# Förhållande utan sex? Author: Karmatarerskanise Låt oss säga att du och din partner varit tillsammans i ett år, då blir din partner sjuk och ni kommer inte kunna ha sex på ett år. Sjukdommen gör att din partner tappar all sexlust, och även fysiskt blir det omöjligt. Klarar du dig utan sex ett helt år? Väntar du på din partner? Eller kommer du kräva att få gå till någon annan undertiden? Eller du kanske till och med lämnar din partner? ## Comment 1 Author: Mandusius Jag skulle vänta! Visst det skulle nog bli svårt i längden men det finns ju andra metoder att använda sig av. ## Comment 2 Author: ensvensk Nej skulle självklart vänta på min partner. I nöd och lust ## Comment 3 Author: Mona22 Håller med föregående. I nöd och lust. Förhållandet handlar inte bara om sex utan om att vi valt att leva tillsammans och vi älskar varandra. ## Comment 4 Author: [Borttaget] Jag skulle vänta. Det är ju min partner jag vill ha sex med, ingen annan. ## Comment 5 Author: Allamej Motfråga, Skulle ni bli tillsammans med en person som ni inte kan ha sex med på ett år? ## Comment 6 Author: Mandusius #5 Om det är mister Right så skulle det inte var några proble :) Jag brukar vänta med sex när jag startar ett nytt förhållande ändå så:) ## Comment 7 Author: Mona22 #5 ja, vi väntade över ett år innan vi hade sex första gången![Glad](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 8 Author: Mandusius \# Det var ovanligt :) ( i min umgängeskrets går det fort för många:P) Jag brukar vänta i ungefär ett halvår ^^ Och det tycker många är lång tid med det funakr för mig^^ Tycker det är trevligt att upptäcka varandra :D ## Comment 9 Author: Mona22 #8 min åsikt är att det fina med sex har försvunnit och det utförs numera med vem som helst. Vi hade samma inställning att det bara är mellan 2 som kommer gifta sig och det gjorde vi också. jag är väl av den "gamla" sorten som tänker så![Tyst](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-sealed.gif "Tyst") ## Comment 10 Author: Mandusius #9 Det är  fin inställning^^ Min inställning är att man ska göra det med någon när man har ett seröst förhållande, och ett förhållande blir oftat seriöst efter ett halvår så:) Och min nuvarande har jag varit tillsammans med i snart fem år så jag anser att det är ett seriöst förhållande nu^^ ## Comment 11 Author: Maria Självklart kan jag avvara sex om min partner blir sjuk. ## Comment 12 Author: denstore Ett år är ju ingen enorm tid. Frågan är kanske mer intressant om man pratar om längre, eller för all framtid? Huruvida man ska vänta med att ha sex eller inte är väl upp till var och en, men vad är egentligen meningen? Att man skall binda upp sig i varandra, för att lagom till giftermålet sedan konstatera att man funkar dåligt ihop i sängen? Är det värt risken? ## Comment 13 Author: ensvensk #12 Älskar man varann tar ju inte förhållandet slut för att man "funkar dåligt i sängen" Och vadå funkar dåligt? Ja tänder man inte alls på varandra blir det ju problem. Men det vet man ju innan man har sex om man tänder på sin partner. ## Comment 14 Author: denstore #13 Olika människor har olika preferenser, även när det gäller sex. Och jo, jag tror att förhållanden ofta tar slut om det sexuella fungerar dåligt. För många så är det trots allt en viktig ingrediens. Inte allt, och kanske inte för all framtid, men dock viktigt. ## Comment 15 Author: Karmatarerskanise Eftersom jag bara varit tillsammans med killar jag älskar hade jag väntat ett år utan problem. Angående att förhållande tar slut för att sexet  är dåligt, så tror jag nog det beror på annat egentligen. För har man ett bra förhållande så ordnar det sig med sexet också. Man liksom växer ihop, lär varandra vad man gillar. Allt kan inte vara perfekt från början, det kommer med tiden. ## Comment 16 Author: denstore #15 Fast vissa gånger hjälper inte tiden. Det är väl helt enkelt så att man har olika preferenser, och vissa saker som man tycker är obligatoriska eller otänkbara. Sånt går inte enkelt att arbeta bort. De förhållanden jag har haft som har varat, har varit sådana där man inte har känt sig obekväm om något. De som kanske inte ens har överlevt nyförälskelsen har varit de där sexet har varit besvärligt. Personligen tror jag att det finns andra saker som är vanligare orsaker att förhållanden spricker, ofta fåniga, triviala saker, som vardagssysslor, hur man skär osten eller hur man vill ha det möblerat, men förhållanden där det sexuella spricker är nog ofta dömda på förhand. ## Comment 17 Author: Karmatarerskanise #16 Ja, det är nog vanligare att förhållanden spricker av andra anledningar. För jag känner inte direkt till någon i min umgängeskrets som gjort slut pga sexet, när det gäller riktiga kärlekar. Är man inte riktigt kär, då kan jag förstå att det lätt tar slut pga av dålig sex, eftersom man inte har lusten att förändra, utforska och växa. ## Comment 18 Author: line84 Lite OT nu men jag dejtade en kille för några år sen som hade väldigt liten penis. Och då menar jag ovanligt liten.. Det hade kanske inte funkat mellan oss ändå pga andra saker. Men det var mest av den anledningen som jag avslutade vår "relation". Han kunde verkligen inte tillfredtälla mig för jag kände inte när han var inne i mig.. ![Skäms](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") ## Comment 19 Author: Sara Jag skulle vänta. Sex är inte det viktigaste. Sex är viktigt men det skulle inte få mig att avsluta ett förhållande så länge kärleken fanns. ## Comment 20 Author: [Borttaget] Jag skulle vänta utan att tveka. ## Comment 21 Author: [Borttaget] Jag skulle självklart vänta. #5 Ja, jag tycker det är bättre att vänta lite med det och lära känna varann på andra sätt först, även om det inte blev så för min egen del så har jag haft en tanke om att vänta åtminstonde ett par månaderoch skulle det av nån anledning inte gå på det första året tillsammans så är det ok för mig. #9 Fint tänk :) ## Comment 22 Author: pyromanen Om det är ens livskamrat som blir sjuk, då klarar man sig självklart utan ett tag. Tror dock det kan tära på relationen i längden, utan den närheten och bekräftelsen som "klister" i en relation. Förresten så tycker jag inte ett år är särskild länge att ha varit ihop (och inte så färfärligt länge att vara utan sex heller. Känner ett flertal personer som varit nästan utan ungefär så länge när dom haft småbarn så man behöver inte ens bli sjuk!). Om det inte var en "livskamrat" utan nån man varit ihop med étt år och inte har så mycket annat gemensamt med än sexet, då skulle det nog däremot ta slut. ## Comment 23 Author: Banankaka320 Väntat. Men tror inte han hade gjort det x( Man kan ju göra andra saker (à) ## Comment 24 Author: Jenahbella jag håller med #22 här tror ja, beror lite vart i förhållandet man kommit och hur man känner för varandra. ## Comment 25 Author: Namiko Jag tror inte att jag hade klarat det. Jag klarar mig säkert utan sex så länge när jag är ensam, men jag tror att jag hade blivit alldeles för frustrerad över ett så långt uppehåll i en relation där jag är kär och attraherad av någon. Men jag ser det ändå inte som något problem då jag inte skulle gå in i en monogam relation till att börja med. Skulle inte överge någon bara för att hon inte vill ha sex med mig längre, oavsett om det handlar om ett uppehåll eller för alltid. ## Comment 26 Author: [Borttaget] Självklart skulle jag vänta, om relationen kändes stark annars förstås. ## Comment 27 Author: SaraC Just i det här förhållandet, som jag förväntar mig att stanna i för evigt såklart, så kan jag rakt och ärligt säga att jag skulle vänta. ## Comment 28 Author: [Borttaget] Jag väntar absolut när det gäller en sjukdom,skulle vara väldigt lågt att lämna någon för det,det kan ju hända en själv med. ## Comment 29 Author: Karmatarerskanise #28 Precis, det kan ju hända en själv en mulen dag. ## Comment 30 Author: [Borttaget] Jag skulle självklart väntat, och jag förväntar mig även att min pojkvän skulle göra det samma för mig, annars är det nog ingenting att ha. :) ## Comment 31 Author: Wand Visst är sex skönt och trevligt, men jag skulle aldrig lämna min pojkvän eller vara med någon annan bara för att min pojkvän av någon anledning inte skulle kunna ha sex med mig. Sex är bara ett tillbehör i vårat förhållande som jag gärna är utan sålänge jag får ha den jag älskar. ## Comment 32 Author: Sarah Beror helt på typen av realtion och vart man är. ## Comment 33 Author: MoaL Tillsammans med den man jag är med nu (och förhoppningsvis resten av mitt liv), självklart. Blir man kåt kan man göra annat än att ha sex, och är han/hon helt ointresserad av allt sexuellt så kan man lösa problemet på egen hand. Vara med någon annan eller lämna min sambo skulle det inte ens vara tal om, han betyder allt för mig. :) Jag vet också att han utan problem skulle göra samma sak för mig. ## Comment 34 Author: [Borttaget] Min pojkvän väntade inte på mig. Tog bara två-tre veckor och sedan kände han sig inte älskad bara för att jag inte kunde ha sex under en viss period - eller ja, det påstod han. Dock sade han innan att vi skulle ta oss igenom det tillsammans, men så nä. Han kände sig inte älskad för att han inte fick sex, blev paranoid och en massa annat... ## Comment 35 Author: loreleideluxe #34 det låter som en idiot som du bör vara glad att du är av med... (om du ursäktar) Det hände mig och min partner väntade. Tycker det är alldeles, alldeles självklart, hur kan annars ens relation betecknas som "äkta vara"?. En person som inte väntar kan enligt min dra åt fanders! ## Comment 36 Author: [Borttaget] #35: Ja, det tycker jag också nu. Han var verkligen en fin människa, men tror han helt enkelt inte var redo för ett förhållande. (Var hans första flickvän.) Alla är vi väl olika, men glad är jag att vara fri från en sådan människa. ## Comment 37 Author: Jenahbella #34 uss va tråkigt, men bra att du fick se hans riktiga jag ändå då! ## Comment 38 Author: Katti Ett förhållande utan sex skulle jag klara, men inte sex utan ett förhållande ![Flört](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört"). Fast... finns inte närheten och ömheten där tror jag att det är svårt. Men den tar ju inte en sjukdom bort (om man inte ligger i koma, och då lär inte sexbristen vara det största problemet)! ## Comment 39 Author: JustMySelf Jag skulle absolut vänta. Jag klarar mig bra utan sex, men jag skulle inte kunna ha ett förhållande utan pussar och kramar då jag är väldigt "kramig" av mig :) ## Comment 40 Author: skeggdam Jag är i princip redan i den situationen, så ja. Jag visste det redan från början då han var sjuk redan när vi träffades, dock orkar han ha sex ibland, men då är det kortisar. ## Comment 41 Author: bebbi Jag uppfattade det som att min pojkvän tyckte att sex var väldigt viktigt, vilket såklart är lite jobbigt, även om man vill. vi hade problem i början, och det gjorde bara ont på mig (och då menar jag inte bara typ de tre första gångerna). Vi gjorde det ändå, dels för att jag tänkte att jag skulle vänja mig, och att det skulle sluta göra ont, och dels gjorde jag det lite för hans skull... En gång började jag nästan gråta, och han slutade direkt. vi låg tysta en stund, och sen sa han att vi kunde sluta ha sex. Att han klarade sig utan det, och att det räckte med oralsex. Jag blev glad när han sa så. inte för att jag ville ge upp, utan för att han bevisade att han verkligen bryr sig om mig, och att han kunde ha ett förhållande utan samlag. Förvånad blev jag också... han har haft ganska många tjejer innan mig, vilket jag tycker är lite jobbigt.. Avslutar det här med att säga att det nu går bra ;) :) ## Comment 42 Author: LitenPyssling Jag och min pojkvän har varit tillsammans i 2år och 8 månader (exakt idag! =D) och de senaste 5 månaderna har vi inte haft sex av den anledning att jag kan både fysiskt och oftast psykiskt inte just nu. Jag kan inte ens föra in en tampong just nu innan det gör ont och att då ta emot en penis - nej , tack! Det har varit väldigt dåligt med sex överhuvudtaget detta år då det gör ont för mig när vi försöker. Men de senaste 5 månaderna har det varit total stopp. Min kille har absolut inga problem med detta, han väntar på mig och hjälper mig även att försöka "bli fri" detta fortare genom att ge mig avslappning så som fot massage, ansikts massage, hel kropps massage och ja - han försöker med allt som kan få mig avslappnad och lugn då det är detta som krävs för att jag ska kunna "fungera" igen. Han är min första och jag är hans första och jag kan inget annat än att säga - bättre start i relations världen kunde det inte bli! =)<3 ## Comment 43 Author: [Borttaget] jag tror att jag också skulle vänta, om jag verkligen älskade personen, just nu vet jag dock inte om jag skulle klara att vänta, eftersom jag i min relation känner att det mest bara är det fysiska vi har, även om det också ibland kan vara mer på rutin, vilket kan få mig att ibland undra varför jag "ställer upp" även utan lust.  de e bara sällsynta stunder som jag känner viss attraktion. man kanske måste ha psykisk närhetskänsla o attraktion för att klara att vänta, om man nu inte är helt utan sexlust förstås, då går det väl antagligen bra ändå. men har man varken sex, eller attraktion o närhetskänsla så e de väl bara vänskap, eller kanske inte ens det, om man kanske ej ens kommer överens så bra. ## Comment 44 Author: [Borttaget] Inga problem alls. ![Skäms](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") ## Comment 45 Author: [Borttaget] Skulle vänta helt klart! Han är mannen i mitt liv. ## Comment 46 Author: Gur4m1 Beror väl på! Om det var killen jag är med nu så hade jag väntat, precis som jag vet att han skulle ha väntat på mig. Många relationer idag måste stå ut med långa eller kortare perioder där man inte kan träffs öga för öga och man får hitta andra vägar. Om man inte kan hah sex kan man säkert lösa det på andra sätt. Men jag skulle förstå de som skulle kräva att få ha en älskare på sidan då jag själv delvis skiljer på ren, skär kåthet och sexlust från känslan att vara med någon man älskar. Jag väljer att vara med min partner enbart men vi båda har friheten att vara med andra sexuellt- jag anser inte att sex är ett tecken på kärlek (ite mer än naturliga behov som att kissa, bajsa eller pruttar!) men det är för många ne viktig ingrediens i relationen men även i sin egen existens. Det är helt enkelt en krydda många inte vill avvara ens för "mr right" under ett helt år. Hur folk väljer att lösa det är upp till dem- men jag skulle vänta, bara jag vet att "det är inte för evigt- det finns ett ljus i tunneln". Att vänta med sex eller inte ha sex före äktenskapet är ju om något en "modern grej" i förhållande till hur länge människan existerat och utvecklat instinkten och behovet av sex, mer än som ett sätt att föra arten vidare. Alla sätt är bra utom de dåliga tycker jag. Viktiga är ju att man följer det som får en själv mår bäst av. ## Comment 47 Author: [Borttaget] det gäller väl att båda helst har samma syn på det hela. de flesta tycker antagligen att man bara ska ha sex med partnern och ingen annan, och om man har en annan syn på det så antar jag att helst båda ska ha samma syn på "fritt sex". annars borde det ju lätt bli problem, till exempel i form av anklagelser eller skuldkänslor. om en eller båda tycker att det är fel med att vara med andra sexuellt så men någon ändå skulle bedra den andre i hemlighet, så borde väl de flesta som gör det få skuldkänslor, antar jag. och det måste väl vara svårare att känna samhörighet med någon som man har hemligheter för. när det gäller sexuella behov så är det väl något som de flesta har mer eller mindre, men personligen så tycker jag att sex med någon man älskar och känner attraktion och lust för är en helt annan sak än sex med personer man knappt känner eller som man inte har attraktion och lust för. det kan säkert vara roligt att få sexuella behov tillfredsställda, på egen hand eller med andra, utan känslor, men det är ju inte alls samma sak som med någon man verkligen älskar och känner attraktion för. jag undrar om det är så att jag har en felaktig uppfattning, men jag trodde att det var så att de flesta kvinnor helst vill ha känslor för den de har sexuellt umgänge med men att män lika gärna kan ha sex med någon vacker kvinna de inte älskar som med en de älskar. men jag antar att sex borde vara bättre med en person man älskar, oavsett om man är man eller kvinna. men sådant kunde man ju skriva hur mycket som helst om, till exempel om att män kanske tänder mer på utseende och kvinnor mer på uppskattning och personlighet. (för jag antar att det är mer vanligt att killar blir tända av en tjej med stora bröst, exempelvis, än att tjejer blir tända av en kille med muskler, exempelvis. även om tjejer säkert också att titta på snygga killar. ) men sedan är det ju säkert ändå så att både kvinnor och män föredrar trevliga och glada folk framför otrevliga och sura folk. om någon är snygg så kanske det inte spelar så stor roll i längden om personen är otrevlig. ## Comment 48 Author: Gur4m1 Självklart msåte båda vara med på det om "fritt sex" gäller :) Annars blir det ju en annan sak- otrohet! Och det är fel väg att gå anser jag. Otrohet är ett svek och man ska undvika att svika och såra sin partner. Själv älskar jag sex och har det gärna utan kärlek-men attraktion måste finnas där- fysisk eller känslomässig. När den är fysisk är den mer "känslig"..om i säger att jag hatar moderater så ska han helst hålla tyst och alltså inte prata politik i sänghalmen :P för annars raseras min mentala bild av honom rätt fort och den fysiska biten blir "blaha blaha". Men jag vill inte reducera KÄRLEK till en sådan simpel sak som att det är en symbol för kärleken, därför är jag öppen för lösningar. Om jag själv blev så sjuk att jag inte kan uppfylla min mans fyfiska behov så skulle jag hellre se honom få det av någon annan än att veta att han bara delar min pina, då jag hoppas att vår relation bygger på mer än köttslig lusta. Men det är nog ganska naturligt att inte gilla tanken på sin partner med någon annan. Detär verkligen något man måste prata ut om en eller fler gånger för att veta vad man ger sig in på. Jag är kvinna alltså. Mött män som föredrar sex med en kvinna de älskar framför "meningslöst fyllesex" och "one night stand" :) Tror man kan vara lika "pryd" eller "lös-släppt" när det gäller sex, oavsett kön. ## Comment 49 Author: Karmatarerskanise "_jag undrar om det är så att jag har en felaktig uppfattning, men jag trodde att det var så att de flesta kvinnor helst vill ha känslor för den de har sexuellt umgänge med men att män lika gärna kan ha sex med någon vacker kvinna de inte älskar som med en de älskar_." Det är en felaktig uppfattning. Både män och kvinnor har sex med personer som de inte älskar, de har sex för sexets skull. Sen finns det både kvinnor och män som hellre har med det någon dom är tillsammans med. ## Comment 50 Author: [Borttaget] "49" jag tror också att många kan ha sex med andra utan känslor, t ex tillfälliga sexuella förbindelser, men vill inte de flesta helst av allt ha det med någon de älskar, tycker inte de flesta att sex är bäst med någon de älskar. "48" "har det gärna utan kärlek men attraktion måste finnas där..."är inte fysisk attraktion en del av kärleken? man får ju inte lust til vem som helst, även om det skulle vara en man som såg ut som en modell skulle man kanske inte vara attraherad av honom ändå. själv tänkte jag bara på attraktion som fysisk, men du menar alltså att den även skulle vara känslomässig. kanske är det så att den känslomässiga attraktionen framkallar den fysiska attraktionen. troligen är det lättare att få lust om man är sams med sin partner än om man är osams. och även om man blir kär vid första ögonkastet, som det väl brukar kallas, så är det väl först en känslomässig attraktion som leder till att man vill vara nära den andre både fysiskt och psykiskt. (inte nödvändigtvis "bara" en sexuell akt, utan säkert i första hand att bara vara med varandra och prata och hålla hand eller kyssas.) ## Comment 51 Author: Gur4m1 Jag anser att fysisk attraktion är en del av kärleken men det ÄR ju inte kärleken :) Jag skulle tex inte ha sex med någon som äcklar mig- fysiskt- bara för sexets skull :) Något hos personen ska ju få mig att vilja ha sex med honom- "tända mig", men det måste inte vara kärlek. Trorfolk ofta förväxlar attraktion med kärlek, då man oftast känner attraktion till den man älskar- men också kan känna attraktion till någon utan att för den skull älska eller ens vilja inleda en relation med denne. Tex haft älskare som jag tyckt om mycket men inte på något sätt skulle vilja inleda en relation med- men attraktionen och "sexuella kemin" har varit underbar. Något som däremot är forskat kring är ju att män attraeras mer visuellt medan det hos oss kvinnor sker mer i fantasin och känslomässigt. Därför tror jag att utseendet många gånger är viktigare för många män än för många kvinnor- men nu talar vi ju om "generella saker" och det är omöjligt att tala för alla kvinnor och män som två olika grupper. Jag skulle klart kunna "nuppa" en fotomodell- om han är snygg så att JAG tycker det. SMaken är ju som baken delad. För mig kan det räcka att killen har "rätt ögon" eller en härlig humor. Skulle han däremot i samma vända yttra hur han hatar vissa folkgrupper eller brukar våvldta spädbarn på sin gata så skulle jag nog avstå- hur snygg han än må vara- ja. ;) Man är ju lite mer kräsen när man väljer en livspartner, då krävs det iallafall för min del mer än fysisk attraktion, även om det är en komponent som behöver finnas där- men den är ju oftast vviktig för att man ska få upp ögonen för varandra. Pecis som vissa är mer benägna att ha sex när de bråkat/bråkar än andra. Själv hatar jag "make up sex", sex är det sista jagtänker på då jag precis storbråkat eller varit osams med min partner. Kärlek vid första ögonkstet lär om något vara främst en fysisk attraktion- alltså att man attraheras av det man ser- och vill ha mer- och sedan lär man känna varandra och då fortsätter intresset och man går vidare och ett fåtal lyckliga kan förkunna att de minsan blev kära vid första ögonkastet ;) De flesta blir ju bara intresserade och sedan visar det sig inte vara mer än så. Tror man kan dela upp folk i "mer fysiska" och "mer mentala". Att hålla hand och kyssa ger mig sällan någon större njutning i jämförelse med sex :> Andra påpekar ofta om ur detta är den viktigaste och mest uppfyllande närheten i deras relation. Att hålla handen och kyssa är ju också fysisk men kräver nog en mental närvaro och attraktion- ett känslomässigt band till den personen för att upplevas som så uppfyllande. Jag upplever iallafall en stor skillnad mellan att e en vän eller familjlemedlem en kram- eller ge min älskade en kram, även om båda två är mysiga och sköna. Nu för att klargöra- jag har alltså inte urskiljningslöst sex med främlingar :P Även där är jag väldit kräsen, men jag struntar helt i om "det kan bli mer". Många där ute ser på sex på samma sätt eller mer "fritt" än mig, även om den kristna synen på sex och samhörighet gällande sex fortfarande är normen. Själv är jag bara tacksam över att veta vem som är min far :> ## Comment 52 Author: [Borttaget] vem vet, jag kanske bara har trott att jag var kär i min partner då, eftersom det ju började med den fysiska attraktionen, först var vi bara vänner och sedan tog han initiativ till mer, och det fysiska var väldigt attraktionsfyllt. (men kan ju säga att jag i tonåren hade några tillfälliga kontakter sexuellt, men det var inte alls lika bra som det varit med min man, det var ingen attraktion alls, även om jag tyckte de va rätt snygga. och det gav mig knappt någon njutning alls.) men dessutom hade jag en sorts känsla av psykisk närhet. ibland var det också lite pirrande känsla vid tanke på honom eller då vi kysstes, kan känna det fortfarande ibland då vi kysser varandra. men det kanske också är den fysiska attraktionen. vi var ju aldrig så där förälskade så det pirrade hela tiden då man såg varandra.  men det kan ju vara så att vi båda hade stängt av sådana känslor för att skydda oss mot att bli sårade. och nu har jag nog stängt mina känslor ännu mer. jag var kanske inte tillräckligt kräsen vid val av partner. och det kanske min man inte heller var. vi är nog väldigt olika. men ibörjan tänkte man ju inte på det, då tyckte man nog att det viktigaste var att båda tyckte om varandra och att han tyckte om mig på riktigt, inte som de där andra som inte tyckte om mig som person, som bara tänkte på sexuella behov. ## Comment 53 Author: Gur4m1 Fysisk attraktion är ju också kärlek :) En del av den. ENBART fysisk attraktion är som att säga att man älskar någon enbart pga hans hårfärg...precis som man skulle beskriva mental attraktion enbart utifrån att man älskar samma musikgrupp. Oftast är det ju flera komponenter- större och mindre, saker som växer och faller ifrån med tiden man växer ihop eller isär under många månader eller år som blir "kärleken" man har ihop. De flesta som haft många, långa relationer kan nog vittna om att "kärleken" sett annorlunda vid varje relation. Därför anser jag inte att "nice boots, wanna fuck?" riktigt passar in under "sex med kärlek/känslor" då man inte syftar på"sådana" känslor, utan en typ- ganska enkelriktad attraktion. Man behöver inte alls tycka o personen i fråga, bar just den gången eller under en viss tid känna en stark lust att ha sex med honom/henne. Många skulle påstå att "olikheterna" är vad sm gör en perfekt partner ;) Så tycker ni om varandra och kan komma förbi era olikheter där konflikter uppstår så är är nog er relation minst lika "äkta" som någon annans. Själv kan jag fantisera om andra saker när jag sexar med "främlingar", ofta tycker jag det är hetare ju mindre jag vekrligen vet om dem. Däremot är jag 100% närvarande med min partner, även nu efter 3 år är tanken på att fantisera om någon annan under vårt sex, totalt främmande för mig. Han uppfyller mitt behov både känslomässigt och fysiskt. Men nu handlar inte tråden om sex utan förhållande, utan om förhållande utan sex, så ber om ursäkt för kapningen, TS. ## Comment 54 Author: [Borttaget] det e ju bra att synen på sex blivit mer accepterande, för det antar jag att den blivit, och hoppas den även blivit bättre när det gäller kvinnor och sex. förr fick ju lätt kvinnor en dålig stämpel om de var med många, medan män nog inte lika lätt fick samma dåliga stämpel eller dåliga rykte. men tyvärr tror jag att många fortfarande ser ner på kvinnor som har haft många sexuella partners. kanske är jag en mer mental person, även om jag tycker det är viktigt med det sexuella så tycker jag det ska vara känslor och samhörighet för att det ska vara bra, och jag kan tycka att kyssar är bättre än allt det andra. jag tycker också att det är bäst att hålla någons hand om man verkligen gillar den personen. håller med om att det ju handlar om mer än utseende. min man kan vara jättetrevlig och social men ibland kan jag tycka att vissa av hans åsikter är lite jobbiga, till exempel verkar han vara lite mer statusinriktad, tävlingsinriktad. visst, de flesta jämför sig väl med andra och så, och vill ha bra jobb, men jag skulle hellre ha ett jobb jag trivs med med mindre status än ett jag inte tycker är intressant med större status. men hur många har samma åsikter om precis allting, även om de är tillsammans. men det gäller väl att acceptera att man kan tycka olika, och det kanske vi ibland har svårt för. det är troligen många som har svårt för att acceptera vissa åsikter andra har. de flesta tycker väl antagligen att deras åsikter är bra, annars skulle de väl antagligen ändra sina åsikter. jag är väl av åsikten att sex är bäst i en kärleksrelation, men alla kan ju ha olika åsikt om detta också precis som om andra ämnen, och kanske beroende på ens uppväxterfarenheter och ålder. ## Comment 55 Author: Gur4m1 Det viktiga är att man är nöjd och kan leva med sina val och på vägen undviker att få andra att känna sig döma eller sämre pga att de valt ett annat sätt att leva, så tror jag :) Därför är det bra i mina ögon att det lbivit mer "öppet" med sex- samtidigt som jag tycker att det är ledsamt att se att det är mer accepterat att 12-14åringar har sex, att vi ska bli projicerade med sex, sex och mer sex precis hela tiden på tv, reklam, radio,spel och filmer. Eller att tex folk tycker att det är en så stor sak om man msåte undvika sex i ett galvår eller ett år för personen man påstått sig älska- att man hellre bara går vidare. Kärlek är för mig att kunna GE rätten till sin partner för att kunna lösa det- eller att kunna avstå från sex om det är vad partnern vill. ## Comment 56 Author: [Borttaget] håller med "55", visst är sex ett stort behov hos de flesta, men relationer består ju av annat också. ofta är ju det fysiska mer ett resultat av att man har en psykisk närhet till den andre, att man tycker om den andre för andra saker än bara det sexuella, annars vore det ju bara en relation baserad på att uppfylla sina sexuella behov, och sådana relationer kan ju också finnas och jag fördömer inte dem, men om man talar om längre relationer, sambo, särbo, gifta... så är man ju oftast tillsammans inte bara för det sexuella. men jag antar att man kan behöva nå´n fysisk attraktion ändå, för att det inte bara ska vara vänskap. ## Comment 57 Author: Kalendula Hypotetiskt sett, om jag hade haft en partner som blev sjuk så att han inte kan ha sex. Så hade jag hellre sett honom frisk o glad än att ha sex. Livet är ju så mycket mer än att ha sex. Så ja, jag hade väntat tills han blev frisk. ![Skrattande](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Hade inte sett några som helst problem med det. ![Flört](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 58 Author: Muszimba Att vänta 1 år på att partnern ska kunna ha sex igen efter medicinering är ingenting för mig, jag har gått och väntat i 9,5 år på det utan medicinering.. Bara man kan få ha närheten och ömheten till varandra så är det lungt. ## Comment 59 Author: MimmieM Utan tvekan, jag skulle vänta hur länge som helst! ## Comment 60 Author: Exxozzie Det är ju jättesvårt att sätta sig in i en sån situation. Menar du inget sexuellt umgänge överhuvudtaget eller bara penetration? Jag tänkte först att jag skulle vänta. Men sex är viktigt. Jag vill känna att man är nära varandra, inte för njutningens skull utan för att jag älskar personen. Och nej, för mig räcker inte kramar och gos för att känna det. =/ Jag kan inte vara ärlig och samtidigt säga att jag skulle vänta. I avsaknad på sex skulle jag kanske be om att få vara med någon annan. Men jag vet inte. Intressant dilemma. Jag brukar och mina sambo brukar diskutera hur vi skulle förhålla oss till om en av oss bytte kön. Den är också ganska klurig. :P ## Comment 61 Author: Karmatarerskanise #60 Så du skulle int ekunna leka me ddig själv ett år i väntan på att din partner blir frisk? Utan du måste ha sex med någon? ## Comment 62 Author: Exxozzie #61 Det är ju det jag inte vet. Jag skulle sakna honom även om vi var tillsammans. Jag tycker att det är svårt att säga. Om det bara var orgasmen jag var ute efter hade jag inte haft sex med någon överhuvudtaget. Om allt var helt som vanligt. All humor, glädje och kärlek fanns men bara och endast sexet togs bort - ja, då skulle jag kunna vänta. Inte så svårt. Men om jag ska vara lite realistisk. Med tanke på hur han skulle må om han tappat sexlusten så mycket... jag vet inte. I början skulle jag försöka hjälpa honom men om inte det skulle räcka vet jag inte hur länge  jag skulle orka. Känner jag min sambo rätt så tar han liksom inte till sig hjälp utav andra utan "stänger dörren" för mig. Jag skulle tycka det var så jobbigt eftersom jag har valt honom: jag har _valt_ närhet. Skulle jag inte få det, så skulle jag behöva ta det ifrån någon annan. Antingen ha jättekul med mina kompisar - skratta och få stöd. Eller gå till någon annan. Men. Jag skulle aldrig sticka under stolen med det. Jag skulle prata med honom och säga vad jag behövde innan något hade skett. I första hand hade jag nog velat gå till en familjeteraput eller liknande. Det låter verkligen egoistiskt när jag skriver detta men jag har svårt att tro att jag skulle klara hela situationen med glans. ## Comment 63 Author: Karmatarerskanise #62 Ja huvudsaken är ju att man inte ljuger för sin partner. ## Comment 64 Author: [Borttaget] Ja, det tror jag. Tror att jag skulle kunna vara utan i längre perioder än så. ## Comment 65 Author: MonaAlexandra Jag skulle med all säkerhet vänta! Kärleken jag har för min sambo är mycket mer än bara det sexuella. Som många andra här skriver.  Det sexuella kan man fixa på annat sätt. ## Comment 66 Author: enni det är svårt att avstå sex med sin partner när man är van att ha det. dock så skulle nog jag fokusera mer på att min älskling var sjuk snarare än att tjura om att vi inte får till det på ett år ;) ## Comment 67 Author: [Borttaget] skulle vänta på min partner o tllfredställa mina behov på egen hand! skulle kunna va jag o då skulle jag vilja att han väntade på mig ju... ## Comment 68 Author: Geru #0 Att inte ha sexlust alls medför väl också i så fall att man knappast vill hångla och liknande, för mig är kärlek kontakt, väldigt mycket. Närhet. Det är liksom min huvuddel i kärlek. Kontakt mellan två människor. Och känslorna som skulle finnas mellan oss då skulle ju inte vara ömsesidiga? Jag ser bara en relationskrash, hur jag än vrider och vänder på det. Men och andra sidan har ju alla olika saker dom ser i relationer, och olika saker som dom tycker är viktiga. ## Comment 69 Author: Karmatarerskanise #68 Så är det ju absolut. Alla värderar vi olika saker i ett förhållande och alla fungerar vi olika. . ## Comment 70 Author: Huldan Ett år: Ja. Men om det vore förevigt skulle det vara ett sjukt svårt beslut. Jag älskar ju honom, men jag älskar ju se också. Och den närhet sex innebär, fysiskt pch psykiskt. ## Comment 71 Author: Magrat Oj, för mig var det en riktigt svår fråga. I ett år skulle jag nog kunna bita ihop i dagsläget just eftersom min partner betyder så enormt mycket för mig. Är det fråga om en längre period är jag tveksam. Jag har redan offrat mycket genom att jag accepterat hans önskan om en monogamt förhållande (är själv polyamorös) och att på det dessutom tvingas avstå från sex skulle jag nog ha svårt att klara av. För mig blir det dessutom knepigare då jag inte ser sex som något som är beroende av känslor, och jag har oftast föredragit sex utan intimare känslor för den andre personen. Det blir lite som att avstå från något som inte känns tvunget att vara bundet just till en partner. Oj vad jag låter självisk och egoistisk nu, jämfört med alla andra. Men ärligt talat hade jag nog tyckt att det var riktigt jobbigt. Däremot skulle jag aldrig gått bakom ryggen och varit otrogen, då pratar jag hellre om det. Som tur är har jag i alla fall en partner som är öppen trots en något konservativare syn på sex och förhållanden än vad jag själv har. ## Comment 72 Author: Tomteslakt #71 Måste nog säga att jag håller med dig. Kan nog säga att jag nog också skulle behöva tänka till då. Om det vore så länge som ett år faktiskt då sex betyder mycket och att bara runka av sig inte är tillräckligt för mig (frun har inte samma sexbehov som mig). Vi har även pratat om att "öppna" förhållandet. Då vi bägge inte ser sex som ett måste med känslor utan sex är sex och känslor är känslor. Sen kan det ju bli härligare med en man älskar, absolut. Men ett förhållande utan sex skulle jag inte vilja ha, troligen inte heller acceptera att ha det endast ett par gånger/år, då jag behöver ha det mycket oftare än så. Det låter säkert egoistiskt men jag har nog en ganska avslappnad syn på nakenhet och sex. ## Comment 73 Author: Salish Ett år skulle funka. Jag skulle ju kunna mysa med honom ändå även om det inte vore sexuellt. =) Dessutom kan jag göra sånt själv också. En längre tid hade varit svårare, men inte en omöjlighet. ## Comment 74 Author: PogoPedagog Ett år skulle helst klart vara tufft men jag skulle aldrig lämna honom för det.  Jag är gravid och dessutom sjuk nu och har inte haft någon lust på ca 3 veckor och bara det känns tomt och konstigt. ## Comment 75 Author: emelinen Jag har vart i två relationer där sexet inte fungerade alls. I ena relationen va killen asexuell (alltså tyckte att sex hade han bara för "min" skull eller för att skaffa barn). I den andra relationen, ja där fick jag aldrig riktigt reda på vad som felades, men det va tydligen inte mig (vi pratade om det mycket). I båda fallen var det jag som avslutade relationen för jag ansåg mig inte kunna leva utan sex. Dock verkade det ju i dessa fall som det var permanent. Men i min nuvarande relation, skulle min sambo säga att han är sjuk och inte kan/vill/får ha sex på ett år... Ja jag skulle stanna. För jag får väl fortfarande mysa med honom? Som flera påpekat tidigare finns det ju andra sätt att ta hand om behoven... Sen behöver det ändå inte betyda att man utesluter sin partner helt i det hela, mycket beror ju på anledningen/symptomen till att sex måste utebli. Kan han inte "få upp den" eller att han inte får penetrera men är mentalt villig finns det ju andra lösningar man kan ta till. Samma för tjejer.