Annons:
Etikettförhållande
Läst 1682 ggr
Fuerte
12/6/12, 1:57 AM

Should I stay or should I go?

Hej på er,

Nu är jag i en rätt komplicerad situation. För tre månader sen flyttade jag till Mexiko för att vara med min pojkvän som träffade när jag var där på utbyterstermin under vårterminen. Sedan jag kom hit har vi levt på mitt studiebidrag på 2600:- /månad som jag får för mina distansstudier. Detta gör vi därför att han har en dröm om att starta upp en företag där han ska sälja designade t-shirts. Vi bor hos hans mamma, alltså betalar hans mamma och jag för allt. Jag tänkte väl att en relation handlar om att ge och ta, men nu är det ju bara jag som ger och han har uttryckligen sagt att han inte tänker skaffa sig ett heltidsjobb eftersom han vill satsa på sitt projekt. Sen hör det ju till saken att det man först och främst behöver för att starta ett företag är pengar, am I right? Och i övrigt så gör han inte så mycket med projektet, utan han spenderar tid på mig och uppdaterar sin facebook 20 ggr om dagen för det mesta… Och ibland flippar han ur på grund av sin frustration och låter det gå ut över mig och hans mamma. Varje gång vi bråkar och diskuterar denna delikata situation slutar det alltid med att jaha, vad fan håller vi med? Jamen, jag älskar dig. Men just idag insåg jag att jag är i en relation där han "bara" älskar mig, men han är inte beredd att ge någonting. Inte ens att skaffa sig ett jobb om ens på deltid så att vi slipper min 31-åriga pojkvän slipper leva på sin mamma och sin 22-åriga flickväns studiebidrag?

Jaha, vad fan är problemet då, undrar ni… Ja, gissa, jag älskar honom. Plus att ett break up inte bara innebär att vi gör slut för mig, utan det innebär att jag måste ut ur huset och bestämma mig vart jag ska härnäst, hem eller någonannanstans? Och med vilka pengar?

Annons:
Carrolinline
12/6/12, 2:08 AM
#1

Ge det en chans, sätt lite krav på honom att tex skaffa ett jobb och ge det lite tid. Under tiden du funderar och ger honom en chans spara de pengar du kan, och funkar det inte så lämna honom :) Om han då förstår att du menar allvar kanske han fixar ett jobb osv och visar dig att han kan, och om du vill ha tillbaka honom såklart så kör på det :) Jag hade inte orkat leva med någon som är så "lat" eller vad man ska kalla det :/

Fuerte
12/6/12, 2:15 AM
#2

Tack för ditt svar,

Jag har verkligen försökt sätta krav och förklarat att varken vår relation eller hans projekt kommer att fungera utan pengar. Men han är liksom benhård och vägrar släppa sitt projekt, fastän han egentligen inte gör så mycket. Han säger att ska hitta ett deltidsjobb, men det har gått tre månader nu och just nu ursäkta han sig med att december inte är säsong att skaffa jobb plus att han inte vill jobba över jul och nyår. Det blir ursäkt efter ursäkt och det är som du säger, han är LAT. Han är i en jävligt bekväm situation där hans mamma och jag tar hand om honom och inte tvingar honom att göra någonting. Och varje gång jag kritiserar någonting så säger han att det finns en jävligt enkel lösning, gör bara slut. Därav min känsla att han inte vill ge någonting, antingen hänger jag med på hans villkor eller så är det stopp.

Honestyisdead
12/6/12, 2:24 AM
#3

Herregud, så gammal och lever på sin mamma och sin flera år yngre flickvän! Han behöver vakna och lukta på kaffet. Så länge du fortsätter vika dig och delar med dig av de få pengar du får in lär han fortsätta leva gott på det. Har du pratat med hans mamma om det?

Carrolinline
12/6/12, 2:29 AM
#4

Usch jobbig situation..Känns som att han inte bryr sig så mycket när han säger så att du ska göra slut, som om att du bara är där och tar hand om honom. Kanske lätt för mig att säga detta men ge han inte något mer tex pengar och kanske prata med mamman och be henne göra detsamma? Så blir han lite mer tvingad att skaffa sig ett jobb. Och december månad är vist en bra månad att skaffa jobb mycket inom tex handels som behöver extra personal :) Han verkar vara för bekväm och lat just nu, han behöver en spark i röven känns de som.. ;)

Fuerte
12/6/12, 4:58 AM
#5

Jag har pratat med hans mamma om detta och hon är helt på min sida… Men hon är i samma situation som jag, det går i princip inte att prata med honom utan att han går i taget. Hon har sin son i huset och kan gärna inte kasta ut honom eller ställa några krav, om inte för att det är hennes son så för att huset egentligen är hans, men sköts av henne tills den dagen hon inte finns längre.

Jag försöker att hålla på pengarna, men det blir lite svårt när det är jag som köper maten, ska jag laga mat till bara mig då? Och även om han gjorde det så hade han bara ätit av sin mammas mat istället. Samma sak när vi ska på någon fest, ska jag bara köpa öl till mig då? Eller när han martyrar sig över att han inte har råd att betala sitt gym eller sin telefon, då ska jag få dåligt samvete för att jag inte betalar det när jag faktiskt kan och har medvetet valt den här situationen.

Idag när vi pratade så sa han att han bara försöker se det positiva och att jag är negativ och inte kan tänka på de positiva sakerna… Jag kallar mig hellre realistisk, för det finns liksom inte så mycket positivt att tänka på. Och så frågar han om vi inte bara kan försöka ta det bästa utav situationen och försöka vara glada? Förlåt, men jag kan inte låtsas att det är bra när det inte är det. Jag kan inte låtsas att jag inte lever med en pojkvän som bara tänker på sig själv och inte är beredd att ge någonting fast han tydligen älskar mig. Jag undrar, vad för slags kärlek är det?

Honestyisdead
12/6/12, 10:01 AM
#6

Sluta betala hans gym och tele, köp inga öl eller mat. Har man inte pengar har man definitivt inte råd med gym, tele och öl! Mat får han ju av sin mor ändå som utnyttjas! Han är en igel som verkar spela ett spel med dig eftersom han försöker få dig att verka skyldig när du vill ställa krav! Ställ kraven på riktigt eller finn dig i situationen. Man kan tyvärr inte ändra på folk. Däremot kanske han inser allvaret.

Annons:
Carrolinline
12/6/12, 2:37 PM
#7

Du har väl inte medvetet valt den situationen? Viste du när du blev tillsammans med killen att det skulle bli sähär? Att du skulle stå för allt och serva honom? Tycker synd om dig att behöva stå ut med detta, men det låter också som att du vill verkligen inte lämna honom vilket jag också kan förstå om du tycker om honom. Tufft val men känn efter vad du vill om du klarar leva på det viset eller kanske hade mått bättre utan honom.

Clariiz
12/6/12, 5:43 PM
#8

Du behöver inte göra slut men som ovan skrev, ställ krav. Han ska skaffa sig ett jobb, punkt slut. Man kan inte vara 31 och leva på tonårsdrömmar, det funkar inte. Han kan ha det som en hobby vid sidan av sitt jobb men mer än så komemr det inte bli, iaf inte än på många år.

Slute betala saker för honom. Man kan inte gymma om man inte har pengar. Punkt. Säg att du med dina pengar ska spara ihop till något åt dig själv och att du behöver pengaran du lägger på hans gym, och att om han vill fortsätta gymma får han försöka fixa ihop pengar till det själv.

Samma sak med telefonen och maten. Visst kan du bjuda på mat då och då men annars nej. De pengar du får är inte många kronor och räcker egentligen inte ens för en människa att leva på. Du behöver spara inför framtiden och att studera är dyrt. De tusenlapparna du lägger på hans gym skulle vara betydligt mer värda att lägga på böcker eller andra kostnader som kan dyka upp.

Mvh Clara
Medarbetare på kanin och tonåringar.ifokus.
www.ingespjuta.webs.com

Fuerte
12/9/12, 5:12 PM
#9

Jag måste ha uttryckt mig fel, hittills har jag inte betalat hans gym och hans telefon, men har har martyrat sig lite över det och jag har ändå stått på mig. Nu är hans telefon för övrigt spärrad därför att han inte har betalat den senaste räkningen, och jag har inga som helst planer på att betala den, även om det ställer till sig lite för oss båda att han inte har någon telefon som han inte ens kan ta emot samtal ifrån.

Jag visste när jag kom hit att han skulle satsa på sitt projekt och att det skulle bli tufft, men jag visste inte att han inte skulle ha ett öre på sig och att jag skulle få stå för allting. Häromdagen när vi diskuterade sa han att om det hade varit han som stått för allting för att stötta mig i mitt prpjekt, hade han inte haft några problem med det alls, det var skillnaden på oss två. Det tyckte jag var jävligt elakt, det är som att säga att jag är snål och inte älskar honom tillräckt. Eller så är det bara så att det är svårt att stötta någon när man inte ser några som helst framsteg eller vilja att förändra situationen. Sen kanske det också är så att jag inte älskar honom tillräckligt, så länge har vi inte varit tillsammans att man gör varandra sådana här tjänster utan att blinka.

Men varje gång som han har pengar (som han fått av mamma eller pappa) så lägger han dem på mig, tar mig på bio eller liknande. Då känns det liksom bra igen, som ett bevis på att när han kan så vill han. Fast om han ville mer så hade han ju kunnat mer. Nu har han iallafall fått ett jobb där han ska jobba 2- 3 ggr i veckan och tjäna 400 pesos per dag (ca 200 kr), vilket är ganska bra betalt för att vara Mexiko och räcker mycket bra till tillsammans med mina pengar. Ändå är jag fortfarande rätt bitter, antar att det är här jag faktiskt får se förändringen och faktumet att han nu har skaffat sig ett jobb och vara glad för det istället för att vara sur för att det inte hände förrän nu.

Gur4m1
12/10/12, 5:10 PM
#10

Hur ser de tut att gå med prpjektet då? (tycker inte det lät spom någon vidare affärsidé att bygga upp runt men okej, de tär hans dröm) Han är designer/kosntnär gissar jag? KAn han inte extrajobba med någo som är innom samma kategori, ta jobb som ger honom erfarenhet. En egen företagare går oftast inte med plus under de första åren men han verkar inte ägna speciellt mycke tid åt detta till att börja med?

Ställ krav, tvinga honom att bära sin del eller lämna..eller stötta honom men kräv resultat..

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Fuerte
12/14/12, 4:06 AM
#11

Asså… Det här börjar spåra ur! I förrgår blev han sjuk och jag tog hand om honom hela dagen. Sen igår när jag vaknade var han borta och jag hittar honom i hans mammas säng, tittandes på TV. Fine tänkte jag, han blir hellre omhändertagen av sin mamma, jag ska inte störa. Efter flera timmar kommer han och fråga om jag hade tänkt ignorera honom hela dagen, när det var han som gick och la sig i sin mammas sovrum? Inte fan tänker jag springa där. Sen kommer han inte ens och lägger sig, utan hans mamma får lägga sig i gästrummet så att han kan sova i hennes säng?! Seriöst, vilken 31-åring sover i sin mammas säng? Det äcklar mig.

Jag måste ta mig härifrån, men jag vet inte hur. Jag har inga pengar och inget arbetstillstånd. Någon som känner en vänlig själ i Mexiko?

Gur4m1
12/14/12, 7:55 AM
#12

En ska måste du få vetA: MArtyrer får sällan en belöning :) Däremot kommer du att bli bitter, et "kärlek" förgiftas av ojämstäldheten i er relation. Du är uppvuxen i sverige utgår jag från, din kille är från Mexico. Förlåt, men jag får en känsla av att ni faktiskt har helt olika förväntningar på varandra?

Du kanske bara ska komma tillbaka till Sverige? Om du inte får jobb eller så där borta. Det där verkar inte fungera så bra.

Har ni tv också? :) I sovrummet.

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Honestyisdead
12/14/12, 11:07 AM
#13

#11 har du inga backup pengar ifall du skulle bli tvungen att åka hem? Du måste väl ha insett att det kan ta slut.

Annons:
Carrolinline
12/14/12, 1:12 PM
#14

Har du ingen familj som kan hjälpa dig och låna dig pengar till hemresan? Eller vänner?

Fuerte
12/17/12, 1:49 AM
#15

Jag har både backup-pengar och en familj som kan hjälpa till, men saken är att jag inte vill åka hem till Sverige, jag vill bli kvar här… Vet bara inte om jag vill vara med honom, förmodligen inte. En tjejkompis här från Kanada kommer ha ett ledigt rum i sin lägenhet i januari, eventuellt så flyttar jag dit då.

Honestyisdead
12/17/12, 11:37 AM
#16

#15 Okey, det låter bra.

Gur4m1
12/17/12, 12:38 PM
#17

#15 du det låter jättebra :) Kanske du och killen kan lösa era problem om ni bor på varsitt håll? :) Han verkar lite bortklemad, stackarn ;)

Hoppas du finner en bra lösning så du får stanna kvar.
Lycka till!!

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Upp till toppen
Annons: