Otrohet

Det där med internet.

2012-11-04 10:39 #0 av: [Balme]

Jag skriver detta inlägg i ren nyfikenhet. Jag spenderar min söndag med att läsa lite tidningar. Möts av många artikler där internet ställt till det i relationer för människor, Facebook, o.s.v.

Kanske det talas med sitt ex och det skapar osäkerhet, eller bilder dyker upp då din partner är någon helt annanstans än vad den hävdat.

Har någon varit med om detta?

Jag är med en partner som spenderar mycket, mycket tid vid datorn. Me just gällande sådant så har vi inga tillitsproblem. Jag använder mig dessutom inte av saker som Facebook.

Vart går gränsen? Vad får man egentligen göra? Har sett detta diskuterats ivrigt lite överallt, då en man påstådde att om du tackar för en okänd mans kommentar att du var söt, så var det samma sak som att om han då skulle sitta framför datorn och kalla någon annan söt. Åsikterna är med andra ord många.

Jag tycker i allmänhet att datorer har en alldeles för central roll i människors liv. Självklart är det till nytta med, men mycket kontakt verkar skötas på så vis, istället för att ses, kanske ta en promenad ihop.

Hur skulle ni reagera om er partner spenderade mycket tid vid datorn, och talade med andra kvinnor? Istället för att kanske lägga tiden på er? Skulle ni, flickvänner, reagera starkade om det var nyfunna kvinnliga vänner, än om det var manliga vänner? Hur pass vanligt tror ni det är med lite flirtande som man inte vet om? Om det börjades bytas bilder, eller att din partner och den de mött på internet börjat smsa, ringa, skicka bilder, webcamma.. När skulle ni reagera? Och är detta ens något man skulle höra talas om ifall det inte vore så att man kanske råkade se när ett samtal via internet pågick?

Många frågor! Men eftersom detta verkar vara något som skapar osäkerhet i många förhållanden.

Jag är av åsikten att det inte har någon större betydelse vilket kön den min partner samtalar med, huruvida de träffats eller inte, har inte någon större betydelse heller. Att tala i allmänhet med någon, är knappast något fel. Skulle väl möjligen inte bli överförtjust om t.ex telefonnummer byttes. Men det dömer jag utifrån min nuvarande situation, eftersom min partner sällan har behov att ringa och prata med vänner - tvärtom. Smusslande och hemlighethållande skulle självklart också skapa oro. Jag skulle i vilket fall som helst, aldrig någonsin snoka, gå in på någons konton o.s.v.

Slutligen : Läste i något annat forum om flera män som bestämt hävdade att som kvinna var det lika bra att vänja sig. Även om pojkvännen älskade en, så kommer han tala och söka sig lite mer än lämpligt på internet. Och att detta var lika bra att acceptera. För det kommer alltid förekomma.

 

(Syftar inte på att det enbart är män som kanske gör sådant, går i sådana tankar. Jag utgick bara från min egen situation, är du i en annan - byt ut pojkvän, emot flickvän!)

Vart går gränsen? Och vad skulle vara avgörande för ett uppbrott?

 

Anmäl
2012-11-04 10:40 #1 av: [Balme]

Får snabbt tillägga : Det är väl egentligen inte internet som ställt till det för oss, utan vår egen brist på självbehärskning t.ex.

Så.

Hoppas någon nappar! Vore spännande att utbyta tankar i detta ämne.

Anmäl
2012-11-04 12:05 #2 av: Aniara4

Jag är glad att jag inte har behövt ta ställning till såna gränsdragningar som du pratar om eftersom min man inte är intresserad av nya kontakter på nätet eller att hålla på och prata med gamla ex, mer än att något finns med bland Facebookkontakterna utan att de har särskilt mycket direktkontakt. (Jag har också ex som vänner på Facebook men "pratar" nästan aldrig med dem.) De män som hävdar att alla män kommer att gå över gränserna och söka kickar på nätet får tala för sig själva och ingen annan, tycker jag.

Generellt tycker jag inte heller att det är tekniken (internet) som är problemet, utan hur en del väljer att använda den. De som vill förbjuda Facebook för att det orsakar otrohet borde i så fall även vilja förbjuda telefoner eftersom de väldigt ofta används som redskap vid otrohet.

Men samtidigt är det nog också lite så att tillfället gör tjuven, så att säga. Är man lite jagsvag och har svårt att dra gränser för sitt beteende finns det så många fler frestelser lätt tillgängliga utan att man ens behöver gå utanför dörren.

Jag tror man måste komma överens med sin partner om vad som känns ok och inte, och hur viktigt det är för en att få hålla på och ha kontakt med andra personer. Och då menar jag inte vänner, såna måste man såklart få behålla och träffa och rentav lära känna nya ibland, men ytligare chatkontakter som partnern inte känner till eller får veta något om - nä, varför då, känner jag.

Anmäl
2012-11-04 12:26 #3 av: [Balme]

2# Nej, men precis. Är det så att man inte kan hålla fingrarna i styr - då hade man nog inte gjort det heller, oavsett om internet fanns, eller inte. Även om möjligheterna blir mer begränsade, så finns det alltid vis.

Många verkar ju må riktigt dåligt över detta, i allmänhet. Att de har en partner som spenderar massor av tid framför datorn, och kanske klickar bort en sida när man går förbi.

Och som du sade, en diskussion bör ju tas om vad som är ok, och inte, i just det förhållande. När det handlar om internet. Att ha en sådan diskussion i förhållande numer verkar onekligen behövligt i många fall.

Jag är fascinerad. Eller så är det skräckblandad förtjusning. Har ingen aning. Är rätt obehagligt hur mycket som är tillgängligt egentligen, och detta i hemmets trygga boning.

Förhoppningsvis så litar man ju på varandra, och har vett nog att bete sig. Men tycker det är lite utav en gråzon, det där. Bara för man inte möts fysiskt, liksom. (Det kan ju i och för sig också hända).

Inser att det blev lite osammanhängande, i allmänhet. Och påstår inte att ALLA är sådär, men det får ju en att tänka lite. Hur vanligt är det egentligen? Jag svarar på tal om man t.ex diskuterar något visst i ett forum, oavsett kön. Det är inte så konstigt. Svarar inte på mail med smicker, dels för intresset inte finns, utan mitt intrese finns hos min partner, och dels i hänsyn till min partner. Känns inte som någon större förlust.

För min del är det en självklarhet vilka som är gränserna. De är precis som gränserna "i verkliga livet". Inte så de gränserna suddas ut när man sätter sig vid en dator. Känns dock bisarrt att det verkar som att människor behöver sätta sig ned och ha någon form av vet- och ettikett, för internet-diskussion! Fast alla par är ju inte likadana heller så..

Anmäl
2012-11-04 12:40 #4 av: [Balme]

Som t.ex såhär, ett exempel, möjligen ett dåligt sådant, hehe.

Tycker man inte att ens pojkvän lämpligtvis hojtar efter valfri tjej på stan, att hon är snygg, varför skulle det vara mer ok på t.ex Facebook?

(Tramsigt exempel, jo. Men tänker mest att det säkert i många fall ses som överdrivet om man reagerar på en bildkommentar, att man är svartsjuk t.ex. Och om det skulle varit så att man sade till någon annan fysiskt, på samma plats, så är chansen större "Att något skulle kunna hända?")

Skulle kunna grubbla mig vansinnig på detta! Jag störs av min pojkväns aktiva datoranvändande. Men kanske man skall glädja sig åt hans datorspelsglädje och att fokusen ligger där, haha, när så många verkar låta sig påverkas negativt av alla detta sajter..

Anmäl
2012-11-04 13:05 #5 av: Vyer

Så länge jag inte blir bortprioriterad och jag får tid/uppmärksamhet när jag behöver det (och att mina känslomässiga behov blir uppfyllda) bryr jag mig inte nämnvärt vad min partner gör framför datorn.


Anmäl
2012-11-04 13:13 #6 av: [Balme]

#5

Nej, har man det bra i allmänhet så bryr man sig ju inte i att fundera på det.

Skulle väl inte acceptera vad som helst. Men eftersom man litar på karln, så finns det ju inget intresse för att ifrågasätta vad han gör, eller ha koll.

Behöver man ha koll, så är det något som är fel. Kan väl samtidigt tycka det är ännu mera fel att kanske ta sig in på en partners konton och annat. Sedan om man då skulle upptäcka denne haft något olämpligt för sig, så vet man ju det för att man själv gjorde något man inte borde.

Anmäl
2012-11-04 13:24 #7 av: Devya

#4 Det beror också på vad det är för datorspel. Nu är det ju också så att människor tar kontakt med varandra via online datorspel. Det är många förhållanden som har startat där. Jag känner ett par som blev tillsammans via world of warcraft och idag har de en liten familj.

Nu menar jag inte att du skulle bli orolig, men det jag menar är att det händer en hel del i de här online datorspelen, mer än vad man kanske skulle tro. Jag har träffat på svartsjuka flickvänner då jag har spelat online datorspel vilket ledde till att jag alltid svarade att jag var kille då någon frågade. Sen innan det hade jag också träffat på killar där som ville flirta med mig.

Det är ett ganska så intressant ämne det där med online datorspel där man kan prata med människor från hela världen. Så romanser och otrohet uppstår inte endast via sajter utan numera även via datorspel.

Anmäl
2012-11-04 13:50 #8 av: [Balme]

7#

Så kan det säkert vara. Var dessutom ironisk. I och med att jag inte är orolig. Litar på honom. :)

Jag kunde inte låta bli att starta en mer "samlad" tråd bara, eftersom om man ser runt i olika relationsforum, och tidningar, verkar många ha det svårt med att veta, eller inte veta vad ens partner gör på internet.

Klart det finns övertramp, misstag att göra, saker som inte lämpar sig i ett förhållande att göra när man sitter vid en dator - absolut. Fast tycker det är viktigt att var och en får ha sitt privatliv, ändå. Man kan inte förhöra och kontrollera någon. Eller ha ständig koll.

Det var lite där det krockade, tyckte jag. Även om man inte har som avsikt för att ha ständig koll, så kan det bli svårt att missa olika händelser på Facebook. Många har nog blivit avslöjade med någon lögn på så vis, om så en vit lögn. Eller har jag fel? (Menade nu inte att man borde komma undan med lögner i ett förhållande.)

Skulle INTE oroa mig om min partner sysselsatte sig med onlinespel, för att någon träffats på det viset. Träffa någon kan man ju göra hur som helst, när som helst, mer eller mindre. Då måste man ju börja oroa sig så fort den man är med kliver utanför dörren? Så kan man ju inte ha det. :)

Anmäl
2012-11-05 00:05 #9 av: [Emma--]

För mig går nog gränsen att söka sig till sidor som faktiskt är riktade mot dejting bland annat. Och att börja ringa och sms:a. 

Men vart gränsen än går så är det ju något man bör prata om med sin partner.

Sen kan man ju som svartsjuk känna av sin svartsjuka ändå, men att det ändå måste få vara okej att t.ex prata med dom som partnern spelar med.

Min sambo har pratat med många när han spelat, och speciellt en tjej.

Det viktigaste är att man är öppen och ärlig. :)

Sen angående det där med att sitta för mycket och prata med andra. Där spelar det ju egentligen ingen roll vem som det snackas med, för det kan ju drabba förhållandet på ett dåligt sätt.
Sen skulle jag kanske fundera lite extra om han hela tiden skulle sitta och snacka timmar med nya tjejer :P

Det som för mig skulle göra att det inte funkar i förhållandet vore om min partner hela tiden skulle bryta mitt förtroende och inte respektera mina känslor eftersom han mycket väl vet vad som känns okej för mig.

Medarbetare på devon rex ifokus & katter ifokus

Anmäl
2012-11-05 08:18 #10 av: Jojaton

Min kille spelar rätt mycket, visst det tar tid och är drygt ibland - men jag har ju samtidigt mina grejer som är min egentid liksom.

Jag skulle börja reagera när det ofta börjades prioriteras över mig, eller när det började smusslas med det. Men som det är nu är det bara en grej som tar tid, men inte av vår tid.

 Johanna - @mysheltiesam

Anmäl
2012-11-05 10:09 #11 av: Gur4m1

JAg tror nätet gör det lättare för folk atthitta någon att vara otrogen med än förut- det kna göras mer i skymundan, MEN det finns även fler bevis om man inte är försiktig- i form av mail, foton, chatloggar osv.

 

Men är relationen dålig så är dne dålig och då är det inte wow, Fejjans eller internets fel- det kunde lika gärna varit logdansen eller när han skjutsar hem din väninna eller gick ut för att "Mjölka korna" :P Vill man vara otrogen så finns alltid tillfällen, men jag tror internet ökar dessa tillfällen även för folk som normalt inte skulle söka sig till sådana sammanhang- tex blyga försiktiga killar kna ta på sig en annan roll (samma för tjejer, såklart!)- men det måste ju int eheller alltid leda till mer. Internet ger mer utrymme för fantasin etc....även där blir det mer "svart på vitt" så för dne som snokar på sin killes/tjejs konton etc- kan uppleva obehag, en käsnla av svek- som om personen varit otrogen när det bara är just en virtuell grej? Jag tror alla kan vara otrogna under rätt omständigheter, men jag tror också på att man måste få fantiser aoch få söka/ge bekräftelse över nätet så länge det stannar just på nätet. JAg och mina bekanta ska slippa se det...Det ska sköts snyggt och går det över till IRL och jag får veta det, så är det slut.

Anmäl
2012-11-05 10:11 #12 av: Gur4m1

(Att nätet gör det lättar eär ju för att man på ett naturligt sätt får mer/större tillgång av olika individer) :D)

Anmäl
2012-11-05 10:15 #13 av: Geru

Människan ville kommunicera mer, snabbare. Därför uppfann den internet, wifi och mobiler. Hur människan sedan missbrukar någonting är helt upp till denne.

Du kan mörda med en kniv, men det är inte direkt det folk gör...

Anmäl
2012-11-05 10:28 #14 av: Gur4m1

Precis, lite som flickan som dog av att äta 80 alvedon och det blir ramaskri "Alvedon är farligt, man kan dö av det!". MAn ska inte ta 80 alvedon, står rätt tydligt hur många man bör hålla sig i på receptet. Man kan begå självmord med att äta tomater, lussebullar eller muskotnöt bara man vill det nog mycket.

Internet underlättar men är inte orsaken. Internet är ett verktyg där en anvädning av tusentals är att söka otrohetsaffärer eller av en slump möta en ny sjäsfrände :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.