Håll inte koll på allt, men var uppmärksam på förändringar i beteende…

Eller som jag. Gå i celibat X antal år för att komma över och acceptera det dom gjort.

Att gå i celibat tycker många är otroligt överdrivet, du kommer att få läsa många sådana kommentarer, men det är helande.

Nu, efter mina år så är jag redo känslomässigt att ha ett nytt förhållande men jag är otroligt petig. Det ska vara en speciell sorts människa som jag faller för utan dom dåliga egenskaperna som kommit med tidigare pojkvänner.

Jisses, mitt första möte med otrohet var när jag gick första året på gymnasiet… jag var förlovad på det där sättet som man är när man är ung och dum…

Jag kom hem från internatet över helgen och min bästa kompis står på min trapp och man ser att det har hänt något riktigt stort.

Jag hoppar ur bilen, och hon rusar fram, berättar att hon och min pojkvän hade legat med varandra på hans grannes gräsmatta….

Jag blir rosenrasande och frågar vad ringen på mitt finger betyder? Att jag var förlovad, men han sa att det var slut…  Om det var slut, brukar jag inte ringa min bästa vän då? Jo det brukade jag ju.

Och då går det upp ett ljus för henne och jag ringer mitt sekunder från att bli ex och säger att min kompis berättat allt. Det var inte väntat från hans sida…

Men slut blev det… ordentligt. Jag föll i samma råtthål till förhållande några gånger till innan jag träffade det senaste exet….och det han gjorde var värre…

Hmm, jag har blivit bedragen av 3 av 4 pojkvänner som jag har haft förhållande med från 5 månader upp till 3,5år.

Det jag själv känner är att jag inte kan låta nästa kille drabbas av vad mina ex har gjort mot mig.

Min senaste pojkvän var i mina ögon otrogen och hela vårt förhållande hade spår av det. Kunde inte lita på honom. Men så ljög han om skitsaker oxå. Så mitt förtroende sjönk allt eftersom vi var tillsammans. Så när han gjorde slut med mig innan påsk efter 3,5 år tillsammans var det som att något släppte. Jag började må bra och leva igen. Jag slapp fundera på om han ljög för mig om tjejer, skitsaker osv.

Varje förhållande som jag har gått in i efter att en pojkvän har varit otrogen mot mig har jag litat på dem.

Däremot så kommer jag att (försöka) lita på nästa pojkvän fullt ut. För annars kommer inte jag må bra. Det gör ingen av att gå och vara svartsjuk.

Jag var singel i 10 år efter min sista pojkvän, dock levde jag inte i celibat. ;) På den tiden hade jag haft 5 pojkvänner varav 3 varit otrogna = jag var hysteriskt svartsjuk.

Jag bearbetade min svartsjuka och träffade en ny i höstas 10 år senare som sagt, var inte svartsjuk nått. Han var otrogen och vägrade dessutom att erkänna det men tjejen erkände = jag är svartsjuk igen.

Jag gick i kbt för lite annat och tog upp svartsjukan där och fick hjälp att bearbeta det.

Nu funderar jag dock hur många år som måste gå innan jag kan lita på någon igen. Bearbetar gör jag återigen men jag kommer nog aldrig lita på nån så mycket igen, tyvärr.

Ush va dåligt av kille nummer 2, när ni faktiskt hade kommit överens om att inte träffa andra och så gjorde han så där! :(

Tillit är svårt att bygga upp igen men det går faktiskt och det ligger hos dig (Jobbigt svar va?). Nu menar jag såklart inte att man ska lita på killar som är otrogna! Men nästa kille du träffar kan ju lika gärna vara en genomsnäll och ärlig person som ytterligare en skitstövel… Som #2 skrev, att nästa kille kan ju inte rå för att tidigare har varit otrogna och/eller dumma i huvudet. Men självklart är det svårt att göra sig av med minnen av att ha blivit sårad, det tar tid att läka…

jag har nog bara haft 1 pojkvän som inte har varit otrogen mot mej. resten har varit otrogna. har blivit så oerhårt sårad så jag tycker det är bättre man tar killar med en nypa salt. om man tror det bästa om alla så blir man dubbelt sårad tycker jag.  trist att vissa kan såra en så djupt så man inte törs lita fullt ut igen :/  usch otrohet är hemskt :(