Förhållande

vardag=tråkigt?

2013-01-31 08:52 #0 av: sosanna

Jag hör så många säga att när de varit tillsammans med sin partner ett tag, när de bott ihop en tid och inte längre är nyförälskade och svävar på rosa små moln, då blir det tråkigt.
För mig är det tvärtom.
Mitt mål är att dela vardagen med den jag älskar. Både det roliga och det jobbiga. När jag varit tillsammans ett bra tag med någon känns det bara bättre, tryggare. Inte alls tråkigare.
Många jag känner separerar just nu. P.g.a att "vardagen gjorde sig påmind" Så trist att många verkar byta partner när förälskelsen ju borde gå över i något mycket starkare och bättre.

Anmäl
2013-01-31 10:03 #1 av: citytjejen

Kan bara hålla med dig i ditt resonemang! Tror att det är så att de som gör slut när vardagen blir tråkig, de kanske lever i en tro att förhållandet ska "sköta sig självt" och alltid vara fantastiskt. Man måste ju jobba på det för att hålla lågan vid liv!

Jag älskar känslan av att ha en vardag och ett liv ihop, både med höjdpunkter, vanlig vardag, motgångar och allt annat som förekommer i livet. Och den där trygga, sköna känslan som kommer med tiden i ett bra förhållande. Det är livet och jag älskar det Glad

Anmäl
2013-01-31 10:06 #2 av: ChristineL

Jag håller med dig! Jag och min sambo har varit tillsammans 4, 5 år och bott ihop drygt tre, våran vardag är absolut inte tråkig. Vi hittar inte på nya saker hela tiden, långt ifrån. Jag känner en trygghet med honom och vi kompletterar varandra på många sätt. Detta året kommer dock bli helt annorlunda än andra, det blir både bröllop och bebis för oss så en hel del kommer förändras och vardagen kommer bli annorlunda :)

Om man inte klarar av att gå igenom jobbiga saker tillsammans så tror jag inte man är gjorda för varandra.

Anmäl
2013-01-31 10:06 #3 av: oh-la

jag håller med, ja älskar att dela en vardag med någon! visst är det härligt med nyförälskelse också, men det är två helt olika saker som inte går att jämföra.

jag älskar att ha någon som jag längtar efter att komma hem till, som jag vill berätta allt för. någon som jag kan krypa ner hos och känna mig trygg. som jag planerer framtiden med, och drömmer ihop med. det är hlet underbart tycker jag!

Anmäl
2013-01-31 10:25 #4 av: Hera

Kan ju vara så också att dessa personer inte känner rätt känslor för sin partner, att det inte utvecklats så som hos er andra? Inte bara att de ger upp.

Sugen på att köpa eller sälja något? Klicka här!      
Relationer * HundarBodyart * Kvinna * Fiske * Viktminskning 
Har du frågor som rör iFokus och dess funktioner? -> Support!

Anmäl
2013-01-31 10:28 #5 av: citytjejen

#4 Självklart är det så för en del och då är man ju inte rätt för varandra.

Anmäl
2013-01-31 11:07 #6 av: VeronicaKahlbäck

Känner en hel del personer som skaffar ett längre förhållande med varje person som kommer in i deras liv men är det "äkta" livslång kärlek för det? Nej bara bekvämlighet och en blind önskan om en dröm.

Hua mej om jag skulle fortsatt alla förhållanden när förälsken släppt!
De flesta jag träffat har kemin varit rätt men inte övriga lika viktiga saker som moraliska värderingar, framtidsplaner osv vilket åtminstone jag (till en viss gräns) under en förälskelse kan bortse från tills den just släpper.
Ångrar jag någon av killarna? Nej absolut inte! Livet har liksom lekt och jag har massor av fantastiska minnen jag annars skulle sakna.
Flera ser jag som goda vänner idag vilket jag värderar bra mycket högre än en kärleksrelation till dom, nu träffar jag en kille där allt bara är rätt och han skulle jag ju missat annars och "nöjt" mej med något sämre.

Anmäl
2013-01-31 11:32 #7 av: PogoPedagog

Jag tycker ofta lite extra mycket om min sambo de där vardagsdagarna när vi båda är helt slut efter jobbet och bara sitter i soffan. Att han är orakad, trött och klädd i smutsiga kläder gör inte ett dugg älskar honom som fan ändå. Sen kan jag ibland känna att jag är tråkig när vi aldrig gör något när det blir för mycket vardag. Men då säger han att han tycker om att ha tråkigt med mig och att det inte måste vara ävetntyr hela tiden:)

Anmäl
2013-01-31 12:36 #8 av: Tilde

Jag hatar såna resonemang! Hur kan en vardag med någon man älskar, som även är ens bästa vän, vara tråkig?? Nej jag förstår det bara inte.

Jag älskar vardagen med min sambo, även om vi bara sitter och gör ingenting. :) Vi har bott ihop i 1,5 år nu och det är aldrig tråkigt (mindre kul kanske, men inte tråkigt)! Jag tycker om att bara sitta och prata, se en film eller gå på en promenad. Det gör min sambo också. Glad

♥ Tilde

Anmäl
2013-01-31 16:52 #9 av: Devya

Jag älskar de där vardagarna. Jag och min sambo har snart varit tillsammans i 10 år och inte har vi ännu fått tråkigt under de 6 år vi har bott tillsammans.

Vi njuter av att få umgås med varandra hemma. Just nu saknar jag den där vardagen då jag studerar utomlands...

Anmäl
2013-01-31 17:02 #10 av: Maria

Jag är 51. Träffade min man när jag var 18 och efter 33 år tillsammans så kan man prata vardagSkrattande

Jag älskar våra vardagar och det "vanliga" som händer. Det är ju trots allt det som är livet.

Jag är fortfarande väldigt förälskad i honom och vi skickar ofta SMS när vi jobbar och liknande.

Sedan kanske jag inte blir lika knäsvag som i början men ibland hettar det tillFlört

/Maria

 

Anmäl
2013-01-31 20:17 #11 av: pyromanen

Kanske är det så att de som går isär faktiskt inte övergått från förälskelse till mer långvarig kärek, utan det har tagit slut istället?  Så länge den första förälskelsen vara, kanske 1½ år eller nåt, då behöver man inte göra så mycket för att det ska vara spännande/givande/bra, det funkar liksom av bara farten och hormonerna. Senare kanske man behöver ha lärt sig gemensam kommunikation och att aktivt kunna "gödsla" relationen på olika sätt, stoppa in lite energi här o lite tid där där det behövs.

Kan också hända att en del har en förväntning om att man ska vara nykär alltid.

Själv är jag inte ens uppe i halva bombleboos rekord Skrattande, bara 12½ år. Tråkigt är det definitivt inte. Däremot finns det upps and downs. Perioder där tråkigt mycket av våran tid och energi gått åt på jobbet och väldigt lite varit kvar till oss. Och perioder med småbarn med öroninflammation, kräksjuka, dålig sömn mm. Och motsatsen Glad

Anmäl
2013-01-31 21:29 #12 av: [Loca Diaz]

Jag känner det du beskriver som vanligt... Har flyttat ut från sambon för att prova bryta vardagen/göra en förändring. För jag är bara 19 vill inte ha det så här än liksom! :) vi får se hur det blir men vi bryter inte upp. Jag tycker bara att vi inte har "kvalitetstid" eller gör roliga saker ihop längre. Han tycker vi ändå ses så ofta för vi bor ihop - men det gör vi inte, äter och sover ihop det är allt :) tråkigt! Det gör att jag tappat känslorna lite för jag behöver det där lilla extra ibland. Så jag har tagit lite avstånd för att se vad mina känslor säger.

Anmäl
2013-02-01 08:57 #13 av: Tilde

#12 Jag flyttade ihop med min pojkvän när jag var 19, fast jag var redo då. :) Han hade tagit ledigt i en vecka när jag flyttade in så vi kunde liksom "settle in" tillsammans. Mina känslor för honom är starkare nu än någonsin, just för att jag får dela min "tråkiga" vardag med den knasbollen<3

♥ Tilde

Anmäl
2013-02-01 09:34 #14 av: [Zorita]

Man ska kunna ha tråkigt tillsammans, annars funkar det nog inte i längden :)

Anmäl
2013-02-01 11:21 #15 av: Gur4m1

JAg tycker omd et tråkiga iofs, ibland. Tryggheten osv. Man får akta sig för att "ta dne andre för given" osv. Tror folk mest klagar för klagandets skull ibland, man blir lite för bekväm med det bekväma ;)

Anmäl
2013-02-01 22:05 #16 av: [Loca Diaz]

Jag kan absolut ha "tråkigt" med min partner men för oss är det jag som är ensam halva dagarna och har tråkigt på egen hand när jag inte är i stallet för han har jämt något att göra (utanför hemmet). Har hellre "tråkigt" med en vän eller partner än ensam :P

Anmäl
2013-08-11 16:02 #17 av: andgustav

Min fru har stått ut med mig i 20 år och det kommer alltid en vardag. Allting är inte rosa och det gäller att hjälpas åt. Inte lägga sig på soffan och trycka på remoten. Vi har gemensamma intressen och hon går även på tjejträffar. Att det inte uppstår konflikter skulle vara onormalt): Ibland säger jag till min fru att inte köra i 150 knyck utan coola ner. Det är tillåtet att inte göra någonting när man är ledig. Var rädda om varandra och krama er partner):Hjärta

Anmäl
2013-08-11 18:05 #18 av: Anna4077

Vi har levt ihop i 3år nu. Jag väntar och fruktar den där tiden då "känslorna svalnar" som alla pratar om. Vi har en vardag och så men jag älskar honom mer och mer. Har liksom en känsla av att det är så här det ska vara. Vi är som natt och dag. Inga gemensamma intressen, åsikter, vanor eller någonting. Det enda vi har gemensamt är att vi vill leva ihop :) men är livrädd att det inte alltid ska kännas så. Det kanske alltid gör det när det är rätt

Anmäl
2013-08-11 18:44 #19 av: Maria

Jag och min man har varit ihop i 33 år. Jag var 18 när vi träffades och 19 när vi flyttade ihop.

Jag är fortfarande väldigt kär i honom trots att vi lever tätt ihop. Vi skickar t.om SMS till varandra när vi jobbarSkämtar

Vi är egentligen väldigt olika personligheter men med åren så växer man liksom ihop. Man lär sig att uppskatta varandras olikheter.

Jag älskar min man innerligt men jag kanske älskar honom på ett annat sätt än när vi var riktigt unga. Nu är han en del av mig. Det känns som att jag kan se vad han tänker.

/Maria

 

Anmäl
2013-08-11 19:30 #20 av: PennyScarlett

Min psykolog berättade för mig att rent fysiskt, så varar en förälskelse i max 6 månader, efter det byts det ut mot andra typer av känslor. Och många tolkar det som att "Dom har tappar känslorna" eller "Vardagen funkade inte" och byter då partner däromkring :) Så det är tydligen en helt fysisk grej och hur man väljer att hantera känslorna som förälskelsen byts ut mot...

Anmäl
2013-08-11 19:34 #21 av: andgustav

#19

Låter underbart man ska vara rädda om varandra.Hjärta

Anmäl
2013-08-12 09:29 #22 av: Aniara4

Jag tror som #11 att det är först när förälskelsen svalnar som man ser vad man verkligen har tillsammans. Ibland räcker det, ibland inte. Men det handlar också dels om vad man har för förväntningar på hur det ska kännas, dels vad man har gjort för att bygga upp en stabilare grund. En del verkar tro att det alltid ska vara så som när man är nykär, att det räcker med att sitta och titta in i varandras ögon och tycka att den andre är perfekt. Och då blir de besvikna när det slutar pirra och den andre visar sig vara en högst vanlig människa med vanliga fel och brister.

Jag tycker också om vardagen, att det inte måste vara så storslaget jämt utan att man kan få ta det lite lugnt, dutta med olika saker tillsammans eller var för sig, och samtidigt veta vad man har varandra. Man bör förstås också faktiskt veta var man har varandra och inte bara tro att man gör det och därför aldrig behöver anstränga sig för att uttrycka uppskattning eller hitta på nåt kul...

Anmäl
2013-08-12 13:55 #23 av: [Emma--]

Jag älskar våran vardag och är fortfarande lika kär om inte mer efter alla prövningar vi tagit oss igenom. 
Även på våra tråkiga dagar där vi inte gör så mycket så känner jag inte att förhållandet i sig är tråkigt. Jag har inte krav att vi ska hitta på massa saker hela tiden.

Men jag tror inte heller en förälskelse alltid förvandlas till en djupare kärlek. Kanske var det bara den där förälskelsen, och när den försvinner kanske det inte finns så mycket kvar? Jag tror ju att om man gör slut av den anledningen så kanske man helt enkelt inte passade ihop.

Själv tycker jag faktiskt det är rätt härligt när man kommer förbi att vara nykär haha. Visst är det härligt att vara nykär, men då är förhållandet fortfarande nytt. Då tänkte jag inte så långt framåt att han vill jag bli gammal med, för helt ärligt tänkte jag väl inte så mycket i början haha. Nu är det en helt annan planering om framtiden osv. 

Medarbetare på devon rex ifokus & katter ifokus

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.