Känslor

Hur vet man? *Nyfiken*

2012-08-27 23:36 #0 av: [butterflies]

Jag har aldrig varit tillsammans med någon längre än någon månad och är lite nyfiken hur ni vet att personen är den rätte när förälskelse-tiden har gått över? Fortfarande fjärilar i magen? :)

Anmäl
2012-08-27 23:42 #1 av: Hera

Det märker man om vardagen fungerar, om man fortfarande har känslor kvar. Tror nog att man kan ha fjärilar i magen också :)

Har själv haft längre förhållanden, men de har inte varit de rätta personerna. Har stannat mest pga dåligt mående.

Nu hoppas jag på att det är den rätte den här gången :) 8 månader in och jag känner mig fortfarande nykär!

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2012-08-28 01:40 #2 av: Praefatio

För mig så handlar det om flera saker. Det har gått två och ett halvt år med min sambo, vi har bott ihop i två av dem. Jag är helt säker på att jag har hittat rätt, vilket jag aldrig hade kunnat tro med tanke på att jag bara är 23... Han är 30 och för honom är det nog mindre förvånande att träffa "den rätta" nu, men är nog förvånad att det blev i någon som mig. Hur som helst, några viktiga anledningar:

  • Vi är fortfarande oerhört förälskade, trots att "förälskelsefasen" är över sedan i alla fall ett år tillbaka. Båda kan få värsta lyckorycken över att det är just vi! Jag kan knappt komma över att det är han och jag, kan knappt fatta att jag haft sån tur, och han känner detsamma.
  • Det finns fortfarande så oerhört mycket passion! I tidigare förhållanden så har sexlivet alltid dött ut efter ett tag, men vi är lika hungriga på varandra som innan.
  • Vardagen fungerar så jävla bra. Klart att vi har bråkat, det gör alla par, och det är klart att vi har och har haft våra problem men vardagen går så jäkla smidigt och friktionsfritt. Vi är väldigt duktiga på att vara lyhörda för varandras behov och möta dem. Har en av oss en dålig dag och går omkring och grymtar så tar den andra över och styr upp dagen. Vi har samma värderingar, samma åsikter om vad som är viktigt, samma tankar kring hur man bemöter varandra.
  • Vi litar på varandra. Det är första gången jag känner i maggropen att jag har hittat en kille som aldrig skulle bedra mig, och också den första killen jag är tillsammans med där jag inte längtar efter eller fantiserar om andra ens lite grann.
  • Vi är väldigt duktiga på att umgås! Hittar på saker tillsammans, ligger i soffan och pratar om viktiga saker, går på dejter ihop, har mycket tid för varandra både i sällskap av vänner och på tu man hand...
  • ...men vi har båda integritet och egna liv! Vi måste inte umgås jämt och vi behöver inte kontrollera vad den andre gör.
  • Vi jobbar hela tiden framåt, kämpar för att få en härlig framtid ihop. Vi pratar om framtiden, både kortsiktigt och långsiktigt. Vi är på samma sida i livsboken på något sätt, vill samma och jobbar för att vi ska ha det bra.
  • Vi vårdar vår relation och är snälla mot varandra. Både snälla som i att dagligen ge varandra komplimanger, stöd och uppmuntran, men också snälla som i att vi är noga med att aldrig trycka ner och göra den andra ledsen, komma med tomma hot och anklagelser osv. När vi är irriterade eller bråkar så är vi inte taskiga helt enkelt.
  • Vi är båda fysiska och gosiga. Kramas och pussas mycket, myser i soffan, sitter i knäet, håller om, fjantar med bebisspråk i hemlighet. Hånglar, tafsar. Sånt är skitviktigt och en av anledningarna till att det inte bara blir vänskap kvar tillslut.

Det är nog de tydligaste tecknen för vår del, tror jag, de som går att peka på och visa att det här är ett förhållande som är värt att satsa på... men i slutändan så vet man bara, för allt flyter på och man är förbannat lycklig tillsammans, vill ha mer av varandra och utvecklas ihop.

Anmäl
2012-08-28 08:12 #3 av: Niini

Jag kände faktiskt redan efter några månader att jag hittat rätt, det där klyscheaktiga "Man bara vet".

Men utöver det:

  • Man kan se en framtid tillsammans. Flytta ihop, förlova sig, och även gifta sig. Se sig tillsammans med personen ännu efter 40+ år. Jag visste redan efter 1 år att detta var mannen jag skulle leva mitt liv med, så efter 1½ år förlovade vi oss. Idag har vi varit förlovade i dryga 6 år, sambos i dryga 5 år, gifta i dryga 1 år o planerar husbygge till nästa år.
  • Vardagen fungerar. Innefattar även att kunna gräla på varandra utan för den sakens skull göra slut (eller få en tanke på det). Jag kan bli hur arg som helst på maken men aldrig aldrig aldrig att jag skulle kunna göra mig av med honom!
  • Attraktionen stannar där, man tröttar inte på den andra o närheten till honom/henne. Ännu efter drygt 7½ år tillsammans älskar jag att mysa, hålla handen, stjäla en puss då ingen ser. O det känns precis lika underbart som för 7 år sedan :)
  • Man saknar varandra om en är bortrest en längre tid. Jag lever i världens lyckorus då maken kommer hem från sina arbetsresor.
Anmäl
2012-08-28 08:30 #4 av: pyromanen

Att den första förälskelsen (efter kanske 1½-2 år) övergår i djupare kärlek istället för att bara fasas ut.

När man är förälskat är man ju smått sinnessjuk och allt positivt med den männiksan man är förälskat i förstoras upp och baksidorna märks knappt.  Efterhand som man "nyktrar till" ser man verkligheten, och då kommer den ömsesidiga utmaningen att älska människan som han/hon är med alla sina starka/svaga/roliga/jobbiga sidor.

Begreppet "den rätta" tror jag inte mycket på. Visst finns det en massa som inte är rätta, men jag tror också det finns många potentiellt rätta, om det funkar i längden hänger till stor del på de inblandades mognad, viljor, förmågor och kommunikation.

 

Anmäl
2012-08-28 09:07 #5 av: citytjejen

#2 Bra skrivet! Precis så skulle jag också beskriva saken.

Och man "vet" på något oförklarligt och flummigt sätt att det är rätt! Om man går på magkänslan och hur det känns i hjärtat och där är helt ärlig mot sig själv, då vet man. Glad

Anmäl
2012-08-28 09:39 #6 av: kkarinn

hmm jag har alltid tänkt att jag aldrig kan VETA helt och hållet,helt plötsligt kanske jag blir dumpad elller jag blir blixtkär i någon annan?

Men efter 8a år tillsammans med fungerande vardag, gått igenom sjukdommar och vi älskar varandra så känns det iaf jävligt bra Gladoch tittar jg tillbaka så har han varit den "rätta", men i framtiden vet man ju aldrig. så tänker jag :))

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.