# Frustration
Author: majaliten

Jag är riktigt frustrerad det är så att jag är intresserad av en person. Och denna person la märke till mig och märkte att jag också visat intresse . Den personen följde en med med blicken stanna upp ibland för att titta på en gett en komplimanger. Och jag är så blyg och kanske råkat visa ointresse . Men ibland tittar personen. På en då och då men jag har inte vågat tittat allt för mycket men intresset finns i ena stunden och andra finns det men lille försiktigt. Jag känner så så starkt för personen så att jag inte kan inte ens befinna mig i närheten utan att bli tomat röd eller vända mig bort från denna person . Frustrerande har ni någonsin känns så att denna person är nog den jag vill ha barn och familj med och den är så rätt Emotionellt personligt och sexuellt det är nog den rätt för en . Både personligheten men också utseende mässing har jag aldrig känt så starkt . Och denna person är inte så snygg jag blev kär i personens personlighet men också utseende . Den har allt jag vill ha så perfekt person har jag aldrig träffat . Och detta har pågått länge sen i vintras vad låter detta som .

## Comment 1
Author: Maria

Det låter som du är kär🙂

## Comment 2
Author: [Borttaget]

Har du tänkt lägga in en stöt? 😎

## Comment 3
Author: Gur4m1

Umgås ni eller? Utifrån din beskrivning låter det som att du är förälskad i någon på avstånd-  dvs ingen du direkt umgås med. Fråga om han vill följa med och äta eller se en film eller något :)

Du låter förälskad.

## Comment 4
Author: majaliten

Förälskad är jag och det är på avstånd helt rätt . Peoblemet är just stöten jag vet inte hur :S Jag kan nästan inte prata inför denna så här har jag inte vart för kanske i yngre dagar men nu ojoj :S

## Comment 5
Author: [Borttaget]

Vad spännande! Majaliten, du kanske skulle kunna skicka en liten gullig lapp till honom där du frågar chans på honom. Han tar nog det som ett skämt, men då kanske han börjar fundera i de banorna(om han inte redan gör det).

Jag var kär i en kille jag var god vän med, och jag när jag betsämt mig för att bekänna färg fick jag jobba upp modet i två veckor innan jag vågade berätta hur jag kände. Inget kom av det eftersom han var kär i någon annan. Jag var ledsen ett tag men sen var jag glad och lättad, för då hade jag ju iaf prövat lyckan.

## Comment 6
Author: majaliten

Haha bra förslag :D Denna person har gett mig komplimanger och visat intresse. Men jag vågar inte göra något till backa men visar intresse sås att denna person har ifråga inte gett upp.(tappat hoppet tron om intrese) Men jag måste ta tag i detta den personen är för mig perfekt och känns så rätt och skulle inte kunna leva med mig själv om jag iallafall inte frågat . Men det är så svårt jag har aldrig känns så starkt för någon , och någon som gör mig så nervös

## Comment 7
Author: [Borttaget]

Tänk om han har lite samma ängslan som du. Kanske att han kan ge komplimanger men inte vågar fråga ut dig på raken. Har känt snubbar man trott varit de som tog första steget eftersom dom verkat så "modiga", och sen får man veta att de aldrig haft flickvänner för att de inte velat bli avvisade. Om jag bara tagit modet till mig vid en av dessa hade jag säkert varit ihop med honom nu(elelr iaf ett tag).
