Tråden är låst och inga nya kommentarer kan skapas
Känslor

känslor för 10 år äldre förlovad f.d kriminell

2013-02-08 14:52 #0 av: Drömmaren1234

behöver skriva av mig.... Och vill gärna höra era åsikter. Det här är väldigt kortfattat, finns fler detaljer runt om kring. Förra sommaren lärde jag känna en kille genom en bekant, han var ett par år äldre men han var allt jag velat ha på alla sätt och vis. Vi träffades i ungefär ett halvår. I början när vi träffades var vi aldrig hemma hos varandra, han hade mitt nummer men jag hade inte hans, jag ifrågasatte inte det här i början då det här mest var en kul och spännande grej, planen var alltså inte att några känslor skulle bli inblandade även att jag då inte visste hur det stod till samt att jag kände rätt tidigt att den här killen var jag intresserad av på ett ämnar sätt än bara sex. Vi slutade träffas ett tag då båda jobbade mycket och jag kände att jag höll på att bli kär i honom. En bekant till mig frågade om jag lände den här killen men jag svarade nej, hen påstod att hen sett mig i killens bil, och frågade om jag inte visste vem han var. Jag berättade hur vi träffades och hen ifrågasatte hela tiden varför jag umgicks med honom men sa att jag inte gjorde det längre. Hen sa inte så mycket mer än så men självklart kom min nyfikenhet fram och 1+1 är 2.... den första bekanta jag nämnde som jag lärde känns killen igenom har ett kriminellt förflutet och det har jag vetat hela tiden, men han har alltid vart en trevlig och snäll kille så jag har inte lagt ner så mycket tankar på det. Alla kan ju ändra sig. Jag kom hem och började söka lite på internet, hittade massor artiklar om utpressning rån misshandel narkotikahandel m.m. Han blev dömd till 8 års fängelse. Trots detta såg jag inte honom som någon kriminell, då han alltid vart trevlig, omtänksam och inte alls som tidigare killar jag träffat. Han ringde någon vecka efter och ville höra hur det var, jag ifrågasatte det då vi hade bestämt att inte höras av men han sa att han bara ville höra hur jag mådde. Några dagar senare ringer han igen och vill ses, jag är lite tveksam men vi bestämmer att vi ska ses dagen därpå. Sagt och gjort. Han var samma kille som innan även att jag visste grejer jag inte ville veta och det hade inte ändrat mitt synsätt på honom. Vi fortsatte träffas och känslorna blev bara starkare, dom kändes besvarade. Han sa saker som "innan vi blir pojkvän/flickvän..." Jag var lycklig. Han var allt jag ville ha. Jag fick reda på att han har tjej. Jag slutade besvara hans samtal. Jag förklarade läget för den bekanta som nog skulle vidarebefordra detta till killen. Tider gick, dagarna blev veckor, veckorna blev månader. Efter drygt två månader var jag på besök hos den bekanta som ifrågasatt min relation till killen jag träffade. Vilka jag inte förväntade mig att stöta på där var killen jag tidigare träffat och den andra bekants som skulle vidarebefordra. Vi sa ingenting till varandra. Ett par dagar efter var jag där igen och killen jag tidigare träffat dyker upp, han frågar varför jag "kollar snett" på honom och jag svarar att det har jag väl anledning till. Han tycker att jag då kan berätta det för honom men jag går därifrån. Han dyker upp där ett tiotal gånger dom närmsta veckorna jag är där, bör tillägga att han och den bekanta jag befinner mig hos var osams tills han var där första gången samtidigt som mig. Jag vet innerst inne att jag fortfarande vill vara med honom men försöker ha mer självrespelt och inte gå tillbaka till honom när jag faktiskt fått bekräftat han har tjej. Men jag blir svagare för varje gång jag ser honom. Jag har massor jag vill prata med honom om, jag var så förbannad och ledsen, kände mig så sviken och bedragen även att det var jag som var tredje hjulet. Jag ringde honom och han kom och hämtade mig kort efter. Jag sa att jag har fått reda på att han har tjej, han sa att han inte vill prats och han försökte prata bort det, men jag ifrågasatte det tills jag fick som svar att "aa just nu är det så". han berättade också att han nu fått som han vill, att alla gånger han vart hos våran gemensamma bekanta enbart för att få mig att prata med honom nu har lönat sig eftersom jag kontakten honom. Han sa även att "du har ju gått vidare med ditt liv" sa då att aa jag trodde jag hade gjort det tills jag såg dig igen efter vi hade slutat träffas, han frågade om det var jobbigt att vars kär i honom. Vi pratade igenom det hela och han föreslog att vi skulle vara vänner. Han önskade mig all lycka i framtiden och sa att jag säkert kommer hitta en kille som ser mig för sen jag är för jag är en sån bra tjej osv, han frågar även om det finns något han kan göra för mig, säger nej och är påväg därifrån han frågar om en kram, kramar honom och går därifrån med tårar i ögonen. Ett par dagar efter går han förbi mitt jobb. Och kommande vecka kommer han till mig jobb nästan varje dag, vi hälsar och han försöker prata men jag avviker alltid därifrån, han ställer dig i vägen så jag inte kan gå förbi osv. Jag blir bara irriterad och går därifrån. Samtidigt så vill jag se honom, höra hans röst, se att han mår bra. Han kommer till mitt jobb ett par gånger till men då säger varken han eller jag någonting. Det är nu drygt 6 veckor sen jag såg honom sist och jag saknar honom så jag dör. Jag vill vara stark nog att glömma och fortsätta mitt liv, gå vidare. Med tanke på att han har tjej och även om det skulle ta slut mellan dom skulle han säkert göra likadant. Är det en sån jag vill leva med? Nej men samtidigt är han som ingen annan jag träffat innan, han är den varmaste personen jag träffat, oavsätt vad han är dömd för eller inte. För mig är han inte den människan då jag aldrig har sett dom sidorna av honom. Nu råkar det även vara så att vi bor rät nära varandra så jag är "rädd" för att stöta på honom, vilket jag hittills inte har gjort då vi har väldigt olika arbetstider osv. Jag har även dåligt samvete för att jag har betett mig illa, senaste gången vi sågs eller han dök upp på jobbet såg han sur ut när han gick. Har aldrig sätt honom så och det var inget som hände under tiden han var där. Han fyller även år nästa månad och jag har tankar på att skicks ett grattis sms, men vill jag ha konsekvenserna för det. Varesig bra eller dåliga, han kanske hör av sig och vill ses igen. Kom med ers åsikter, bra som dåliga behöver någon utomståendes åsikt, någon som inte är blind av kärleken.

Anmäl
2013-02-08 14:57 #1 av: Katthemsmatten


Du har råkat ut för någon som verkligen kan manipulera dig. Du har inte betett dig dåligt, det är han som gör. Låt bli att kontakta honom!

Anmäl
2013-02-08 17:09 #2 av: Maria

Jag tycker tyvärr att din rubrik talar för sig själv.

Med andra ord...passa dig för honom.

/Maria

 

Anmäl
2013-02-09 08:02 #3 av: Drömmaren1234

tack för svaren! behövde höra det! känns lite som jag fann min inre styrka igen

Anmäl
2013-02-09 08:22 #4 av: Gur4m1

"Vi fortsatte träffas och känslorna blev bara starkare, dom kändes besvarade. Han sa saker som "innan vi blir pojkvän/flickvän..." Jag var lycklig. Han var allt jag ville ha."

Han manipulerar dig som #1 säger, och rätt fint också. Han rä äldre, och ser man till den kriminella naturen han har så kan han gå rätt långt öfr att få det han vill ha. Du var tredje hjulet ändå fick han dig att känna dig som att du var allt- trots att han gav dig så lite? Han har rätt, du är värd mer än en kille DU aldrig kan ringa. Du har itne gjort någonting fel, att han verkar bry sig är en del av manipulationen och tyvärr skulle jag önska att du inte ställer honom mot väggen eller måste diskutera minsta lilla sak med honom. Bryt eller bryt inte. Han kan manipulera dig och är rätt självsäker i det- och du ger alltid efter, förr eller senare, därför ger han inte heller upp. Försöker du resonera med honom så ger du honom bara en chans att bli arg på dig eller att övertala/manipulera dig till att hänga med honom igen. "bara ett möte till....trots att jag sagt nej till mig själv massor med gånger". Lite som knark.

ignorera bara, byt nummer, flytta, byt umgänge. Häng inte på samma fik, krogar etc. om du verkligen MENAR att du vill att det ska ta slut. Du är inte värd att vara med istället för hans nuvarande.... så varför är han så värdefull för dig? :) Läs rubriken. Vilka råd skulle du get en främling eller en bekant som skrev den rubriken? :)

Även HITLER hade en älskarinna (faktiskt några stycken) som älskade honom. Han gjorde fruktansvärda saker. Eller hur? :)

Anmäl
2013-02-09 08:34 #5 av: pyromanen

Han går ju inte att lita på. Var rädd om dig och ha inget med han att göra.

Anmäl
2013-02-13 21:36 #6 av: Drömmaren1234

hur glömmer man den här människan. även att jag vet att allt var ett spel i hans ögon och att det inte betydde någonting kan jag inte släppa det här. jag brukar ha lätt för att gå vidare, tycka själv att jag är värd bättre, att jag varken vill slösa tid eller energi. men det går inte, jag blir så otroligt frustrerad nästan arg på mig själv då han uppenbart manipulerade mig i ett halvår och jag fortfarande kommer på mig själv att tänka på honom och alla fina minnen. det finns väl inga egentligen bra svar, men jag önskar nästan det fanns en knapp så man kunde radera detta. oerhört jobbigt, och pinsamt att någon kan manipulera en på ett sånt sätt. känner mig så liten, svag och dum. men å andra sidan kunde det ju vart värre. jag vet att det blir bättre och lättare så småningom om, men vad gör man åt smärtan just nu.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.