Annons:
Etikettfamilj
Läst 2505 ggr
-Idaoh-
2013-02-05 09:29

Vad ska jag göra ?

Kan börja med säga att jag älskar min pappa men inte den personen han är idag ..

Problemen började när min mamma och pappa skiljde sig för 5 år sen , vilket jag är väldigt glad över att dom gjorde då de inte passade tillsammans .

Min pappa fick diagnosen MS och började bli jätte dålig i samma veva , för 4 år sen fick min pappa hemtjänst som hjälpte honom hemma , DÅ träffade han en tjej som jobbade inom hemtjänst han började hålla på med (det är väl inte ens lagligt?) .. Men sedan gick han över till personlig assistans och hon bytte från hemtjänst till att vara personlig assistent åt pappa .

Tjejen har alltid varit lite konstig av sig och det visade sig sen att hon var (ÄR fortfarande) GIFT !!

Hon har alltid pratat skit om både mig och min bror med min pappa men pappa har aldrig orkat säga ifrån då han mår så dåligt över sin sjukdom .. Hon har alltid velat bryta min och min brors relation till pappa för att hon inte gillar oss ..

Hon födde dessutom en dotter för ca 1 år sen som hon säger är min pappas , men hon har aldrig sagt till sin man att de är min pappas ..
Hon födde dessutom dottern förtidigt (tror det var i v.24?) och skyller på mig och min bror att hon kom förtidigt för att vi stressade och var dum mot henne , men vi pratade inte med henne på ca 1-2 månader innan hon födde utan det är hon som tjatat om alla "problem" själv med min pappa .. ?

Detta tycker alla jag sagt detta till låter som om hon har något problem ..

Det roliga med det hela är att hela min pappas släkt vänt sig emot mig och min bror ???! Tack vare denna "stjärna" ..

Kan tillägga att både jag och min bror jobbade som personlig assistent åt min pappa , men sa upp oss tack vare att hon alltid var så elak och så ..

Min pappa och jag har väldigt rostig kontakt idag och han ringer aldrig för att kolla hur jag mår utan han ringer för att fråga varför jag aldrig hälsar på min sk. "syster" .. Gråter

I början ville de inte göra faderskapstest och tyckte de va löjligt att ja och min bror "krävde" det (hon bor med sin MAN och sina andra 3 barn) .. Sen för ungefär 2 månader sen sa min pappa att SOC "toppsat" honom och barnet ?? är inte det något man måste göra juridiskt på sjukhus ??

Vad ska jag göra i denna sits ? Mår j*vligt skumt av det hela då jag alltid varit pappas flicka , men att veta att han väljer den nya flickvännen före mig och min bror är i mina ögon helskumt ..

Annons:
Carrolinline
2013-02-11 21:11
#1

Okej denna berättelsen låter jobbig :/ Kan förstå dig att du är förvirrad och inte vet vad du ska göra. Finns många sätt du kan tex, lite elakt men, berätta för kvinnans man? Väldigt elakt men det kommer förstöra min pappas relation med henne och tvinga dem göra födelsetest (eller vad de heter) på barnet. Eller så kan du gå till företaget kvinnan jobbar på och ta reda på reglerna och berätta för dem att kvinnan har en relation med sin "patient" (eller vad det kallas). Eller prata ordentligt med dem sätt dig ner och ta en lång pratstund och försök reda ut. För detta låter hel skumt. Bor du och din bror inte hemma hos din pappa längre då eller hur gammal är du? :)

Gur4m1
2013-02-12 07:58
#2

. Du är vuxen nu, låt din pappa leva sitt liv. Att kvinnan är gift rär väl bra för er- nu slipper ni att de gifter sig och hon drar iväg med något fett arv (får man hoppas iallafall).

- Om de är toppsade och det är din syster så tycker jag att du ska svälja grejen med mamman och pappan och ja, du har fått en syster, grattis! :) Livet blir inte alltid perfekt som man tänkt sig men det blir också bara så bra som man tillåter det att bli.

- Hon låter som en subba utifrån din beskrivning, men de tär ju just det, din beskrivning. Så kan inte säga mycket om henne egentligen, annat än att hon verkar göra din pappa glad och lycklig? Även om det är omoraliskt etc, men det känner ävl din far till? Känns inte som din ensak, om han inte haft MS så skulle du knappast kännt till om han haft en affär, kollade porr osv.

Jag har en liknande fadäs akom mig och min pappas relation som fick en rejäl törn. De tär ra att ha principer och en moral men som barn glömmer man lätt bort att ens egna föräldrar är…bara vuxna, levande precis som oss, de har bara ett liv, de gör misstag, en del misstag vill man tydligen inte leva utan :> Jag skulle råda dig: gräv ner stridsyxan. Ni måste inte umgås superofta men du är inte längre pappas lilla flicka, det är nog ett tag sedan. Han är sjuk, han har uppenbart, andra problem att oroa sig runt. Jag skulle gissa att han oroar sig bland annat för er relation med barnet, som också är hans "lilla flicka" nu.

Din roll har börjat förändra sig, helt enkelt. Du är vuxen, du har ett till syskon. Tråkigt att ni avskyr modern, vilket jag kan förstå, men försök komma överrens. Flickvännen är väl inte direkt ny om de fick barn för 1 år sedan och varit tillsammans mer eller mindre i 3-4 år? Att en förälder väljer sin nya partner före sina vuxna barns känslor är ingenting ovanligt, vågar jag påstå :) Just för att ni är…vuxna. Ni måste inte bo med henne. (men jag utgår från att ni är vuxna för ni ahr jobbat som perosnliga assisteneter men ni bor kanske fortfarande hemma? :( )

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

-Idaoh-
2013-02-13 21:05
#3

#1 Jag och min bror har noll kontakt med vår pappa i dagsläget .. Vi bor hos våran mamma (vi är ändå 20+24 år så flytta hemifrån är snart på G, så fort vi får jobb..)
Och företaget hon jobbar hos vet om det men tycker det är okej (??!) Då hon jobbade inom kommunen innan och blev tillsammans innan hon började som personlig ass ..

Att säga till hennes man .. Tja , ingen dum idé , men som 2# skrev så låter ja nog bli det , för då är det större chans att de gifter sig och då får man dras med henne ännu längre !

#2 Jag vet att det är dags att lägga det bakom sig , men så mycket hon sårat både mig och min bror pga de här barnet så kommer jag aldrig sluta hoppas att de tar slut mellan dom ..

Att prata med de båda är helt omöjligt då hon ska ta upp saker hon egentligen inte har att göra med (tex. min/brorsans ekonomi) och samtalet leder ingen vart . Och pratar man med pappa över telefon så hör man i bakgrunden att hon viskar vad han ska säga .. Man kan inte prata som en vanlig människa med han längre , jätte synd

LinaLj
2013-02-14 07:32
#4

Du har egentligen bara två val. Att fortsätta som du har det nu och då varken ha en relation med din pappa eller med din syster. Eller att helt enkelt acceptera saken som den är och i alla fall få en ytlig kontakt med både pappa och syster.

Om jag nu får vara så rak så är den grymma sanningen att du har en begränsad tid att återskapa kontakten med din pappa. Jag kan i ärlighetens namn säga att jag som har mist min pappa skulle göra i princip vad som helst för att få mer tid med honom. Jag har också en syster som jag under 30 år inte har hat kontakt med därför att vi har olika mammor och idag känns det som slöseri med tid att jag inte lärde känna henne tidigare. 

Jag förstår att du känner dig sårad och besviken men ibland så måste man helt enkelt lägga sådant åt sidan. Din syster är dessutom helt oskyldig i allt det här, hon har inte bett om att födas in i den här situationen.

Upp till toppen
Annons: