Djur

Aldrig nöjd med djuren

2013-01-27 18:23 #0 av: adoptera

Jag har en person i min bekantskapskrets som irriterar mig så. Eller hennes betéende irriterar mig. Hon säger att hon älskar djur men byter hela tiden djur utan anledning mer än att hon tröttnar på dem, men genast hon gjort sig av med ett så skaffar hon ett nytt.

Det här är alltså en vuxen människa (27 år) som beter sig såhär. Fast jag tänker mer att det är barn som tänker som henne. Ena månaden så bara måste hon skaffa en hund.  2 månader senare kommer hon på att en hund tar ju alldeles för mycket tid, hon hinner inte med. Så skaffar hon en katt. Den tycker hon "pratar för mycket" Hon får aldrig vara ifred.  Men strax efter den är borta har hon ändå en ny katt för hon "klarar sig inte utan djur" Den klöser på tapeten så hon gör sig av med den och skaffar en hamster som skiter överallt på golven så hon har sålt den.

Nu har hon skaffat en hund igen men klagar på att den är så jobbig och det är jobbigt att behöva gå ut med den varje dag i kylan. Nu vill hon att jag ska köpa den för hon funderar på att skaffa en katt.

 

Egentligen vet jag inte vad jag ville med detta inlägg mer än att jag är irriterad. Och det är knappast något ni kan råda om heller då inte ens hennes pojkvän och sambo lyckas. Han har ju fäst sig vid varje djur dom haft och inte velat byta bort den första hunden hon skaffade.

Anmäl
2013-01-27 21:24 #1 av: drika

Om hon har en sambo får han sluta vara en toffel och säga åt henne att  sluta klaga . Antingen har hon ett eller flera djur och sköter dem eller inga alls. Skulle hon ens kunna ta hand om en guldfisk? Jag skulle med säga till min vän om jag tyckte hon var för ombytlig, det är inte bra för djuren att flyttas runt som en produkt:)

Anmäl
2013-01-27 21:34 #2 av: LinaLj

Håller med #1. Det gäller att någon i hennes omgivning talar klarspråk till henne. Djur är inte något man skaffar och sedan gör sig av med på löpande band.

Jag var väldigt sugen på att skaffa hund igen men kände mig osäker på om jag ville ta på mig det enkonomiska ansvaret och om jag ville vara så bunden. Så jag satte ut en annons om att vara dagmatte. Nu har jag hand om en underbar liten tik fem dagar i veckan. Det känns skönt att slippa den ekonomiska biten och alltid ha två dagar i veckan när jag inte behöver gå ut när det är -16 grader. Kanske vore något för din vän?

Anmäl
2013-02-05 16:00 #3 av: Emil Magnusson

Själv tycker jag att alla djur utom småhundar är helt underbara (fråga inte varför men av någon konstig anledning känner jag att har problem att lita på dem så fort ägaren vänder ryggen till men har inga problem att gå ut och gå med eller umgås ensam med andra hundar) Jag har för tillfället två tamråttor och tre taggmöss, familjen har två fåglar och en kanin, jag är inte direkt dagmatte men lånar ett par boxrar så fort det passar både mig och ägaren. Jag har inte flyttat hemifrån ännu och har därför någon som kan passa mina djur om jag ska bort över en helg. Men förhoppningsvis ska jag snart flytta och jag kan verkligen förstå din kompis problematik. Det bästa för henne hade nog varit att bli dagmatte för en hund eller något liknande då det kräver mycket både jobb och pengar att ha djur oavsett vad man har förnågra!
Jag vill skaffa hund i framtiden men det blir inte innan jag har skaffat hus och vet att jag kan ha den 10 år utan att behöva flytta runt!

Nästan hela mitt studiebidrag går åt till att köpa nya saker som mat bottenmatrial eller ersätta inredning de tuggar sönder.
Men om inget annat funkar och man bara vill ha ett djur kan man alltid köra på gnagare, terrarium och flying saucer. Låter nästan inget på natten, luktar otroligt lite, lätt att handskas med djuren, lätt att se dem, lätt att plocka ut dem, skräpar inte ner runtomkring. Men med ett stort minus! Det är svårt att städa. (Men fördelarna överväger nackdelarna enligt mig)

Anmäl
2013-02-05 22:36 #4 av: JossanH

Usch, jag vet hur det är när människor påstår sig älska djur men att de själva verket älskar förändringen just när de får hem ett nytt djur, inte själva djuret..
Umgicks förut med en person som skaffade djur till höger och vänster och djuren blev understimulerade= jobbiga när de väl fick stimulans= förbannad ägare då djuret inte "skötte sig".
Och pga av det umgås vi inte längre.
Man kan inte skaffa djur bara för att det är så kul och spännande just när man får hem djuret- de måste även ha det bra och få vad de förtjänar!

Någon borde prata med din väns sambo så att kanske han vågar sätta ner foten.

Sajtvärd på Iller.ifokus
Anmäl
2013-02-06 09:44 #5 av: Jessicahagstrom94

Såna personer ska ju inte ens ha djur.

Medarbetare @ Katter Ifokus.
Anmäl
2013-02-06 11:50 #6 av: Fridaaaa

Usch, vilket beteende! Beter sig Simon djuren vore slitochsläng saker eller nått. En sådan person hade jag aldrig kunnat umgås med :/

Bra skrivet här i tråden :)

 Medarbetare: rexkaniner, Support. Hundar

Min blogg Besök gärna! :D

Anmäl
2013-02-07 10:50 #7 av: Gur4m1

Låter som att hon kan ha problem.... efterosm hon snabbt glömmer bort tidigare problemen och det nästan är en besatthet/tvång. Sambon får sluta vara en toffel och den där väninnan borde söka hjälp för sitt beteende. Lite som shoppomaner och liknande. HAr själv ett beteende att jag hoppar och byter mellan intressen (djur har dock alltid varit ett stående inslag och jag älskar individerna). Problemet är ju att djur är levande varelser och ofta ett livslångt åtagande.

Borde påtala för henne att det inte är bra för en hund att behöva åka runt och byta ägare, de är faktiskt flockdjur som fäster sig vid henne. Djur är familjemedlemmar. Har hon i övrigt avsaknad av impulskontroll?

Bråkar sambon och hon mycket eller får hon oftast _sin_ vilja igenom?


Anmäl
2013-02-07 16:50 #8 av: pyromanen

Djur är inte prylar!

Hon kanske skulle behöva nåt annat intresse?

Eller om hon gillar djur men det blir för mycket med dom hemma kanske hon kunde jobba extra på ett katthem eller nåt.

Anmäl
2013-02-07 17:05 #9 av: adoptera

Jag har väl aldrig stått henne nära. Hon är inte en vän till mig. Det är hennes sambo som jag är kompis med och har känt rätt länge. Sen har jag bara lärt känna henne genom att dom är tillsammans så att säga. Dock har jag svårt att se vad han ser hos henne, vilket jag såklart inte kan lägga mig i. Men dom har ju varit tillsammans ett tag nu så några bra sidor måste hon ju ha. Dock är hon väldigt impulsiv och jag upplever henne rastlös och att hon har svårt att bli nöjd med saker. Och det är helt klart hon som styr och ställer i förhållandet. Ibland frågar han henne om lov för saker han ska göra som en annan bara gör utan att fråga sin partner. Och så har han inte varit mot tidigare flickvänner.

Men ja visst är han lite av en "toffel" en väldigt snäll kille som vill vara alla till lags.

Anmäl
2013-02-07 17:11 #10 av: Fridaaaa

#9 I detta fallet måste han dock sätta ner foten, för det är inte acceptabelt att bete sig som hon gör :/

 Medarbetare: rexkaniner, Support. Hundar

Min blogg Besök gärna! :D

Anmäl
2013-02-07 18:27 #11 av: JossanH

#9 just den där rastlösheten som gör att hon aldrig blir nöjd känner jag igen. Tyvärr kan det vara så att de som är så mot djuren även är så mot sambo och barn. De hittar fel och tror hela tiden att det nog blir bättre med något mer, med något nytt, men det blir aldrig bättre..

Sajtvärd på Iller.ifokus
Anmäl
2013-02-08 07:41 #12 av: Gur4m1

#11 precis, och det är inte riktigt "friskt" beteende alltid. Men sambon vet väl om problematiken.

#9 när folk såg mig och mitt ex så funderade många varför HAN var tillsammans "med en sån som mig" ;) För människor har mer till sig än det ögat av en utomstående får se. I en relation har man jargonger och överenskommelser. Deras är kanske just att visa respekten och hänsynen att be "om lov", dvs kolla läget eller att informera varandra vad de gör. I många relationer styr männen mer än kvinnan men direkt en kvinna"håller i tyglarna" så är det underförstått att det handlar om en "b i a t c h" ;P Tydligen uthärdar han det för han tycker om henne, varför behöver andra inte förstå.

Men han måste sätta ner foten här, det är inte okej att behandla djur så och det håller nog han med om?

Anmäl
2013-02-09 18:27 #13 av: Pelle Långlös

Hemskt att säga men sån var jag med. Ville ha en massa djur men tröttnade fort och gav bort dom efter ett tag. Men tack och lov så har jag insett detta och gör inte detta mera. Jag kan vara impulsiv med att skaffa men gör inte det när jag väl får tänka efter och inser att jag inte kommer att klara av att ha något djur. Mitt mående måste bli bättre innan jag skall våga köpa mig en hund (min högsta önskan). Kanske dröjer 30 år till men då får det göra det.

Du måste se till att den där kvinnan får reda på hur djuren mår. Att be din kompis att säga ifrån. Kanske han kan ställa ett ultimatum? Ännu värre, anmäla henne eller något. Vad vet jag?

MVH Ylva Blomma
* Bloggen om mitt liv *

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.