han är omedveten om sina handlingar så är det ju fruktansvärt för TS...

## Comment 27
Author: Karmatarerskanise

#26 Jag hade tyckt det var okey som sagt så länge han gjorde något åt det och han visade att han stödjer mig, samtidigt som jag stödjer honom. Det finns faktiskt dom som inte skäms för saker de inte kan hjälpa.

Det är stor skillnad på att skämmas över handlingar man gjort helt omedvetet och på att skämmas över medvetna handlingar. Det senare finner jag mer rätt om man kan säga så.

Att det är hemskt för TS tror jag nog att alla förstår. Det är väl ingen som sagt annat? Det förändrar dock inte min åsikt angående att skämmas.

## Comment 28
Author: JossanH

#27 Vi tycker olika helt enkelt.

## Comment 29
Author: Karmatarerskanise

Precis :)

## Comment 30
Author: Skunken

Tycker inte beteendet är okey bara för att han sover om det får dig att känna dig kränkt. Han får helt enelt ta och titta efter behandling så att detta inte kan fortgå eller egna sängar som sagts tidigare, en lösning måste ju iaf tas fram för det ska inte sluta med att du accepterar det du känner som ett övergrepp, så ska ingen behöva leva helt enkelt. Och han behöver ju också slippa sin sjukdom om så är fallet...

Ingen annan kan avgöra om detta är sexuellt övergrepp, bara du kan, ingen kan säga att du har rätt eller fel i dina känslor. Bara för att man bor tillsammans eller för att den ena sover, eller är full eller helt vaken ger inte det usäkter till att beteendet skulle kännas okey för dig. Du måste lite på dina egna känslor för annars kommer förhållandet ta mer skada om du sätter dem åt sidan för då bygger man ju relationen på luft. Hoppas du förstår, känner mig som en kvacksalvare!

## Comment 31
Author: [Borttaget]

#20 Det faller sig väl ganska naturligt att man mår dåligt om man omedvetet skadar någon man älskar och inte kan göra  någonting åt det? Utifrån det du har berättat så verkar det ju som att han skäms och därför förstår jag inte ens varför du tar upp att du tycker att han SKA lida. Det gör han ändå och behöver inte detta från dig just nu.  
  
Visst det är jättetråkigt att du har blivit sexuellt utnyttjad, det förtjänar ingen. Men du skadar också din sambo om du inte berbetar det.  
  
Och nej, jag vill inte ha honom då jag har en sambo själv som jag älskar och önskar allt gott i världen... Skulle må så jävla dåligt av att se honom lida för något som han ej kan kontrollera.

## Comment 32
Author: Sarah

DU ska inte skämmas för att du blivit våldtagen!!!! Det är så tragiskt att tjejer inte vågar prata om det. Det är så många som blivit utnyttjade utan att våga säga ngt och kvinnor lider i det tysta. Det är killarna som ska skämmas. Även om du inte vill prata med andra om det så tycker jag att du ska visa för dig själv att du inte hade skuld i det alls och att det inte är ngt att skämmas över att ngn annan tvingat en.

Jag förstår verkligen ditt problem här. En av mina gamla pojkvänner har våldtagit mig då jag sovit. Jag var ung och vågade inte säga ifrån och jag vaknade flera gånger av att han hade sex med mig. Det är 14 år sedan men fortfarande kan det vara jobbigt då min älskling väcker mig och vill ha sex. men han väcker ju mig först.

Jag vet även hur det är att ha en sambo som inte vill ta tag i eventuella sexuella problem, de skäms. Det är sjukt frustrerande att ha problem som den andre inte verkar vilja lösa, speciellt då de blir sura när man försöka ta tag i det och prata. Jag har pratat, skrikit, gråtit osv osv. Det som har fungerat är att ta utt det över en öl på tu man hand, även om det kanske inte är ett sätt som funkar för alla. Men då humoret har varit bra, känslorna framme etc, då har det gått bra att diskutera utan ilska.

Vet inte hur mycket du hanterat våldtäkten, men det är ju egentligen ett separat problem här... men googla på "prata om det" och läs människors berättelser om sex i gråzoonen (våldtäkt är inte i gråzooen, men skammen är den samma). Lycka till!!
====================================================================================================================================================================================================================================================

Vet inte varför ovanstående blev stort... slant med fingarna :S

## Comment 33
Author: edaa

Jag förstår hur du menar.... Att vakna och känna att nu är det dags igen.... Vetskapen av att även denna natt blir en vakande natt.... Det är värre än man tror. Man tror sig ha ett guldkorn till sambo men så dyker något konstigt upp i ens värld. Och inte hjäälper det heller att man tidigare varit med om övergrepp från annat håll, nu har man det från den person som man egentligen ska dela resten av ens liv med....

Vad är rätt och vad är fel.... Om det nu är en sjukdom, är  det då fel av mig att ge upp förhållandet???

Den vanliga sexlusten finns absolut inte längre kvar.... Han har blivit en främling.... han har blivit någon jag börjat avsky samtidigt som jag tycker att han är den snällaste som finns....

Har du kommit till någon bra lösning???

## Comment 34
Author: JossanH

#33 Jag ser det väl som så att man fortfarande kan ha ett guldkorn till sambo, men bara om han väljer att tag i sina problem. Han kan ju inte rå för sina handlingar om det rör sig om sexsomnia men då MÅSTE han ta tag i sina problem. Jag tycker att man kan jämföra det lite med alkoholism; Det kan skada partnern om inte den sjuka personen tar tag i sitt problem och söker hjälp.  
Om din sambo lider av detta, vet han om att det är en sjukdom? Har ni pratat om det? Vill han ändra sig?  
Om han inte är villig att söka hjälp för detta ser jag inte att det skulle vara fel av dig att bryta ett förhållande du inte mår bra i där din partner vägrar att ta tag i sina problem som även påverkar dig negativt.

## Comment 35
Author: Banankaka320

Jag kan berätta själv att jag gjort konstiga saker mot folk när jag sovit i samma säng, och det är verkligen inte medvetet. Folk har väckt mig och frågat vad fan jag håller på med och jag ligger där helt nyvaken och har ingen aning om vad dem pratar om. Och jag SKÄMS.  
Men som sagt av andra så borde han söka hjälp ...

## Comment 36
Author: [Borttaget]

Usch, vilket jobbigt problem.  
Hade själv skämts, och skäms av att bara snarka (om jag nu gör det, sover jämt själv). Tänker att personen har någon form av "störning" i sitt sexuella jag som kommer fram under natten och kanske är borttryckt under dagen då han är normal så att säga.

På natten går man genom flera stadier och in i sitt undermedvetna. Man kan hamna på flera ställen i sinnet där tankar gömmer sig, viljor, och konstiga önskemål man förnuftigt sett inte har.  
De är en del av människan, men kan nästan ses som utanför personen då han faktiskt inte är i kontakt med dessa känslor. Att prata med någon om det, alternativt/och utföra en seriös form av meditation som går på djupet och löser upp blockeringar och tankar som man hellre är utan hjälper säkerligen.

Tipsar om den här meditationen som jag själv utför två ggr/dag: [http://www.aypsite.org/13.html](http://www.aypsite.org/13.html)  
Finns mer att läsa under "Main Lessons" uppe i menyn på sidan

Mvh

## Comment 37
Author: Tomteslakt

Hmm, nu kan jag inte låta bli att göra ett inlägg här.  
Absolut är det vidrigt att behöva ha råkat ut för en våldtäkt, det skulle jag inte önska min värsta fiende ens.  
  
Men att gå så långt som att nästan anklaga honom för sexbrott för något som sker när han sover är hemskt. Det skadar er bägge mer än det hjälper.

Jag har själv tecken på sexsomnia, jag kan utföra sexuella närmanden när jag sover med min fru (aldrig hänt annars vad jag förstått). Man skäms något fruktansvärt, även om frun i mitt fall faktiskt blir mer sugen av närmanden under natten. Men jag skäms något fruktansvärt ändå, främst för att det är handlingar jag inte har kontroll över. Oftast sker det i samband med sexdrömmar eller dylikt.  
Att då anse att personen i fråga SKA skämmas och bli straffad för det är som att slå in en ytterligare nål/spik i någon som redan ligger.  
  
Självklart behövs det hjlp, men för er BÄGGE, han ska inte behöva ta på sig hela tyngden och ansvaret. Då ni faktiskt är två i en relation. Han behöver hjälp från både DIG och proffs.

Tycker det känns lite obehagligt när en del här verkar gå till attack mot någon/honom som inte kan styra sina egna handlingar i sömnen. Undrar om folk hade attackerat lika mycket om det varit en man som skrivit tråden och hans sambo (kvinnliga) hade utfört handlingarna.  
För att karlar är karlar är ett lite skrämmande synsätt tycker jag. För det drar alla oss över en kant-

## Comment 38
Author: Banankaka320

Som sagt, jag har gjort lite på folk och jag är tjej så alla skrattar bara åt mig. ![Oskyldig](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-innocent.gif "Oskyldig") Främst tafsat och klämt ... på tjejer och kille. (Kompisar & pojkvän innan vi blev par.)

Sexuella störningar har jag inte i vaket tillstånd allafall ...

## Comment 39
Author: [Borttaget]

#37 Sjukt bra skrivet, håller med dig till 100%.

## Comment 40
Author: JossanH

#37 Tycker du det hade känts okej om du inte hade tyckt att det var ett problem, att du inte hade skämts för dina handlingar?  
Men ingen har väl påstått att den som lider av sexomnia ska straffas för det? Att ta tag i problemet är det minsta man kan göra, och visst det gäller båda, men det är pojkvännen som har problemet och vill inte han söka hjälp finns det nog tyvärr inte mycket TS kan göra åt problemet själv..

## Comment 41
Author: Tomteslakt

#41. Jag hade kanske inte tyckt var okej, men jag hade absolut inte tyckt att min partner/den man sover med skulle behöva skämmas för det, eller kräva att personen i fråga skulle skämmas för det. För det är bara att hälla mer salt i såren på en person som antagligen redan skämms för sig själv.  
Är man i en relation är det bägges ansvar att hålla den igång om man vill. Och bägge parter behöver ju den andres stöd när det går snett. Eller?  
Jag säger inte att det är någons fel, för det är det inte då personen ifråga inte kan ansvara för sina handlingar i sömnen och således inte kan klandras för dem heller.  
  
Det känns som att en del av skrivarna här går rätt hårt åt mannen ifråga och verkar (såsom jag tolkat det underförstådda i texterna) tycka att mannen bör straffas på något sätt eller att han ska lida för det. Det känns en smula oroande.

Och karlar är verkligen inte karlar. Män och kvinnor är individer, inget annat. Ingen samlad grupp hit eller dit och män och kvinnor har inga specifika färdigheter eller förmågor, bortsett från det rent fysiska med kön, bröst, skägg och barnafödande...m.m.

## Comment 42
Author: JossanH

#42 jag menar inte att man på något sätt ska straffa eller gnida in problemet hos den som lider av det, mer att det vore onormalt och oroande om personen i fråga inte skämdes efter dessa handlingar. Och även om det är omedvetet så får vi inte glömma att den som blir utsatt faktiskt känner sig kränkt och sexuellt utnyttjad. Det som krävs är ju dock att den som lider av sexomnia är beredd att söka hjälp för det, och sedan är det förstås en resa för båda i förhållandet att ta.

## Comment 43
Author: [Borttaget]

Jag håller med JossanH till 110 %, killen måste söka hjälp, hon ska inte gå och må dåligt för hans hemska beteende, är han verkligen medveten om hur illa det faktiskt känns för dig så söker han ordentlig hjälp omedelbart.

## Comment 44
Author: emelinen

Jag håller helt och fullt med Tomteslakt. Klart att det är jobbigt för den som blir utsatt för närmandena men det är ju även jobbigt och skämmit för den som gör dessa närmanden helt omedvetet.

Jag skulle vilja dra en paralell till folk som är alkoholpåverkade. Det är ganska vanligt att folk gör saker när de är fulla som de faktiskt inte kommer ihåg sen och skämms över. Här är skuldfrågan en helt annan sak eftersom man nog får tänka över sina alkoholvanor om detta mönster upprepas.

Men vad skall en person som gör dessa handlingar i SÖMNEN göra förutom att söka hjälp? Skall han sluta sova?   
Självklart skall han/hon som gör dessa närmanden söka hjälp men jag tror att även det kan vara svårt. Jag tror att det är en hård barriär att ta sig igenom att bli trodd av läkarna.
