# Otrogen, berätta?
Author: Mrs XY

Tänk er detta:

Du har en lycklig relation med en kille/tjej du älskar och du vet att ni är rätt för varandra och vill dela ditt liv med denna person.

Du hamnar ändå en dag i en situation när du gör det stora misstaget att vara otrogen (fest, fylla, elller bråk med partnern, ja vad som helst)

Skulle du resonera att ärlighet är bäst och berätta för din partner även om denna skulle ta det mycket hårt, eller skulle du tänka att ni är så lyckliga tillsammans att det bara skulle såra din partner så mycket att du hellre bevarar ditt snedsteg för dig själv och lever med ditt dåliga samvete?

Jag vet att det finns personer som vet att dom aldrig kommer vara otrogna, men **om** ni nu skulle hamna i situationen.

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Självklart ska man berätta. Annars kommer partnern bara leva lycklig i en lögn. Partnern bör få tillfälle att själv välja om man är rätt för varann och om man ska dela livet med varann. Ärlighet är det enda rätta, även om det kommer göra ont. Även om man kommer förlora sin kärlek pga det.

## Comment 2
Author: fruktgumman

Hm, men skulle jag vara otrogen så skulle det vara att jag blivit drogad ock våldtagen. Och då är det ju inte otrohet. Det är helt omöjligt att jag skulle vara otrogen frivilligt. Hur dåligt det än är.

Men jag kryssade "ja" Döljer inget för min sambo

## Comment 3
Author: pyromanen

Eftersom vi är helt ärliga då kryssade jag i "ja".

Men vi är dessutom så ärliga så om jag hamnade i situationen att jag verkligen verkligen hade lust att bli intim med någon annan då skulle jag ta kontakt med mannen INNAN jag gjorde nåt och bara gå vidare om han sa att det kändes OK för honom.

Dina andra varianter: fylla, bråk mm är inte heller aktuella eftersom jag inte dricker mig full (senaste 20 åren) och inte bråkar med mannen på det sättet.

Men jag röster för ärlighet. Man ska kunna stå för vad man gör.

## Comment 4
Author: Karmatarerskanise

**Kommer aldrig hända**. Älskar honom för mycket och kan inte såra människor medvetet.

Men eftersom jag är en ärlig person och man blev tvungen att svara ja eller nej så blev det ja. Jag skulle inte lura min partner. Att dölja något sådant är så fruktansvärt fult och fegt. Man får stå för sina handlingar här i livet.

## Comment 5
Author: Liss

Aldrig varit otrogen mot någon, kommer aldrig vara. Min kärlek är enorm till min nuvarandra partner.

Enligt mig finns det inga ursäkter heller. Vare sig man är full, bråkar eller något annat. Det finns **aldrig** en ursäkt till att vara otrogen. Då varje människa är fullt kapabel till att förstå vad det är de sysslar med.

Svaret blev **Ja**, naturligtvis. Om det i teorin skulle hända, skulle jag självfallet säga det. Skulden som jag skulle bära på, skulle vara enorm. Jag skulle ha sårat honom något så fullständigt. Och min partner skulle ha all rätt i världen att veta om mitt dåliga beslut. För då är jag inte värd honom heller. Att berätta och vara ärlig, är det enda rätta. Personen i fråga skulle bara bli än mer sårad, ifall det hölls från den. Och den möjligtvis skulle få reda på det senare. Vem vill hållas i mörkret? Vem vill leva en lögn!

## Comment 6
Author: Karmatarerskanise

Blir ledsen av att se hur många som svarat att de inte skulle berätta något!

## Comment 7
Author: drulleman

Jag skulle berätta, något annat alternativ finns inte! Men otrohet är jag så mycket emot att det inte finns en chans att jag skulle kunna göra så

## Comment 8
Author: PogoPedagog

Jag skulle själv inte vilja veta om min partner hade varit otrogen. Kan inte se hur det skulle kunna något gott ur det överhuvudtaget. Så om jag själv varit otrogen och det varit ett idiotiskt misstag skulle jag inte vilja berätta. Dock skulle jag med största sannolikhet bli tvungen att berätta pga mitt dåliga samvete.

Ser det som att om man ångrar sig och inte berättar behöver bara den otrogne lida. Om man ångrar sig och berättar lider ju båda, den svikna parten antagligen mer än den anra.

## Comment 9
Author: Karmatarerskanise

#8 Så man man ju säga det, men jag tror mer det handlar om att man är rädd för att partnern kommer göra slut och då väljer att inte berätta. Sårat personen gjorde man i sekunden som man valde att vara otrogen.

Är man otrogen har man förbrukat rätten att välja om och hur förhållandet ska gå vidare. Det borde den svikne få välja, den ska inte behöva leva i en lögn!

## Comment 10
Author: Mrs XY

Oj jag blir verkligen förvånad över resultatet. Trodde verkligen att 70-80% skulle berätta, men nu var det fler som inte skulle göra det.

Själv är jag också så att jag så gott som vet att jag aldrig kommer vara otreogen, men skulle jag mot all förmodan vara det så skulle jag berätta. Jag vill ju inte vara ovetandes om min partner skulle vara otrogen. Då vill jag få chansen att kasta ut honom och skaffa en pålitligare partner.

## Comment 11
Author: [Borttaget]

#8 vill du hellre leva i en lögn? Att lyckan och tilliten man känner tillsammans är en lögn?

## Comment 12
Author: Tina-A

Jag tycker man ska berätta!

## Comment 13
Author: annonyyyym

Faktum är att även många av dem som varit otrogna också suttit där en dag och sagt att de **aldrig** skulle kunna vara otreogna.

Med det menar jag inte att ni här som är emot otrohet kommer att vara otrogna. Men att man aldrig kan veta säkert. Man kan **tro** att man aldrig kommer vara otrogen. Och man kan veta att just nu kommer man inte vara otrogen. Men man vet aldrig säkert vad som händer om 5 eller 15 år t.ex

## Comment 14
Author: annonyyyym

Jag glömde svara på frågan. Ja jag skulle berätta. Det gjorde också min partner när han var otrogen mot mig en gång. Jag har aldrig varit otrogen och jag **hoppas och tror** att jag inte kommer vara det

## Comment 15
Author: fruktgumman

#13 Joo, jag **vet!** Jag vet inte allt som kommer hända i framtiden men jag vet att jag aldrig kommer vara otrogen vad som än händer Skulle jag helt plötsligt ändra vad jag tyckt om otrohet i alla år? Knappast! Har jag sex med nån annan så är det nån som tvingar mig till det. Jag har en spärr mot sånt där.

## Comment 16
Author: nottheonly

Om det skulle hända så skulle jag nog berätta. Men inte för hans skull, utan mest för min egen tror jag.. låter ganska hårt, men jag skulle få såna skuldkänslor!! och då är det ju faktiskt mest för min skull jag skulle berätta...

## Comment 17
Author: Nakenbea

#15 Tyvärr kan du aldrig veta :)

## Comment 18
Author: medmänniska

Många oärliga här.

Inte oärliga generellt kanske. Men många som verkar tycka det är ok att inte tala om för sin älskade att man gjort en väldigt dum sak. Trist

Jag skulle berätta. Har svårt att se att jag  skulle kunna vara otrogen. Men händer det så berättar man sanningen.

## Comment 19
Author: Geru

#18 Inte så säker på att dom tycker det är okej. Men det verkar precis som du säger som om många skulle ljuga om det.

## Comment 20
Author: lkmf

skulle aldrig vara otrogne men svara att jag skulle berätta

## Comment 21
Author: fruktgumman

#17 Vad trött jag blir. Jag kan veta. Jag styr över mina egna handlingar. Det verkar inte alla kunna göra tydligen. Jag kommer inte vara otrogen. Någonsin

## Comment 22
Author: Karmatarerskanise

#13 och #15 Jag vet. Oavsett om ni tror på det eller inte så bestämmer jag själv om jag vill vara otrogen eller inte. Det är inget som bara händer. Jag respekterar andra människor så mycket att jag väljer att inte såra dom.

Har alltid varit sådan, oavsett hur dåligt eller bra jag har mått, och jag är förbi de omvälvande åren då man kan förändras mycket. Så ni kan säga att ni inte vet om ni kommer vara det eller inte, men JAG vet. Jag känner mig själv och mina reaktioner. Jag behandlar andra so jag vill bli behandlad själv.

## Comment 23
Author: Liss

Vadå - man kan aldrig veta vad som händer i framtiden? Neh, vad som händer i framtiden styr jag inte över. Men mina handlingar och beslut styr jag över. Bara för att några år passerar, blir inte min mentalitet sämre och min moral för otrohet försvinner inte heller.

Det handlar ju inte om att glida på ett bananskal och råka få en man över sig och i sig. Klart man kan **veta** att man aldrig kommer vara otrogen genom hela sitt liv, när man aldrig kommer ta det beslutet. För det är ett val, inte bara "något som händer".

Och våldtäkt räknar jag inte som otrohet.

## Comment 24
Author: [Borttaget]

#23 +1 på det!

## Comment 25
Author: Geru

#23 Nej, dina handlingar och beslut styr dina hormoner över, och dom har du inte någon kontroll över, tyvärr. Så dina val är inte dina, det är dina hormoner, och hur du mår pga ett val du gör är dina hormoner. Så rubbas din hormon balans vet du faktiskt inte vad som kommer att ske.

Kontroll är en illusion som håller tills illusionen faller.

## Comment 26
Author: Karmatarerskanise

#25 Oavsett hormoner eller inte väljer VI SJÄLVA våra vägar här i livet. Hormonerna får dig inte plötsligt att ändra åsikt om otrohet och om hur man behandlar de man älskar. Löjligt att påstå något sådant!

## Comment 27
Author: Geru

#26 Allt det du är, den du är som person, ditt sätt att tänka på, dina egendomligheter och allt är hormoner. Du kan försöka envisas bäst du vill, men hormonerna påverkar vad du tycker är rätt och vad du tycker är fel. Dom styr allt.

Dom påverkar visst hur du ser på otrohet.

Nu säger jag inte att du helt plötsligt går och blir otrogen, men visst fan påverkar det. Hormoner kan få dig att känna nada för den du egentligen älskar, dom kan få dig att hata någon du älskar, dom kan få dig att begå mord även om du inte vill. Så jo, hormonerna bestämmer.

Kontrollen som ni påvisar och skriker om är en illusion som ni själva köpt med hull och hår.

Visst, när man är helt normal, och lärt känna sig själv kan man styra det sig själv i viss mån, men du har ingen kontroll.

Jag ser absolut inte det som någonting negativt att ni aldrig vill vara otrogna och så vidare, men tro inte att ni har kontroll på det viset.

Otrohet är hemskt. Men hemska saker händer i livet. Dagligen.

## Comment 28
Author: Karmatarerskanise

#27 Tänker inte fortsätta med den här diskussionen med dig. Du har grovt fel, men jag nöjer mig med att säga att jag definitivt inte lever i en illusion och att hormoner PÅVERKAR, de bestämmer inte. Det gör ditt förnuft.

## Comment 29
Author: fruktgumman

#27 "_men du har ingen kontroll_"

Du kanske inte har någon kontroll, men jag har

## Comment 30
Author: Geru

#28 Förnuftet är byggt på hormoner, som allt är, inkluderat dina känslor.

Du behöver inte fortsätta, men nej, jag har inte fel i det här. Du får gärna fortsätta påstå att jag har fel, för all del, men du argumenterar inte heller för din egen sak. Du får dock gärna läsa lite om det.

Du lever i en illusion att du har total kontroll. Någon gång kanske den spricker, eller så gör den inte det. Det beror mer på tur än vad du själv säger.

#29 Vet du ens vad en hormon är? Dom gör dig glad, arg, lycklig, förbannad, kär och tokig rent av. Dom är allt det som du är rent känslomässigt, och det är dom som styr vad du känner, och där av din egen kontroll.

Så nej. Du har inte kontroll. Du får dock precis som så många som dig gå runt och tro att du har det, det är ju för bövelen din mänskliga rättighet :)

## Comment 31
Author: Karmatarerskanise

Måste vara jobbigt att leva ett liv utan någon som helst kontroll över dina handlingar... Eller det kanske är bekvämt ![Flört](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

Jäkla tur att det finns vi som faktiskt bestämmer över våra handlingar. Vi som faktiskt kan kontrollera om vi vill ha sex med någon annan bakom ryggen eller **inte**. Att det finns vi som är oss och inte är våra hormoner. För det är ju så att hormonerna är en del v oss och inte tvärt om.

## Comment 32
Author: Geru

#31 Du missförstår som vanligt, jag skriver total kontroll, det som du predikar om, inte kontroll. Skillnaden är markant.

Jag styr över mina handlingar, i den utsträckning som det går, precis som du gör.

Klart du styr, när du mår bra och är en människa där dina hormoner är på en normal nivå, vem du har sex med. Men alla har inte samma stadiga hormoner. Annars skulle ju människor inte bli depprimerade, ljuga för andra eller ens mörda, och det hade varit frid och fröjd på planeten.

Men ledsen. Du är bara mänsklig.

Men du får gärna bete dig barnsligt, det är ju din sajt, så antar att det hela blir censurerat ändå när du tappar humöret sen;)

Faktiskt så är du hormoner, och inte tvärtom. Du skapas som en bebis med hormoner, och utvecklas av det, inte att du föds som du är och sedan får hormoner.

## Comment 33
Author: Karmatarerskanise

Det ska gudarna veta att jag varit på botten med hormoner som spökat ordentligt. Det var då man vid olika vägskäl valde sin egen väg. Du väljer kanske otrohet när du är på botten, jag gör det inte. (syftar på det du sagt förr angående det) Har definitivt gjort dåliga val i mitt liv. Men de har aldrig handlat om att såra andra. Otrohet är ren och skär ondska. Det har aldrig funnits och kommer aldrig finnas i mitt liv.

Sen att du med andra påstår att man inte kan säga det, ja, det är väl upp till bevis för mig då :)

## Comment 34
Author: Geru

#33 Så du gick in till sjukan, och kollade dina hormonvärden då antar jag:)? För att inte tala om att dom är olika för varje människa?

Spelar ingen roll vad jag har gjort, jag gjorde det inte så mycket pga hormonerna tror jag, jag kände bara ingenting för någon och ville göra det, helt enkelt.

Och visst, jag säger inte att alla väljer otrohet på botten i en deppression, men hormoner kan vara snea ändå. Mina gör att jag har humörspikar, nästan så pass att det är bipolärt.

Men självklart, eftersom du har total kontroll, så skulle någonting sådant absolut inte påverka dig :)

Du får påstå vad du vill, det är ju yttrandefrihet som gäller, men jag lägger det i samma genre som jag lägger religon i :)

Jag tror på fakta, och dom säger en helt annan historia än vad du säger. Jag tror på vad jag ser, jag tror på hur människor beter sig, inte vad dom säger. Jag är seriöst för gammal för att gå runt och tro att det som andra människor säger är sant, för är det någonting människor gör så är det ju att ljuga, vilket bland annat undersökningen visar. Sen kan man ju ljuga för sig själv med, en underbar sak som människor gör ofta.

Gudarna ska veta att varken du eller jag varit speciellt långt ner i botten. Den har flera till nivåer.

## Comment 35
Author: Karmatarerskanise

#34 Vad snäll och uttala dig inte om hur långt ner jag har varit, för du känner inte mig och kommer aldrig komma ens nära att kunna gissa dig till hur mitt liv har sett ut. Det kan ha varit väldigt lätt dina mått mätt, eller tvärt om.

Jag tror också på det jag ser, och jag tror på mig själv eftersom jag idag känner mig själv jäkligt bra. Det är skönt att kunna lita på sig själv. Sen att du inte gör det spelar ju ingen som helst roll av ovannämda anledning.

Mina hormoner kollades ja, eftersom vi förstod att något inte stod rätt till.  
Du tog upp bipolär. Det lider jag inte av, däremot har jag 3 andra diagnoser som jag lever med. Man kan säga att jag utretts grundligt i mina dagar ;)

Och nu säger du emot dig själv, så när DU gjorde det handlade det inte om hormonerna, men jag kan inte säga att jag inte kommer vara otrogen just pga hormonerna? Får anta att jag missförstått något.

## Comment 36
Author: Geru

#35 Jag vet att du inte ville ta livet av dig.

Det får mig att placera dig på en viss nivå av mående. Efter visst mående vill man ta livet av sig, alltså, om det blir värre. Så förlåt mig om jag inte tycker att du har den självgoda rätten att anse att du själv är ett exempel när så många andra har en annan historia.

Jag trodde jag kände mig själv bra nog förut för att säga att jag aldrig skulle vara otrogen, but look where that took me?

Men vad trevligt, vad sa dom om dina hormon nivåer?(jag är faktiskt intresserad av det).

Jag sa att det är en anledning? Det är inte en sak som gör någonting i den här världen, det är många, och du om någon borde veta det.

Jag säger att det kan vara en anledning.

I dagsläget litar jag på mig själv för jag vet hur jag själv fungerar. Jag vet hur hormoner påverkar mig, och jag vet vad jag kan göra för att försöka förändra det. Det betyder inte att jag har total kontroll, som du påstår att du har.

Det jag har sagt är att hormoner är en av dom saker som gör att du aldrig kan ha total kontroll. Inte att det är den enda anledningen till varför folk är otrogna.

Jag kan gissa, och visst kan jag komma nära, du har ju faktiskt skrivit ut stora delar av ditt liv här på nätet. Inte för att jag sysslar med att gissa, men som sagt, du har sagt en sak förut, och jag brukar komma ihåg det som andra skriver till mig. Så du får faktiskt acceptera att jag skriver det. Jag tänker inte ta att du räknar dig själv som lägst sjunkna människa, det vägrar jag när jag vet att folk mått mycket mycket sämre.

Dom dör, nämligen.

## Comment 37
Author: Karmatarerskanise

"Jag tänker inte ta att du räknar dig själv som lägst sjunkna människa, det vägrar jag när jag vet att folk mått mycket mycket sämre.

Dom dör, nämligen."

Visa mig gärna var jag räknat mig själv som lägst sjunkna människa, för jag kan inte minnas mig skriva det. Var har jag skrivit att folk inte mår/har mått sämre än jag har gjort?

Och nej, alla som mår riktigt dåligt dör inte, ibland blir de räddade mot sin vilja, trots bra förberedelser.

De delar av mitt liv du har sett är piss i mississippi, och du skrev själv att du inte tror på det folk skriver, så varför tror du på ett ord om det jag har skrivit om mig själv?

Tror du på riktigt att jag skulle ge allt om mitt liv på nätet? Jag är inte dum. Och du visade nu just varför man aldrig ska berätta allt om sig själv till någon på nätet. Det man inte vill ska spridas berättar man inte.

## Comment 38
Author: Geru

#38 Du referar ofta till dig själv när du säger "Jag har mått dåligt och jag gjorde inte si och så". Det är en direkt antydan till att du skulle veta var botten är, och du säger även att du slagit i den, samt att du verkar kunna säga hur andra är och mår när dom är där.

O nej, jag tror inte du sagt allt, och jag tror definitivt inte du sagt sanning om allt. Men människor som har mått dåligt skriver om det på ett speciellt vis. Sättet du skriver på normal speglar även dig själv som person.

Jag har fortfarande sett en piss i mississippi, vilket är mer än ingenting.

Klart vissa blir räddade mot sin vilja. Men visst dör dom som mår riktigt riktigt dåligt, dom slutar ju inte? Och dom slutar äta, dom slutar bry sig, och sen stänger faktiskt kroppen ner sig själv efter ett tag.

Men, det du har sagt är att du aldrig har varit självmordsbenägen. Men visst, det kanske är en lögn. Men o andra sidan kanske hela du som person är en lögn. Din illusion kring total kontroll är ju definitivt en lögn :)

## Comment 39
Author: Karmatarerskanise

#39 Självklart refererar jag till mig själv, eftersom det är min kontroll jag skriver om. Har inte sagt hur andra beter sig, har jag det har jag inte menat det, för alla är vi olika. Alla kan inte säga att de aldrig kommer vara otrogna. Men dessa personer vet också innerst inne var de står i frågan.

Det handlar om att jag vet hur jag gör i situationer som skulle kunna utvecklas till otrohet. Det handlar om att jag vet att jag aldrig kommer vara otrogen. För mig är det enkelt, du kallar det illusion.

Och där sätter jag punkt.

**Ber om ursäkt till TS om utsvävningen!**

## Comment 40
Author: fruktgumman

#29 Det du säger stämmer faktiskt inte på mig och jag vill att du slutar påstå osanningar om mig, för jag **vet** att jag aldrig kommer vara otrogen och du ska inte påstå annat om **mig**. Du får faktiskt tala för **dig själv**.

Jag har aldrig ens haft sex utan att älska någon och vet att jag aldrig kommer ha det heller. Sex har jag endast i ett fast förhållande. Andra får göra som dom vill, men o.n.s, kk och allt vad det heter är otänkbart för mig oavsett jag är i ett förhållande eller singel. Älskar jag ingen är jag utan sex. Älskar jag någon har jag sex med den

## Comment 41
Author: nottheonly

Visst man har nästan alltid ett val, men man ska ju inte glömma att impulser och så vidare också styr oss.. så allt kan vi nog inte påverka och välja om vi vill göra eller inte.

## Comment 42
Author: Liss

Tycker det där enbart är en dålig ursäkt, för att rättfärdiga sig själv. Det får ju stå för dig vad du tycker, Geru. Men om du absolut hävdar att hormoner styr allt - så var vänlig bevisa det med underlag!

Jag har varit/är deprimerad. Lidit av panikångest och ångestattacker. Mina hormoner går upp och ner. Men det ändrar inte min moral för saker, för allt i världen. När jag satt och hade panikångest hade jag knappast tid för att gå och ha sex med någon heller. Och **om** jag skulle få för mig att ha sex med någon då - skulle det vara med min partner.

## Comment 43
Author: Geru

#40 Då sätter vi punkt där då. Vi får väl helt enkelt vara eniga om att vi inte är eniga. Man vet aldrig hur man reagerar i en situation förens den sker dock... Men i vilket fall, så är vi inte eniga om det. Vem har sagt att en illusion inte skulle vara enkelt för den delen.

#41 Jag påstår vad jag vill om dig. Det är min absolut egna rätt att göra det. Det finns ingenting som heter sanningar och osanningar, det enda som finns är perspektiv på saker.

Finns mycket man vet i den här världen verkar det som. Så alla ni som sitter på "sanningen" får väl tycka att ni gör det, men det enda ni kan göra är att tycka det.

Jag tar den rätt jag har att tycka det jag vill om människor, precis som ni tar den rätt ni vill och tycka det ni vill om mig. Den ena fungerar inte utan den andra där.

## Comment 44
Author: Amorell

Alltså jag tror bara att människor här inne som faktiskt begått ett misstag och varit otrogna ser det med lite andra ögon än de som inte varit det, jag tror det är många som sagt att de verkligen aldrig skulle vara otrogna och sen ändå varit det i framtiden. De personerna kanske också var fullständigt övertygade om att de aldrig skulle kunna vara det och blir sårade/irriterade över framställningar som om att det var ens eget val. Då det faktiskt till viss del inte är det, alltid. Och att man kanske önskade att det respekterades ibland, för det är ganska arrogant att säga att alla som gjort ett sådant fel inte älskade sin partner eller framställa det som att man automatiskt är en dålig människa.

Jag svarade dock att jag skulle berätta det om det hände, älskar man någon så ger man den personen rätten att välja. När jag älskar någon vill jag aldrig såra någon, och jag respekterar denne tillräckligt för att vara ärlig. Har dock väldigt väldigt svårt att tänka mig en situation där det skulle hända med den personen jag älskar, men samtidigt vet man aldrig hur livet vänder sig och jag har stor respekt för det.   
  
Det viktigaste för mig att en person i ett förhållande alltid gör sitt bästa för att behandla sin partner rätt, i varje enskild situation. I en situation mitt emot en annan man eller i en situation då man gjort något dumt - i båda ska man sätta sin partners bästa i första rummet i den mån man är kapabel till.

Sen lite OT ang. den är "om att vara på botten"-diskussionen så tror jag personligen inte att det handlar om **hur** dåligt man mår utan **vad** man mår dåligt över och hur en dålig psykisk ohälsa yttrar sig för den enskilda individen. Vad man agrerar utåt med så att säga...

## Comment 45
Author: Geru

#45 Fantastiskt bra inlägg :)

## Comment 46
Author: [Borttaget]

Jag skulle berätta, då jag inte kan ha sånna stora saker på mitt samvete, skulle inte kunna leva med mig själv och hoppas innerligt att min partner också skulle gjort så, dock vet jag nu att han inte tänkte likadant om det. :/

## Comment 47
Author: fruktgumman

#44, Du **tycker** vad du vill om mig men nej du påstår inte vad du vill om mig. Det kan man inte göra när det gäller en människa man inte känner. Du har ingen aning om min syn på sex men den är långt ifrån din. Och fortf. så **vet** jag att jag aldrig kommer vara otrogen :)

Slutdiskuterat nu. Men du kommer säkert svara för du tycks alltid ska ha sista ordet.

## Comment 48
Author: [Borttaget]

Min vän var otrogen och hon hade tidigare alltid sagt att hon skulle ALDRIG kunna vara otrogen, precis som de flesta har sagt här. Hon brukade även kalla otrogna människor för ett och annat etc. Sen då hon gick och var otrogen var det plöstligt en annan historia.

Just därför så har jag svårt att tro andra människor då de säger att de aldrig kommer att vara otrogna. Visst finns det dem som aldrig kommer att vara det men i slutändan vet man inte vem av dem som är det. Det kan bara tiden utvisa.

## Comment 49
Author: fruktgumman

#50 Jag har ett snart 14 år långt förhållande med min sambo. den dagen jag inte älskar honom eller attraheras av honom längre kommer jag **lämna** honom. **Innan** jag eventuellt träffar någon ny. Ingen har rätt att säga att jag skulle reagera på annat sätt. Det vet jag bäst själv! Snälla sluta påstå att jag är kapabel till otrohet för **det är och förblir en lögn!**

## Comment 50
Author: [Borttaget]

#51 Sa jag att just du skulle vara otrogen?Jag pekade väl inte ut dig?

Det enda jag skrev var att jag har numera svårt att tro andra människor då de säger att de aldrig kommer att vara otrogna. Sen om du tittar efter så skrev jag ju också att det finns ju de som aldrig kommer att vara otrogen i slutändan.

_"Ingen har rätt till att säga att jag skulle reagera på annat sätt."_ Ännu en gång för att vara övertydlig. Jag pekade inte ut dig. Det finns ingen orsak till varför du ska ta åt dig av det jag skrev.

Jag har inte ens läst dina inlägg.

## Comment 51
Author: fruktgumman

Ok, men jag är en av dom få i tråden som skrivit  att jag vet att jag aldrig kommer vara otrogen. Därför kände jag som att det var riktat mot mig

## Comment 52
Author: nottheonly

Jag kör lite med ordspråket... : " Du ska aldrig säga aldrig "  
Men det är bara för att jag inte "vill stå där med skägget i brevlådan" om det nu mot förmodan skulle hända någongång i mitt liv att jag skulle vara otrogen (är bara 19)..

Men det är ju bra att vissa är säkra på att de aldrig kommer vara otrogna ![Glad](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

men jag känner lite såhär också "Shit happens"

Men jag **tror** och **hoppas** att jag aldrig kommer vara otrogen!

**Många har ju skrivit också att ni skulle dumpa eran partner innan det hände.. så låt oss säga att ni gör slut med eran partner och sedan är med någon annan, men ångrar er och/eller att eran första partner vill ha tillbaka er.. skulle ni då gå tillbaks till eran första (om han/hon ville ha er tillbaka)?**

(Hehe, hoppas någon förstår vad jag menar.. märkte att det vart lite konstigt formulerat)

## Comment 53
Author: fruktgumman

#54 Om jag skulle dumpa min partner så skulle ju det först och främst inte vara något jag bara gör för att jag ser någon annan som verkar läcker/sexig/rolig.

Skulle jag lämna min partner skulle det vara för att jag inte älskade honom längre. Eller inte längre tände på honom. Förmodligen skulle jag då vilja gå i någon form av samtalsterapi först isåfall. Men kan vi inte hitta tillbaks till varann skulle det ju ta slut.

Och sen skulle jag inte bara hoppa i säng med någon annan direkt, inte en chans eftersom jag är så att jag bara har sex i ett förhållande. Och har jag träffat en ny som jag är kär i, skulle jag inte gå tillbaks till mitt ex för att han ville det.

## Comment 54
Author: Mirrranda

Jag röstade ja.

Men jag skulle verkligen aldrig vara otrogen. Men den som är det tycker jag ska berätta genast för sin partner.

Däremot är jag ibland lite orolig för att min man kommer vara otrogen en dag eftersom jag pga min sjukdom blir mer handikappad och även fått mycket sämre sexlust. Jag har vädjat till honom att lämna mig om han känner att han vill vara med andra. Inte smussla bakom min rygg. Han säger att han aldrig kommer lämna mig och aldrig kommer vara otrogen. Det känns ju bra iallafall.

## Comment 55
Author: pedanten

Jag mår illa då jag ser att 66 st. (61%) inte skulle berätta om de var otrogna.

Tänk er för alla ni som svarat nej.

Och prata med er partner om det. Fråga om han/hon skulle vilja veta ifall ni var otrogna? Eller vill han/hon hellre leva i en låtsasvärld och tro att allt är bra.

Jag tog upp det med min partner då jag såg den här tråden.  Och hur bra och lyckliga vi än är. Och även om han skulle avsky mig om jag var otrogen, så vill han givetvis veta. Han vill kunna välja själv om han vill fortsätta leva med mig fast jag gjort så mot honom.

Jag känner lika. I denna fråga ska man vara ärlig.

## Comment 56
Author: PogoPedagog

#11 ( och #57 till viss del) Ja definitivt! Jag behöver inte veta allt om min partner. Det jag behöver veta är om den älskar mig och vill ha ett förhållande med mig. Jag har uttryckligen sagt åt honom att om du någongång är otrogen men ångrar dig så berätta för allt i världen inte dte för mig! Det enda som händer är ju stt jag blir fruktansvärt ledsen i så fall. Jag är hellre lycklig och ovetandes!

När jag var yngre tyckte jag att ärlighet vägde tyngst i alla lägen, nu tycker jag att det viktigaste är att bete sig så att man sårar människor minst.  T.ex. inte berätta om saker i onödan, inte alltid svara ärligt på frågor om folks utseende osv. Att göra andra glada är större!

## Comment 57
Author: pedanten

#58 Ja men då är det ju jättebra om ni pratat om det och känner lika :) Men min gissning är att de flesta som varit otrogna inte pratat om det med partnern förut och att partnern inte har fått välja om den vill veta, eller inte veta. De flesta borde rimligtvis vilja veta om partnern bedrar dem.

Sen tycker jag att det är en viss (stor) skillnad att ljuga om småsaker. Jag är inte alltid ärlig till 100%. Har en kompis till mig köpt en tröja som hon är jättenöjd över så säger jag inte att den är ful även om jag skulle tycka så.

## Comment 58
Author: VeronicaKahlbäck

Som ofta blir jag lite mörkrädd, vissa är extremt trångsynta..  
  
Jag skulle berätta om min otrohet, av den enkla anledningen att jag inte kan behålla mina egna "hemligheter" - har aldrig kunnat och har svårt att se att jag skulle lära mej dej ;)  
  
Jag har varit otrogen, inte mot mitt livs kärlek och omständigheterna var minst sagt speciella - jag berättade..  
  
Jag är inte typen som gillar krogragg hur full jag än blir och då har jag varit ganska så obehärskad en tid.  
Men vid ett tillfälle har jag vaknat i en säng och inte haft det blekaste om hur jag hamnat där, inte heller "vetat" vem killen i fråga var.  
Nu hade jag inget förhållande samtidigt men eftersom jag vet att jag om jag inte varit så jäkla full inte skulle haft haft sex med honom så kan jag inte lova att det inte skulle hänt om jag haft ett förhållande heller..  
Eller vaknat, rätt vad det var klarnade omvärlden och jag hade sex..  
Jag hade alltså någon variant av black-out, fullt fungerande men "medvetandet" var bortblåst.  
Den som inte upplevt det kan inte säga att det är helt omöjligt då jag inte före det hände någonsin trott att det ens var möjligt..  
  
Jag tror och hoppas aldrig att det händer igen men att sitta och lova är lite överdrivet ;)  
  
Man ska aldrig säga aldrig är ett ganska bra uttryck :D

## Comment 59
Author: pedanten

#60 Vem i tråden är det du kallar trångsynt?

## Comment 60
Author: Geru

#49 Jo, jag får ju faktiskt påstå saker om andra människor. Du borde verkligen läsa lite om dina rättigheter som person:)

Hur vet du att den är långt i från min? Om inte jag känner dig, så känner ju du inte mig? Eller fungerar det där bara åt ett håll, eller försöker du tolka allt det jag skriver här och sedan bygga en bild?

Vilket av sätten du än gör ska du veta att knappast är det jag skriver här 100% sant. Långt, långt i från.

Och det är en fråga om otrohet, inte om sex?

Jag skiter fullständigt i om du har varit i en relation i 150 år. Det hör inte till saken det heller. Visst förstår jag att du är stolt över det och allt, men det är allvarligt talat orelevant, eftersom dom flesta otroheter sker mycket senare i livet.

Jag kan sluta diskutera, men saken är den att det finns fortfarande saker att diskutera med dig, och så länge det är så känner jag inte att jag vill sluta diskutera. Om du vill det får du göra det, men som sagt är jag inte av samma uppfattning.

Det du skriver skriker dubbelmoral, och det gör mig faktiskt lite irriterad. Du säger en sak, att ingen kan möjligtvis veta något om dig, men sedan tar du dig friheten att använda samma sak som du just sa inte är möjligt mot någon annan. Dubbelmoral? Javisst!.

## Comment 61
Author: fruktgumman

#62 Som svar på frågan hur jag vet att vi har olika syn på sex: Jag har ju läst i olika trådar och förstått att du inte har sex endast i fasta relationer. (inget fel med det) men jag har bara sex i en fast relation alltså har vi olika syn på sex.

Jag har ju förutsatt att det du skriver här stämmer men nu säger du ju att allt du skriver här är långt långt, ifrån sant. Varför skriva och ljuga förstår jag inte men det får du väl göra om det roar dig.

Varför finns det fler saker att diskutera med mig? Vi tycker olika bara. Jag vet att jag inte kommer vara otrogen och du tror att jag har fel. Varför fortsätta diskutera det?

## Comment 62
Author: Roonja

Jag hade berättat, dock råkade jag halka med musen och kryssa i att jag inte skulle berätta! ![Skrikandes](http://relationer.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-yell.gif "Skrikandes") Ärlighet varar längst. Dock är jag rätt säker på att jag aldrig skulle vara otrogen. I så fall skulle jag bli tvingad till det.

## Comment 63
Author: [Borttaget]

Är en anledning att jag inte dricker alkohol. Eller att jag åtminstone inte dricker mig full. För det är enda stunderna då jag känner att jag tappar omdömet och känner inte igen mig själv 100%  
Jag är rätt säker att jag inte skulle vara otrogen ändå dock.  
  
För hur många är inte otrogna på just fyllan?  
  
Det märks ju att många blir väldigt påverkade på olika sätt när alkohol är inblandat. Mer slagsmål m.m

## Comment 64
Author: Gurky

Svarade ja på frågan. Däremot är det inget jag oroar mig för. Såvida jag inte sover för då är det fritt fram för jag vaknar inte av något...

## Comment 65
Author: PiganX

Givetvis skulle jag berätta.

## Comment 66
Author: fruktgumman

#65 nej jag dricker inte heller alkohol. Inte ens "lagom"

Det skulle som sagt vara om någon la ngn drog i mitt mineralvatten. Men det känns osannolikt då jag aldrig är på krogen och inte typen som festar.

## Comment 67
Author: sundsvallstjej

svarade ja men jag skulle inte kunna vara det.

## Comment 68
Author: Geru

#63 Jag har endast sex i fasta relationer. Jag går inte ut på krogen och raggar. Så jag ser inte riktigt vad du påstår? Jag har varit otrogen, jag berättade, och tog konsekvenserna av mitt handlade. Jag anser inte att otrohet är okej, och jag ligger inte runt heller.

Så du påvisar dubbelmoralen igen :)? Jag tycker faktiskt det är underhållande se många människor som predikerar som du sedan falla ner i sitt eget hål, för det gör dom, alltid.

Jag skriver det jag vill skriva för att få fram svar av andra. Så har jag alltid varit. Vill du lära känna mig, ja, då har du en jävla bit att gå, men det lär knappast hända, jag är starkt allergisk mot människor med dubbelmoral:p

Men vem vet, jag kanske är schizofren och har ett hemligt kärleksliv som du lyckats luska ut, men jävlar, jag vet inte om det i varje fall :)

## Comment 69
Author: fruktgumman

#70 Men herregud. Det var ju otroheten jag syftade på. Otrohet = sex som inte är i en relation. Dessutom är det dubbelmoral att vara emot otrohet och ändå vara otrogen,

Ta du hand om dina hormoner så du blir lite trevligare mot folk. För jag tänker inte svara dig mer.

## Comment 70
Author: Geru

#71 Nej, det är inte samma sak. Men du verkar ju tro det som att man gå runt och ligger med allt och alla.

Nej, det är det ju inte? Jag kan mycket väl vara emot det, speciellt om jag har gjort det eftersom jag då vet vad det gör. Jag är som sagt inte stolt över det, och det är någonting jag ångrar och får leva med.

Jag är alltså emot det, men det är någonting som jag gjort. Du kan ju även slåss och sedan gå och bli pacifist, så jag förstår inte vad problemet där är?

Problemet är om man säger någonting som man står för just nu och sedan inte följer det man själv säger, som du gör.

Vara trevlig? Allvarligt? Mot dig? Vad har du gjort mot mig som gör att du förtjänar att bli behandlad ens lite trevligt, inte ett skit, eller hur?

Du behöver inte svara, du kunde struntat i det från första början med, så hade jag blivit lika glad :)

## Comment 71
Author: Karmatarerskanise

**ALLA SKA VI VARA TREVLIGA!  
Något vi alla måste tänka på, även jag.**  
Så nu kan den här diskussionen läggas ner mellan er.

## Comment 72
Author: Liss

Geru: Dina inlägg är orelevanta, otrevliga och du lägger tankar och ord i munnen på folk. För det finns ingen som har påstått att "man gå runt och ligger med allt och alla". Jag tycker du kan sluta nu, det är bara överflödigt.

## Comment 73
Author: Geru

#74 Och ditt inlägg skulle då vara relevant på vilket vis? Konversationen där ovan är ju över, eller hur? Så varför ska du då ta upp det och skriva mer?

Att dom är otrevliga säger sig självt, jag skriver ju med människor som är otrevliga?

Nej du, jag har faktiskt inte lagt ord i munnen på någon här. Det står där uppe att läsa vad människan sagt, och inget av det jag sagt är någonting annat än en reaktion på det.

Så lägg av med överflödiga inlägg själv till att börja med? Jag menar, hur många med dubbelmoral kommer jag egentligen få se i den här tråden?

Hade mina inlägg varit orelevanta hade ju dessutom ingen svarat på dom. Det säger ju sig självt med.

## Comment 74
Author: Karmatarerskanise

**Fler otrevliga eller orelevanta inlägg kommer raderas.**

## Comment 75
Author: lenaledsen

Och så tycker jag det är jättebra att människor bestämmer sig att vara trogna. Det är klart man kan veta sånt. <jag vet ial att jag inte kommer svika nån i monogamt förhållande. Nej då får man ha öppet förh.

## Comment 76
Author: Liss

#73 Hann inte se det där :)

## Comment 77
Author: ammyscrib

Min åsikt:  
  
Hatar falska (alltså oärliga) människor och anser dom vara äckliga, vidriga och självklart opålitliga.  
Kan verkligen inte förstå hur man INTE skulle berätta det, hur man skulle orka med sig själv när man är så falsk och dessutom, har dessa människor ens något samvete? för mig känns det inte så.  
  
Ärlighet varar längst. Och den som säger något annat har enligt mig ingen bra erfarenhet av livet.  
  
Jag tänker som så att har man varit otrogen men har världens bästa förhållande, så ska man berätta det även om man riskerar att förlora partern , för har man utsatt sin partner för något så hemskt (utan att den gjort något) förtjänar man den inte ändå. Då är den värd både sanning och en förklaring, plus någon bättre. För en riktigt bra partner är inte otrogen. Och är ens partner en dröm partner förtjänar den att bli behandlad som en också, och inte tvärtom. Så har man en partner som är perfekt och sen går och är otrogen så har man bevisat att man inte är värd den. Då är man enligt mig redan vidrig och äcklig som ens kunnat göra så, och ännu vidrigare och äckligare blir man om man inte berättar. Jag säger som så - behandla andra så som du vill bli behandlad själv. Med det menar jag att otrohet är ett stort svek, och att lämna någon är också ett stort svek. Så har man varit otrogen har man behandlat sin partner dåligt genom att svika den, så att om den lämnar en så kanske man förtjänat det, eller? för har man behandlat sin partner dåligt kan man ju inte sitta och förvänta sig att den ska behandla en som en prinsessa tillbaks?  
  
Man ska vara ärlig och stå för allt man gör. Hur svårt det än är så blir det alltid bäst så i slutändan. Det är väl bättre att berätta för partnern på alla sätt och vis. 1. Han kanske kan förlåta dig och se din ärlighet som något positivt. 2. Då har du redan berättat det ifall han skulle höra det på annat håll.  
  
Är det inte värst att höra sånt från vänner/främlingar än från partnern?  
  
**Måste också återigen tillägga att detta enbart är min åsikt,** även om det kan låta som ett påhopp så är det inte så jag menar. Det är väl mer att jag är så emot otrogenhet i huvud taget och oärlighet mot sin partner, så jag blir irriterad. Jag har bara älskat en gång (och älskar fortfarande, mer än allt annat) och han förtjänar all kärlek och ärlighet i världen. Skulle aldrig kunna gå bakom ryggen på honom med något, eller såra honom medvetet. Sånt är hemskt.

## Comment 78
Author: vallhund

Nu svarade jag bara för att kunna skriva i tråden, som saknar alternativ.

Du skrev:

**"Jag vet att det finns personer som vet att dom aldrig kommer vara otrogna, men om ni nu skulle hamna i situationen."**

Den person som vet att den aldrig kommer att vara otrogen finns inte.

## Comment 79
Author: kissan78

Svarade att jag inte skulle berätta och det är bara för att jag har gjort mitt misstag... Trodde aldrig någonsin att jag skulle vara olycklig, älskade min fästman över allt annat och vi planerade för bröllopet. Har en hel del i "bagaget". Blev bla på en fest alldeles för full och när jag gått o lagt mig kom några av min fästmans "kompisar" in och våldtog mig. Kände mig urusel och värdelös och kunde inte berätta för någon. Just då kändes det som att min kropp bara dög till att låta män utnyttja den så när en person då började stöta på mig fick han det han ville ha. Mådde otroligt dåligt den perioden och har ännu inte helt kunnat bearbeta allt trots det är snart 14 år sen. Ja jag var medvetet otrogen där trots att jag aldrig någonsin i mina bra dagar skulle tro att jag skulle vara det.

Några dagar innan bröllopet föll alltihopa, jag kunde inte leva med lögnen och berättade. Min fästman, blivande man, blev först ursinnig, inte på mig utan på den som stött på mig. Sen blev han ledsen och undrade hur jag kunnat göra så mot han. Vi pratade en hel del och trots allt villa han ff gifta sig med mig. Han sa och har sagt några gånger efteråt när vi diskuterat allt med lite distans bakom att han önskar att jag aldrig sagt något.

Nu är det över 12 år sen jag stod brud och jag känner att om jag någonsin skulle hamna i samma sits igen och vara otrogen så skulle jag inte berätta det, för min man vill inte höra det! Gör jag ett misstag igen så ska inte han behöva lida bara för att jag vill ha ett bättre samvete!

## Comment 80
Author: PogoPedagog

#82 Det är precis det jag menar! Den som får veta att partnern gjort ett stprt misstag som den ångrar vinner inte ett piss på att få veta om det.

Verkar ha varit en fruktansvärd situation för dig, skönt att ni kunde gå vidare efteråt.

## Comment 81
Author: MatVeronica

#82 Men du säger först att hans kompisar våldtog dig...

Sen säger du att du var medvetet otrogen...

Det går inte ihop. Blir man våldtagen ska man inte skämmas utan berätta och **anmäla!.** Inte ditt fel om dom förgriper sig på dig ju och då är du inte medvetet otrogen.

## Comment 82
Author: myhairlady

Jag vet att jag aldrig aldrig kommer vara otrogen. Jag har sett på nära håll folk som blivit grymt bedragna, en mådde riktigt riktigt dåligt i två år och blev inlagd ett tag på psyk. Det var riktigt hemskt att se hur hon förändrades från den glada pigga tjejen till en apatisk zombie. Jag tycker det är så svinaktikt beteende att göra så mot någon för den som är otrogen tänker bara på sin egen lust och njutning, men den bedragna kan få men för livet.

Alla tar inte så hårt på otrohet, och är två stycken sådana ett par som inte tycker sex med andra är så märkvärdigt må det ju vara. Men så är långt ifrån alla.

Som nån skrev tidigare är ju ett öppet förhållande perfekt om man tror att man inte kommer kunna hålla sig till en hela livet. Då behöver ni inte vara otrogna om ni får lust att prova lite annat.

## Comment 83
Author: Karmatarerskanise

#84 Jag tog det mer som att det skedde en våldtäckt och sedan undertiden som hon mådde dåligt var hon otrogen.

## Comment 84
Author: MatVeronica

#86 Jaha ja nu när jag läser det igen så förstår jag. Ja då blev det ju  ett annat läge

## Comment 85
Author: patronsaint

Jag svarade att jag skulle berätta det. För att att jag tycker att vi kan vara så pass ärliga då har även han en möjlighet att välja vad han vill göra emd vårat förhållande efter det.

Dock har jag väldigt svårt att se att jag skulle kunna vara otrogen.

Om jag ransakar mig själv är jag dock inte helt säker på att jag skulle vilja veta det för det skulle knäcka mig och det skulle kännas som here i go again men åh andra sidan bättre att personen berättar så får man se sedan vad man gör.

## Comment 86
Author: Exxozzie

Jag valde att inte berätta.

Om jag varit otrogen skulle jag må dåligt och vilja berätta det bara för att jag själv skulle må bättre. - Men då mår ju den som jag varit otrogen mot dåligt.

Jag tycker att det är bättre att jag, som gjort fel, mår dåligt istället för att den som "skött sig" ska göra det.

## Comment 87
Author: Jojaton

Ni som valt att inte berätta, hade ni velat ha det lika dant om situationen varit annorlunda?

Jag hade berättat, för jag hade velat att han skulle berätta för mig - hur sårad och krossad jag än blir.

## Comment 88
Author: Exxozzie

#90 Jag kan ju bara tala för min del; jag hade inte velat veta om någon varit otrogen mot mig.

Om det var det du menade?

## Comment 89
Author: tonfisken

Att vara otrogen är fel.  Att sen göra ett till fel med att dölja det är katastrof tycker jag.

## Comment 90
Author: tonfisken

OM man inte kommit överens med sin kille eller tjej att inte berätta en sån sak

## Comment 91
Author: Exxozzie

#93 Jag håller med dig om det sista. Man ska komma överens och det har jag och den killen jag är tillsammans med nu gjort.

Ingen av oss förutsätter ju att den andra ska vara otrogen och jag förutsätter inte att jag själv kommer vara det heller. Men sådana samtal kommer på tal och då kom vi fram till om att jag är otrogen vill han att jag berättar men om han är det så vill inte jag att han säger det.

## Comment 92
Author: Karmatarerskanise

#94 Skulle du svarat annorlunda nu eller du komemr fortfarande inte säga något även om han bett dig?

## Comment 93
Author: tonfisken

men du sa ju i 89 att du INTE skulle berätta för din partner, fast sen att han ville att du skulle berätta

## Comment 94
Author: Exxozzie

#95 Jag hade nog väntat med det. Som jag sa förut så är det mitt fel och då ska jag må dåligt. Hade velat göra det ett tag innan jag sa det.

Hade vi inte kommit överens om det här hade jag inte sagt något alls. Men om det nu är det han vill så, ja. Han skulle göra mig tjänsten att inte berätta och då måste jag ju göra det han vill i slutändan i alla fall.

Det var i och för sig ett tag sedan vi pratade om det här så jag får väll fråga igen när jag träffar honom.

## Comment 95
Author: pinku

Jag hoppas att jag hade berättat. Skulle kännas väldigt fult att inte göra det. Men risken finns ju att man fegar ur. Tror dock inte att jag skulle kunna gå ett helt liv med en så stor hemlighet för min kille, det skulle kännas konstigt och.. fel
