Känslor

Dumpad...

2013-01-11 09:02 #0 av: [luneri]

Så blev jag dumpad nu, innan vi hann lära känna varandra riktigt. Allt var så bra, och vi gillar varandra, men jag var för snäll för honom.

det är verkligen jobbigt att bli dumpad. Och speciellt när jag verkligen gillar honom och trodde på det här.

Och dagen innan jag hade tid för att sätta in p-stav hände detta. visst är det bra att ha inför framtiden, men nu känns det bara så dumt och jag blir bara påmind om detta.

Hur gör man egentligen för att komma över någon man verkligen tycker om? Allt var verkligen bra.

Medarbetare på Konstnärer I Fokus

Anmäl
2013-01-11 09:16 #1 av: Roamer

Det är nog olika för olika personer. Lyssna på deppmusik, äta B&J's under en filt framför bra filmer. Ut och springa av sig frustrationen. Köpa ett stort gosedjur och fysiskt misshandla det. :P

Faktum är ju att du måste komma till insikt att det inte var menat och att du kommer träffa någon som du fungerar bättre med senare. Det är inte alltid lätt att glömma någon som känns så rätt men man kommer över det, lite varje dag tills det inte känns längre. Det tar tid och låt det göra det. Förr eller senare så stöter du på någon som ger dig ett leende som gör att du glömmer det du haft och du börjar fokusera på vad du vill ha framöver.

Anmäl
2013-01-11 09:35 #2 av: [luneri]

Jag ska försöka tänka så. Kanske är det så att jag anpassade mig för mycket. Blir ju lätt så i förälskelsefasen. Kanske vi inte hade passat i längden. Det e svårt att tänka det nu, men kanske jag får en annan insikt senare. Fast just nu känns det som världens undergång. Aja jag är väldigt känslosam av mig, så när det händer något blir det jättejobbigt.

Alltid tänker man att man aldrig kommer komma över den här personen man gillar, men senare gör man det och man träffar någon ännu bättre. Jag vet ju att det är så, men så svårt att tänka så i denna stund.

Medarbetare på Konstnärer I Fokus

Anmäl
2013-01-11 10:10 #3 av: Roamer

I just denna stund ska du nog fokusera på sorgearbetet och gråta ut ordentligt. Sen kan du fokusera på att ställa dig upp igen, men var inte i sorgefasen för länge bara utan sätt någon form av mental gräns vad du tycker det är värt. Ta även tid om ett par veckor och gå ut och träffa folk, alltså inte dejta nödvändigtvis men bowla eller nått sånt.

Här har du en låt att lyssna på

http://www.youtube.com/watch?v=e6eAr-4A4W0

 

Anmäl
2013-01-11 16:26 #4 av: Nicollan

Gråt ut ordentligt! Älta ett tag och tyck synd om dig själv, det får man göra ibland. Se på filmen "Dumpad" och skratta lite mellan tårarna tillsammans med massa onyttigheter :)

Sen är det bara att gå vidare.. gör nån förändring utseende mässigt kanske, skaffa en ny frisyr? Res nånstans, upplev något nytt.
Umgås med vänner och träffa nya människor, hitta på saker för att tänka på annat!
Börja med någon hobby eller börja träna?
Gå vidare på ditt eget sätt, men försök att hitta på saker i alla fall så du tänker på annat :) du kommer hitta nån annan, man hittar rätt tillslut när man minst anar det.
Kram!

Anmäl
2013-01-13 12:38 #5 av: [luneri]

tack för låttipset!

Jag har vart jätteledsen, och är det fortfarande. Filmen dumpad är ju jätterolig verkligen! :P Hårfärg bytte jag med en gång, och jag har umgåtts med kompisar, men saknaden finns ju där när jag e ensam.

Medarbetare på Konstnärer I Fokus

Anmäl
2013-01-13 13:41 #6 av: Gur4m1

jag brukar möblera om är jag livit dumpad. :( Alla har vi våra "rutiner", att klippa mig och färga håret är också en av dem :> haha.

Tråkigt för dig Luneri, men som #1 säger det så bra, det var inte menat. Något bättre dyker upp. Gråt ut och tillåt dig sörja, vara arg och gå vidare. Lycka till!

Anmäl
2013-01-13 14:10 #7 av: [luneri]

Tack! jag ska försöka

Medarbetare på Konstnärer I Fokus

Anmäl
2013-02-01 13:27 #8 av: [helenal]

Hej. Hur känns de nu?

Anmäl
2013-02-01 20:04 #9 av: [luneri]

Det känns bättre gör det, minnerna blir allt mer suddiga, men jag tänker fortfarande på honom och allt som vi gjort och skulle göra. Jag börjar acceptera att det är såhär det är, även om mitt liv känns lite tråkigt som det är utan honom. Jag får säkerligen ett nytt liv med nya bekantskaper och då kanske jag inser att det inte är värt att hänga upp mig på någon som inte bryr sig om mig egentligen.

Vissa dagar mår jag rätt bra och andra är jag nedstämd, så lite upp och ned går det, men det är ändå på bättringsvägen. Viktigaste är egentligen att man bryr sig om sig själv och det gjorde jag inte i detta förhållandet insåg jag. Jag lade inte ner nån vikt på min egen vilja och det är helt fel. Så jag fokuserar just nu på att göra sådant jag vill och uppskattar samt att säga ifrån när det är något som inte är okej.

Medarbetare på Konstnärer I Fokus

Anmäl
2013-02-01 20:06 #10 av: [helenal]

får jag fråga hur länge ni var ihop? jag träffade mitt liv kärlek.. för tre år sedan.. han gjore slut med mig för två år sen och jag trodde inte jag skulle kunna träffa ngn och kunna älska ngn efter honom.

Men träffade den rätte för mig förra året och nu är jag bara glad över att de tog slut, så den rätte finns där ute! Lovar dig.

Jag trodde ALDRIG jag skulle hitta ngn efter honom.. var deppig, låg runt, festade osv efter honom men nu äntligen så är jag lycklig, på riktigt!

Anmäl
2013-02-02 16:23 #11 av: LinaLj

Jag brukar titta på filmer som jag vet att jag gråter av tex Svarta Hingsten, Titanic, Sagan om konungens återkomst osv. Sedan skriver jag mycket och pratar med min bästa vän.

Sedan går jag in i fasen då jag funderar över om jag kanske borde bli katolik och gå i kloster eller kanske bli lesbisk eller helt enkelt aldrig mer se åt en kille mer i hela mitt liv.

Där efter så brukar jag besluta mig för att mitt liv är perfekt precis som det är och att jag har min katt som älskar mig och han kan man i alla fall lita på.

Där efter brukar det gå ett bra tag och sedan är jag beredd att börja träffa någon igen. Men jag är en sådan som behöver tid på mig för att arbeta mig igenom vad som hände i det förra förhållandet. Så jag har aldrig hoppat på ett nytt förhållande mindre än 6 månader efter det att det gamla tog slut. Känns bra att få lite egen tid emellan varje.

Anmäl
2013-02-05 17:35 #12 av: [luneri]

#10 Det var en väldigt kort men intensiv relation, och jag är själv förvånad att det blev så intensivt med känslor och allt så snabbt för jag brukar ta tid på mig. Vi var tillsammans i nästan 2 månader, men sista tiden var inte bra, och jag visste inte vad jag gjorde för fel. Anledningen till att jag trodde så mycket på detta var för att jag faktiskt gillade honom som person och vi hade så mycket gemensamt i intressen och smak även om inte allt var det. Och jag trodde detta skulle hålla sig stadigt eftersom båda var så engagerade. Men kanske var det en falsk sida jag fick se? Jag vet inte, jag fick inte lära känna honom riktigt på den korta tiden och önskat att han ville ge det mer tid för en mer korrekt bedömning. Det som känns jobbigt är ju att jag inte vet om jag går miste om en jättebra kille. Fast nu finns det ju ändå inga val för min del, så det är väl bara att försöka gå vidare.

Vad skönt att du hittade en ny kärlek! Måste kännas jättejobbigt när ni var tillsammans så länge och att det sedan tog slut. Det är inte bara att släppa någon och gå vidare när man spenderat så mycket tid med varandra. Det gäller nog bara att tro att det finns andra där ute, även om det är så svårt att tro i denna stund. Jag hoppas att jag också har den turen en dag :)

#11 Vad härligt det måste kännas med insikten att man är perfekt som man är :) Jag jobbar på det just nu också. Jag lägger dock ner så mycket tid på olika projekt omkring mig så jag känner mig lite tråkig och borde träffa mer folk egentligen, men om jag hade balanserat upp allt skulle jag kanske känna så :)

Jag har kommit på att jag måste definitivt göra lite mer roligare saker, inte bara vara hemma. Men så flyttar en kompis till en annan ort och nu är det inte många som bor kvar här, så det blir ett projekt att ens hitta på grejer numer, men det ska väl gå på nåt sätt. Jag märker själv hur mycket bättre jag mår av att träffa folk och göra annat.

Medarbetare på Konstnärer I Fokus

Anmäl
2013-02-05 17:57 #13 av: [luneri]

Jo justi, Jag såg filmen Cast Away på tv igår, och det är så sant det han sa i slutet (okej, nu är det spoilers för er som inte sett filmen och vill se den, så läs inte vidare isf).

När huvudpersonen beskrev om sin tid på öde ön: "Jag insåg att jag bara behövde se till att jag kunde andas. Sedan kom tidvattnet och det gav mig ett segel." Efter insikten att han var tvungen att lämna sin fru som han älskade efter att han kom tillbaka till henne  "Jag inser nu att det enda jag behöver göra är att andas, man vet inte vad som kommer med tidvattnet".

Förhoppningsvis kommer det lösa sig även om allt verkar hopplöst, för man vet inte vilka möjligheter som kommer i framtiden. Det var ett budskap jag verkligen tog till mig.

Medarbetare på Konstnärer I Fokus

Anmäl
2013-02-05 20:06 #14 av: Sarah

När jag har varit nedstämd och kännt mig ensam efter avslutade relationer brukar jag se till att äta nyttigare och träna mer :) då får jag snabbt så mycket energi att jag blir på för bra humör för att vara ledsen :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.