Annons:
Etikettallmänt
Läst 4148 ggr
Honestyisdead
2007-12-04 12:42

Civilkurage OT

Jag har märkt att det finns dåligt med civilkurage i detta långa land.
Dels såg jag det på TV när de gjorde en undersökning och dels har jag märkt det på stan.

Fick även höra av min väninna (var förut tillsammans med en misshandlare) att den gång han misshandlade henne på en öppen gata lossades folk att dom inte såg Förvånad De gjorde omvägar för att slippa gå förbi det som hände. Fy tusan säger jag bara!

Jag är inte den som skiter i det! Jag har gått mellan förut och skulle göra det igen!!!!

Annons:
zeretki
2007-12-04 12:49
#1

Jag fattar inte heller, Hera, hur man kan blunda och gå förbi. Jag har flera gånger tagit hand om folk som ramlat, gjort sig illa, fulla osv.

SeaHawk
2007-12-04 13:17
#2

Man blir fasen bara förbannad alltså, klart som fan att man ska lägga sej i, klart som fasen att man ska hjälpa någon som är i trångmål. Det är rent kriminellt att bara se åt andra hållet och inget göra.

[SharpMissy]
2007-12-04 13:18
#3

Ja, jag skulle också gå emellan. Men jag förstår också dem som tänker sig för, titta på honom som skulle säga ifrån att man inte fick kissa offentligt. Honom slog de ihjäl. Då är jag hellre vid liv och utan civilkurage än död och modig.

Så, ja jag skulle gå emellan men det beror på i vilket fall. Och om någon ramlat och skadat sig så skulle jag självklart hjälpa denne.

zeretki
2007-12-04 14:28
#4

#3  Vill bara påpeka, att det gick en dokumentär för ett tag sen på SVT, där det förklarades att det som hänt i just detta fall var pga helt andra saker än att han sa till om kisset, men att media skapat denna myt om det som hände. Flört 

Jag ska se om jag kan hitta info om dokumentären, för det var väldigt intressant att se vad alla vittnen sagt, inklusive killens bästa vän som berättade om en helt annan historia än den som media skrivit om…

[SharpMissy]
2007-12-04 14:51
#5

#4 Aha ok, men då tar jag tillbaka mitt uttalande. Men jag vågar ändå inte alltid kanske gå emellan om risken finns att nån drar kniv. Det är ju inte bara just han som jag nämnde ovan, utan man har ju läst många reportage om folk som visat civilkurage och fått spö.

Hazelnut
2007-12-04 15:04
#6

Det är nog olika var man bor, här är det inte alls ovanligt där jag bor.

Jag la mig alltid i sånt förut.
Har fått många, många smällar på köpet av killar som inte backar för att slå en tjej på käften.
Men när en kille blev skjuten i benet klockan 14.00 mitt på dagen i vårat centrum så känner man sig inte så kaxig längre utan slet upp en nödutgång för att få ut mamma.

Jag känner inte för att bli skjuten.
Var och en får ta hand om sig själv.
Dom tjejerna jag "hoppat in" för skulle inte ens titta åt mitt håll om jag blev ihjälslagen.

Annons:
Eddie
2007-12-04 15:26
#7

Det är inte så jäkla lätt alltid, det är inte VANLIGT folk som håller på att slåss och skit, äre en påtänd idiot kan vad som helst häenda… Ett kanylstick i armen, HIV test i ett halvår efter ör inte sååå kul, knivhugg whatever , ring snuten!!!!

[Sajberlena]
2007-12-04 15:35
#8

Tror också det är väldigt beroende på var och hur man bor. Här, där jag bor, är civilkuraget ganska stort. Man vågar säga ifrån och sätta ner foten, och alla vet vem eller vems ungar som gjorde det och det för alla känner alla. Ungdomarna i samhället vet om det och drar sig för att hitta på fanskap när andra är i närheten. Därmed inte sagt att det inte händer skit, men i mindre skala…

Personligen är jag väldigt spontan av mig och skulle förmodligen säga både det ena och det andra innan jag ens hunnit tänka efter…

Jag undrar om inte bristen på civilkurage har blivit lite "ringar på vattnet" egentligen. Om jag åker till Stockholm t ex, så har jag läst och hört så mycket om att ingen säger något och att det är farligt att lägga sig i så där skulle jag kanske dra mig för det. Snacket om obefintliga medmänniskar skapar obefintliga medmänniskor, förstår ni vad jag menar?

Vart är vi på väg???

Rickard07
2007-12-04 15:38
#9

Man ska gå emellan MEN använda sunt förnuft, han (oftast är den skydliga en man) kan ha kniv eller andra mycket farliga tillhyggen. Så man ska ändå på något sätt försöka akta sig, jag vet det är en svår ekvation men jag tror ni förstår vad jag menar. Gränsen är hårfin mellan hjälte eller misshandlad själv.

Men skulle nån våldta någon är det ju spark i ryggen.

Sen skall man akta sig för att inte bli för arg på vederbörande som gör något dumt, annars kan man själv åka dit på övervåld.. (Aldrig nyttja mer våld än vad nöden kräver) Det är också en flummig formulerar lag. Det är nog inte det lättaste att bedöma i stridens hetta alltid.

F.Ö hände en "kul" grej i GBG för ca 2 månader sen. Jag gick i femmanhuset (stort köpcentrum) vid klockan 22 på kvällen. Så ser jag två utlänningar ca 10m framför mig, då ställer sig den ena och pekar på pig och säger "Han ska vi slå". Jag låtsas som inget, när jag möter dem tar han tag i mig, håller fast mig i armarna, den andra killen gick bakom mig. (Lagom skön ställning, ser inte den andra killen kunde blivit ett slag i nacken) efter 3 sek säger han som håller i mig "Äsch, jag bara skojja".

Dessa killar var inga duvunga heller, Minst 1.90 båda två….

Honestyisdead
2007-12-04 15:43
#10

Mitt sunda förnuft försvinner nog när jag ser misshandel eller dyl pågå. Tänker inte på mig själv utan på den som blir misshandlad.

Och ofta är man många runt om, hade alla hjälp till så är det inte lika farligt som om en hade gjort det. Så om FLER vågade, skulle det vara bättre. Tror jag iaf :)

Och många som misshandlar är normala bortsett från deras syn på hur man behandlar en annan människa. alla är inte pundare och bär på kanyler eller vapen.

Hazelnut
2007-12-04 15:46
#11

#8 sant som du säger.

Det är svårt när man är ungdom och ens föräldrar gör samma saker. Om inte värre..

Carmarino
2018-11-28 14:56
#12

Intressant artikel i Sydsvenskan:

Mats Skogkär: Civilkurage låter så enkelt.

https://www.sydsvenskan.se/2018-11-27/mats-skogkar-civilkurage-later-sa-enkelt


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

MissClue
2018-12-03 21:01
#13

Jag vet inte hur jag hade agerat. 

Jag har ringt ambulans på en ung alkoholist som låg utslagen på marken. Det var mitt på ljusa dagen och det passerade konstant folk men alla gick förbi. Tom i väntan på ambulans och han försöka hoppa i vattnet för att ta livet av sig fick jag slunga han själv tillbaka över staketet. Jag var ung, bara 18år och denna killen vägde minst det dubbla av mig, trots det hjälpte ingen mig.

Jag har också agerat när en man slog ihjäl en måsunge med en barnplastkratta. Också mitt på dagen och ingen reagerade. Min killkompis som var med verkade tom skämmas när jag ifrågasatte mannen. Ok att många hatar måsar, men man slår inte ihjäl en nästan fullvuxen mås med en plastkratta, han slog och slog och slog. Förstår mig inte på folk.

Vid andra tillfällen har jag blivit apatisk dock. En tjej i mitt kollektiv bråkade med en kille i hennes rum. Det lät som han gav henne örfilar eller slog i soffan. men hörde henne säga förlåt om och om igen och grät. Jag frös bara till sten av rädsla, trots att mitt huvud sa spring in i rummet, så rörde sig inte kroppen. Har sjukt dåligt samvete fortfarande. Frågade henne hur det var efter när han inte hörde , men vad hade det hjälpt om han hade gjort henne illa. 

Önskar jag kunde säga att jag hade gått emellan men är inte så säker när det är skarpt läge. Hade ringt polisen varje fall och på ngt sätt försökt distrahera misshandlaren.

I love not man the less, but Nature more…

Annons:
[Forest]
2018-12-11 18:34
#14

Folk vågar helt enkelt inte. Jag jobbar i butik och flera gånger har jag försökt stoppat någon som stulit något (elverktyg till skitsaker) mina kollegor är det få som ställer upp på backa upp än mer står bara o glor på även kunder. Har fått vittna o vad hjälpte det inget, kunden får efter blivit fälld gå in och plocka på sig saker på nytt. Ja jag har kollat med polisen om det. Så nu får dom plocka på sig vad fanken dom vill för jag kommer inte vittna fler gånger

Honestyisdead
2018-12-12 13:00
#15

#14 kallar ni verkligen den dömda för "kunden"?

[Forest]
2018-12-12 16:30
#16

15 jag säger hans namn o ja han klassas som kund då han köper någon godisbit ibland.

Honestyisdead
2018-12-12 17:01
#17

Själv kallar jag en sådan för brottsling.

Ambrose
2018-12-18 10:59
#18

Det är få människor med "förmågan" att agera när något sker. Det behöver inte ens vara i en farlig situation. T.om. när någon är uppenbart skadad så väljet folk att gå förbi… de har inte tid.. vill inte bli indragna i något… vill inte behöva förändra sina planer för dagen… Som exempel: En kompis och jag varit i mataffären. Då går en kvinna förbi oss och säger nått i stil med "Det är nån som har ramlat i gången där borta", sedan går hon bara iväg… Vi skyndar oss dit, i tron om att någon bara har halkat eller liknande, och ser en ung kille ligga på rygg på marken. Han skakar och spyr. Kompisen ringer ambulans och jag får upp honom på sidan så att han ska kunna andas. Försöker sedan få kontakt med honom för att ta reda på vad som är fel. Killen har diabetes och har fått ett rejält blodsockerfall… Och den jävla tanten som ser det hela hända bara går?!?!?! Hur är man funtad då? Hade hon så viktiga saker att göra att hon inte ens kunde stanna för att se om människan är ok? Om han inte fått hjälp så kunde det ju gått riktigt illa :/

//Ambrose

Följ gärna bloggen om min Rottweiler valp på www.rottie.blogg.se

Calcifer
2018-12-18 13:28
#19

Jag tror det är viktigt att komma ihåg att alla om inte handlar gör det inte av elakhet, eller för att de inte bryr sig eller för att de inte vill hjälpa. En del kan helt enkelt slås av panik, och därför inte vet hur de ska bete sig eller helt enkelt inte KAN. Jag har gjort båda delarna. Ringde polis efter att ett stort bråk brutit ut som började bli våldsamt på en fest. Försökte inte gå emellan då det fanns risk för att jag skulle skadas och jag hade inte direkt mycket att komma med där ändå.

En annan gång såg jag någon som hade kollapsat och fick helt enkelt total panik. Alla leder låste sig, jag kunde knappt andas, och vände mig om och stapplade iväg. Nu såg jag även att en annan person hade gått fram för att kolla läget, men jag kände mig så usel ett långt tag efter tills jag hade pratat med folk som förklarade att de hade gått igenom samma sak en gång eller två. Det var inte feghet eller att jag inte brydde mig, jag KUNDE helt enkelt inte, hur mycket jag än ville, kroppen rörde sig av sig självt och jag hade ett tjutande i öronen och lungorna glömde typ bort hur de skulle fungera.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Upp till toppen
Annons: